Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Johanna: Det är inte varje dag vi kan vara allsmäktiga men idag tänkte jag att vi skulle vara det. Idag får nämligen var och en av oss välja en bok att ge det finaste litteraturpris som finns (jag har inget namn på det men ni kan tänka er ett). Jag tänker att det svåra inte är att ge en bok ett pris utan bara välja EN bok. Det behöver inte vara en nyutgiven bok så gräv i arkivet ni.
Så tänk efter noga och så berättar ni vilken bok och varför som ni vill prisa!
Rolig uppgift, men svår. Prisjuryn, bestående av mig, har dock till slut enats: Priset går till Khaled Hosseinis roman Och bergen svarade. Motiveringen lyder: För att denna roman på ett utomordentligt sätt berättar om människorna i en afghansk familj som av ödet skiljs åt och därför får helt olika liv.
Sidor
- Startsida
- Om mig
- Mina böcker
- Ljudböcker
- Antologier
- På gång
- Om recensionsexemplar
- Kaosutmaning 2016
- Kaosutmaning 2017
- Kaosutmaning 2018
- Kaosutmaning 2019
- Kaosutmaning 2020
- Kaosutmaning 2021
- Kaosutmaning 2022
- Kaosutmaning 2023
- Kaosutmaning 2024
- Kaosutmaning 2025
- Kvinnliga nobelpristagare
- Klassikerutmaning
- Boktolvan 2022
- Boktolvan 2023
- Boktolvan 2024
tisdag 24 november 2015
lördag 21 november 2015
20000 ord i väntan på annat
Tidsfristen för att anmäla ett bidrag till Deckardottirs kriminalromanstävling gick ut för tre veckor sedan. Jag skickade in mitt bidrag Skam. Nu är det bara att vänta och se om jag går vidare till finalomgången. Under tiden filar jag lite på en uppföljare med arbetsnamnet Klockaren. Jag har nyligen kommit upp i 20000 ord. En uppföljare till en outgiven roman. Ja jag säger då det. Men för all del. Som någon påpekat för mig så skrev Stieg Larsson sina tre böcker i Milleniumserien utan att ha fått någon av dem antagen. Alla gavs ju ut efter hans död. (Fast jag skulle ju gärna vilja få mina romaner publicerade medan jag fortfarande lever...)
torsdag 19 november 2015
Kvinnoalfabet - N
Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven N.
1. Vilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?
Det är ju att ta i att hon följt mig länge, men jag vill i alla fall nämna Ninni Schulman, som är en av många värmlandsbördiga författare. Hon skriver trevliga deckare.
2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får för tok för lite uppmärksamhet?
Den jag väljer här är inte en kulturperson, men hon är värd all uppmärksamhet. Nyamko Sabuni kom till Sverige från Burundi, dit hennes familj hade flytt från Zaire. Med tanke på vad som sägs om afrikanska flyktingar som aldrig får arbete är Nyamko Sabuni värd att lyftas fram. Hon var riksdagsledamot 2002-2006 och statsråd 2006-2013. Numera är hon hållbarhetschef på ÅF. Tidigare har hon varit egenföretagare.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Allas vår Jenny Nyström! Kvinnan som skapade vår bild av Tomten.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Jag skulle önska att jag visste mer om Hedvig Charlotta Nordenflycht. Hon var en svensk 1700-talsförfattare och anses av vissa ha varit den första svenska feministen.
1. Vilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?
Det är ju att ta i att hon följt mig länge, men jag vill i alla fall nämna Ninni Schulman, som är en av många värmlandsbördiga författare. Hon skriver trevliga deckare.
2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får för tok för lite uppmärksamhet?
Den jag väljer här är inte en kulturperson, men hon är värd all uppmärksamhet. Nyamko Sabuni kom till Sverige från Burundi, dit hennes familj hade flytt från Zaire. Med tanke på vad som sägs om afrikanska flyktingar som aldrig får arbete är Nyamko Sabuni värd att lyftas fram. Hon var riksdagsledamot 2002-2006 och statsråd 2006-2013. Numera är hon hållbarhetschef på ÅF. Tidigare har hon varit egenföretagare.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Allas vår Jenny Nyström! Kvinnan som skapade vår bild av Tomten.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Jag skulle önska att jag visste mer om Hedvig Charlotta Nordenflycht. Hon var en svensk 1700-talsförfattare och anses av vissa ha varit den första svenska feministen.
onsdag 18 november 2015
Dagens visdomsord 2015-11-18
tisdag 17 november 2015
Veckans tisdagsutmaning - En favorit bland landsbygdsskildringar
Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Helena: Vi skriver om landsbygden och hembygden den här veckan och om det ska naturligtvis också tisdagsutmaningen handla.Välj en av frågorna eller besvara bägge, kanske går de ihop och får samma svar?
