Fänrik Ståls sägner

Än en gång har jag botaniserat i min egen bokhylla och funnit något jag inte har läst. Jag köper tydligen böcker på rean ibland och glömmer bort att läsa dem. Den här gången hittade jag den nationalistiskt svulstiga Fänrik Ståls sägner av Johan Ludvig Runeberg.

Texten är ju helt klart färgad av 1800-talets nationalism. Varje officer, varje soldat i den svenskfinska armén var en hjälte.

Men jag kan inte låta bli att tänka på en satirisk version av Fänrik Ståls sägner som jag hörde en gång. Var det månne Hasse och Tage? Där diktades det så här: "Han var ett riktigt jävla svin. Han tänkte som en tröskmaskin. Han blev befordrad han!"

Och där tog det slut

Och där tog säsongen slut för FBK. Brynäs slog ut de regerande svenska mästarna genom att vinna den femte matchen med 4-2 vilket innebär 4-1 i matcher.

Det är bara att gratulera Gävlelaget. SM-bucklan måste ju få åka ut och vädra lite på sig innan den återvänder till Karlstad nästa år.

Jag förstår inte

Tidigare har jag, när jag varit inloggad, kunnat redigera inlägg och annat i bloggen genom att klicka på en liten bild av en penna, men numera finns inte dessa pennor. Har Blogger ändrat system eller är det jag som gör något tokigt?

Flickan med snö i håret

Flickan med snö i håret är en deckare av Ninni Schulman. Trevligt nog utspelar den sig i Värmland, närmare bestämt i Hagfors.
En flicka skjuts ihjäl redan i inledningskapitlet och en annan flicka försvinner under märkliga omständigheter. I boken följer vi framför allt journalisten Magdalena, som just flyttat tillbaka till Hagfors från Stockholm, men också de lokala poliserna i deras arbete.
Någon gastkramande spänning är det inte, men boken är trevligt skriven och jag kände mig till slut riktigt bekant med huvudpersonerna. Det var första gången jag läste en bok av Ninni Schulman, men det är inte omöjligt att jag läser fler i framtiden.

Bildspråk

Ett målande bildspråk kan vara vackert. Men man måste behärska konsten, annars blir det bara egendomligt. I den här artikeln i Aftonbladet är rubriken till en krönika av Anders Westgårdh: Folkhemmets juveler går på fälgarna.

Nej, Aftonbladet. Juveler kan inte gå på fälgarna! Detta var ett närmast övertydligt exempel på att vilja men inte kunna.

Änglamakerskan

Så där ja. Nu har jag läst den första av de böcker som jag köpte på bokrean. Det blev Änglamakerskan av Camilla Läckberg.
Som vanligt varvar Camilla Läckberg nutiden med korta episoder från det förflutna, som efter hand vävs samman.
Intrigen har onekligen sina poänger, men ibland blir saker och ting lite väl uppenbara. Om ett mycket litet antal personer befinner sig på en ö utan broförbindelse och ett allvarligt brott begås där, var ska man då söka den skyldige...?

Inkräktaren

Nä nä, det har inte varit inbrott hemma. Inga inkräktare här inte. Man har väl larm från Securitas Direct! Men när jag låg på sjukhus köpte jag en rejäl pocketbok för att ha något att läsa. Det blev Håkan Östlundhs Inkräktaren.

En riktigt otäck bok, som är svår att lägga ifrån sig. Det är femte fristående boken om Gotlandspolisen Fredrik Broman. Vissa scener i boken är alldeles förfärliga. Man vill ju gärna tro att allting ska ordna sig, men så är ju inte livet, och inte heller allt i denna bok.

Ingen stor litteratur kanske, men boken höll mig i alla fall sysselsatt i sjukhussängen. Och boken var ju spännande. Håkan Östlundh är verkligen inte någon dålig deckarförfattare. Spänning hela vägen.

Röda siffror

Jag läste om Ralf Nymans bok Röda siffror - en roman från affärsvärlden. Den gavs ut 1983. Ingen lysande bok alls. Det som är det mest speciella med den är väl att Ralf Nyman är en pseudonym. Författarens verkliga namn var Tomas Lagerström.

Jodå, det gick bra

Jag gjorde en full arbetsdag igår. Det gick bra. Hos den sista kunden blev jag lite andfådd när jag gick och talade samtidigt, men då fick jag dra ner lite på tempot. Så jag kör vidare idag också. Waranhalsbandet har jag runt halsen.

Sjukskrivning? Nja...

Läkaren sade att han skulle sjukskriva mig, men det var jag inte särskilt intresserad av. Jag ska allt försöka arbeta i morgon. Inte för att jag ska leka macho, utan därför att jag väl lika gärna kan sitta hemma hos en kund som att sitta hemma hos mig själv. Jag ska i alla fall testa. Det känns som att det ska gå bra.