Finns det en skildring av din egen hembygd som du gillar (eller inte gillar)?
Vilken är din favorit bland landsbygdsskildringar? Vilken film, bok, tavla, tv-serie eller vad det nu kan vara har gett dig en ny, eller en fördjupad, känsla för landsbygden? Berätta gärna också hur och varför.
Jag har bott i Karlstad i hela mitt liv. De senaste arton åren i ett samhälle i kommunens utkant. Från denna hembygd finns det ingen särskild skildring som poppar upp i skallen på mig.
Men om jag får vidga begreppet hembygd till hela Värmland, så vill jag gärna nämna Gösta Berlings Saga. Även om mycket av handlingen utspelar sig på herrgårdar, finns det även en känsla av de förhållanden som kunde råda på den värmländska landsbygden och på bruksorterna under 1800-talet.
Som svar på den andra frågan väljer jag en TV-serie: Hem till byn.
Det var på många sätt en helt fantastisk serie. 52 avsnitt låter inte så otroligt mycket, men det är ändå Sveriges Televisions mest långlivade serie, eftersom den gjorts i åtta säsonger med åratal emellan, men med samma skådespelare. Den första omgången sändes 1971 och den sista 2006.
Den skildrar hur det svenska samhället förändras. Det blir allt svårare för landsbygdens befolkning att försörja sig, och en del människor tvingas flytta till storstäderna.
Peter Bratts epos över den svenska landsbygdens utveckling (avveckling) under drygt tre decennier är ett unikt projekt.
Finns det en skildring av din egen hembygd som du gillar (eller inte gillar)?
Vilken är din favorit bland landsbygdsskildringar? Vilken film, bok, tavla, tv-serie eller vad det nu kan vara har gett dig en ny, eller en fördjupad, känsla för landsbygden? Berätta gärna också hur och varför.
Jag har bott i Karlstad i hela mitt liv. De senaste arton åren i ett samhälle i kommunens utkant. Från denna hembygd finns det ingen särskild skildring som poppar upp i skallen på mig.
Men om jag får vidga begreppet hembygd till hela Värmland, så vill jag gärna nämna Gösta Berlings Saga. Även om mycket av handlingen utspelar sig på herrgårdar, finns det även en känsla av de förhållanden som kunde råda på den värmländska landsbygden och på bruksorterna under 1800-talet.
Som svar på den andra frågan väljer jag en TV-serie: Hem till byn.
Det var på många sätt en helt fantastisk serie. 52 avsnitt låter inte så otroligt mycket, men det är ändå Sveriges Televisions mest långlivade serie, eftersom den gjorts i åtta säsonger med åratal emellan, men med samma skådespelare. Den första omgången sändes 1971 och den sista 2006.
Den skildrar hur det svenska samhället förändras. Det blir allt svårare för landsbygdens befolkning att försörja sig, och en del människor tvingas flytta till storstäderna.
Peter Bratts epos över den svenska landsbygdens utveckling (avveckling) under drygt tre decennier är ett unikt projekt.
Mordet på Margaret Thatcher
Titel: Mordet på Margaret Thatcher
Författare: Hilary Mantel
Förlag: Weyler (2015)
Antal sidor: 187
Mordet på Margaret Thatcher är en novellsamling av Hilary Mantel. Den innehåller elva fristående berättelser. Namnet på den sista berättelsen är också bokens titel.
Efter att ha läst hela boken vet jag faktiskt inte vad jag ska tycka. Författaren formulerar sig väl och hon har en torr humor mitt i det elände hon beskriver, vilket jag uppskattar. Men trots att detta borde tilltala mig, inser jag att berättelserna har fallit ur mitt minne i samma stund som jag läst färdigt dem. Inte ens den gruvligaste tortyr skulle kunna få mig att återge innehållet i "Lång QT-tid" eller någon av de andra berättelserna.
Jag inser att det mycket väl kan vara mitt fel mer än författarens, men det har var tyvärr en bok som jag lade ifrån mig med en lätt uppgivenhet.
Författare: Hilary Mantel
Förlag: Weyler (2015)
Antal sidor: 187
Mordet på Margaret Thatcher är en novellsamling av Hilary Mantel. Den innehåller elva fristående berättelser. Namnet på den sista berättelsen är också bokens titel.
Efter att ha läst hela boken vet jag faktiskt inte vad jag ska tycka. Författaren formulerar sig väl och hon har en torr humor mitt i det elände hon beskriver, vilket jag uppskattar. Men trots att detta borde tilltala mig, inser jag att berättelserna har fallit ur mitt minne i samma stund som jag läst färdigt dem. Inte ens den gruvligaste tortyr skulle kunna få mig att återge innehållet i "Lång QT-tid" eller någon av de andra berättelserna.
Jag inser att det mycket väl kan vara mitt fel mer än författarens, men det har var tyvärr en bok som jag lade ifrån mig med en lätt uppgivenhet.
måndag 16 november 2015
Tematrio - Verklighetsflykt
Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om syskon. Så här skriver Lyran: Ibland är verkligen den verkliga världen svår att förhålla sig till. Och efter att under ganska lång tid ha läst många böcker som handlar om trasiga människor i svåra situationer behöver jag definitivt lite verklighetsflykt. Samtidigt brukar jag inte vara särskilt förtjust i feel-good och romantik. Kanske passar mig andra världar bäst? Berätta om tre böcker som lättar upp i tillvaron!
Jag rekommenderar gärna Douglas Adams' Liftarens guide till galaxen. En fullständigt absurd triologi, som visst har växt med ytterligare två böcker sedan jag läste den.
Om man är en person som säger "men det där går väl inte", då ska man inte läsa den. Men om man uppskattar absurd humor, så är detta en guldgruva.
Bland annat får man äntligen veta vad livets mening är. Svaret är 42. Ja, just det. Precis!
Så tar jag en som jag vet att jag har använt två gånger tidigare i tematrion. Mark Levengoods och Unni Lindells Gamla tanter lägger inte ägg. Den innehåller samlade citat från små barn.
Som till exempel detta citat från Christian, 6 år:
Förr i tiden var folk uppdelade i raser - de fina och de ofina. De fina var rika och hade råd med schampo och hårgelé, medan de ofina fick nöja sig med loppor och löss.
Jag rekommenderar gärna Douglas Adams' Liftarens guide till galaxen. En fullständigt absurd triologi, som visst har växt med ytterligare två böcker sedan jag läste den.
Om man är en person som säger "men det där går väl inte", då ska man inte läsa den. Men om man uppskattar absurd humor, så är detta en guldgruva.
Bland annat får man äntligen veta vad livets mening är. Svaret är 42. Ja, just det. Precis!
Så tar jag en som jag vet att jag har använt två gånger tidigare i tematrion. Mark Levengoods och Unni Lindells Gamla tanter lägger inte ägg. Den innehåller samlade citat från små barn.
Som till exempel detta citat från Christian, 6 år:
Förr i tiden var folk uppdelade i raser - de fina och de ofina. De fina var rika och hade råd med schampo och hårgelé, medan de ofina fick nöja sig med loppor och löss.
Och slutligen Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt.
Elsa är sju år och annorlunda. Mormor är sjuttiosju år och galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda, vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna, till Landet-Nästan-Vaken och kungariket Miamas. För där är alla annorlunda, och då behöver ingen vara normal.
Det kanske låter som en barnbok, men det är det inte. Det är en bok för oss vuxna, som på ett komiskt sätt handlar om livet, döden och rätten att vara annorlunda.
Det kanske låter som en barnbok, men det är det inte. Det är en bok för oss vuxna, som på ett komiskt sätt handlar om livet, döden och rätten att vara annorlunda.
söndag 15 november 2015
En smakebit på söndag - På västfronten intet nytt
Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag ska börja läsa är Erich Maria Remarques roman På västfronten intet nytt.
En riktig klassiker ska jag ta mig an här. Romanen berättar vad som verkligen hände den enskilde soldaten under första världskriget. Den nödvändiga brutaliseringen, ruskiga skräcksyner, kamratskapet i dödens ständiga närhet, raststundernas primitiva följder. Här kommer en smakbit:
Mig förefaller fronten som en hemsk malström. Även om man befinner sig i lugnt vatten på långt avstånd från centrum, känner man redan dess sugkraft, som drar en till sig, långsamt, oundvikligt, utan att egentligen möta något motstånd.
Men ur jorden, ur luften strömmar räddande krafter till oss - mest ur jorden. För ingen betyder jorden så mycket som för soldaten. När han pressar sig emot den, länge, häftigt, när han i eldens dödsångest gräver ansikte och lemmar djupt ned i den, då är den hans ende vän, hans broder, hans mor, han stönar ut sin fruktan och sina skrin i dess tystnad och skygd, den tar emot honom, släpper honom åter till nya tio sekunders språng och liv, griper honom därefter, mången gång för alltid.
En riktig klassiker ska jag ta mig an här. Romanen berättar vad som verkligen hände den enskilde soldaten under första världskriget. Den nödvändiga brutaliseringen, ruskiga skräcksyner, kamratskapet i dödens ständiga närhet, raststundernas primitiva följder. Här kommer en smakbit:
Mig förefaller fronten som en hemsk malström. Även om man befinner sig i lugnt vatten på långt avstånd från centrum, känner man redan dess sugkraft, som drar en till sig, långsamt, oundvikligt, utan att egentligen möta något motstånd.
Men ur jorden, ur luften strömmar räddande krafter till oss - mest ur jorden. För ingen betyder jorden så mycket som för soldaten. När han pressar sig emot den, länge, häftigt, när han i eldens dödsångest gräver ansikte och lemmar djupt ned i den, då är den hans ende vän, hans broder, hans mor, han stönar ut sin fruktan och sina skrin i dess tystnad och skygd, den tar emot honom, släpper honom åter till nya tio sekunders språng och liv, griper honom därefter, mången gång för alltid.
torsdag 12 november 2015
Kvinnoalfabet - M
Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven M.
1. Vilken kulturell kvinna på M har följt dig länge?
Jag vill nämna någon annorlunda gestalt, nämligen Maria, Jesu moder. Om evangelierna är sanna i beskrivningarna av henne, så var hon synnerligen speciell. Hennes lydnad mot Gud, när hon ska föda en son utan att vara gift. Något som hon kunde ha blivit stenad för. Antagligen var hon bara 13-14 år. Men ändå en viss sturskhet, när hon säger: "Alla folk skall prisa mig salig!" Hon ska sedan ha levat länge nog för att se sin son avrättas.
2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på M, som är en stor favorit, men får för tok för lite uppmärksamhet?
Författarinnan Jila Mossaed, född i Teheran men bor numera i Göteborg. Hon skriver både romaner och poesi.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på M vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Här väljer jag Margareta Krook, som var en fantastisk skådespelare. Hon behärskade både drama och komedi. Spannet är långt mellan rollen som Majorskan i Gösta Berlings Saga och kvinnan som spelar Sjöfartsspelet tillsammans med bland annat Lars Ekborg.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på M har du ännu inte utforskat?
Jag tror faktiskt inte att jag någonsin har läst något av Moa Martinsson (säger jag med skammens rodnad på mina kinder).
1. Vilken kulturell kvinna på M har följt dig länge?
Jag vill nämna någon annorlunda gestalt, nämligen Maria, Jesu moder. Om evangelierna är sanna i beskrivningarna av henne, så var hon synnerligen speciell. Hennes lydnad mot Gud, när hon ska föda en son utan att vara gift. Något som hon kunde ha blivit stenad för. Antagligen var hon bara 13-14 år. Men ändå en viss sturskhet, när hon säger: "Alla folk skall prisa mig salig!" Hon ska sedan ha levat länge nog för att se sin son avrättas.
2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på M, som är en stor favorit, men får för tok för lite uppmärksamhet?
Författarinnan Jila Mossaed, född i Teheran men bor numera i Göteborg. Hon skriver både romaner och poesi.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på M vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Här väljer jag Margareta Krook, som var en fantastisk skådespelare. Hon behärskade både drama och komedi. Spannet är långt mellan rollen som Majorskan i Gösta Berlings Saga och kvinnan som spelar Sjöfartsspelet tillsammans med bland annat Lars Ekborg.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på M har du ännu inte utforskat?
Jag tror faktiskt inte att jag någonsin har läst något av Moa Martinsson (säger jag med skammens rodnad på mina kinder).
De fattiga och de rika
Nej, det här inlägget kommer inte att handla om romanen De fattiga och de rika. Istället tänkte jag tala om en debattartikel i Expressen som jag läste nu på morgonen. En ung kvinna vid namn Linn Svansbo är besviken på sitt parti, socialdemokraterna, för att regeringen inför gränskontroller idag.
Jag tänkte strunta i att recensera regeringen och inte heller tänkte jag tala om flyktingpolitiken. Det är en helt annan sak som slår mig när jag läser Svansbos debattartikel.
Hon beskriver hur hon sitter på tåget mellan Göteborg och Stockholm efter att ha tagit ett glas vin på ett hotell i Göteborg. I tågvagnen ser hon en kvinna som har en väska som kostar 20000 kronor. Själv har hon en väska som kostar 10000 kronor. Hon har en dator med sig som kostar 13000 kronor. Hennes mamma funderar på att resa utomlands över jul.
Jag tror mig förstå hur hon tänker. Hon vill säga att "vi" har det otroligt bra. Men min reflektion blir en annan. Linn Svansbo har det bra, men det gäller inte alla andra.
Hur ska en kvinna som tar ett glas vin på hotellet istället för en fika på ett café, som köper väskor för 10000 kronor, dator för 13000 kronor och som har en mamma som kan göra utlandsresor lite hux flux kunna ha en aning om hur landets låginkomsttagare har det? Hur vet hon att en annan persons väska kostar 20000 kronor? Jag går över huvud taget inte in i affärer som håller sådana priser. Men det skulle vara roligt att ha råd att ta med barnen på en utlandsresa.
Jag tror att vi ser ett stort problem här när det gäller det offentliga samtalets representativitet. Storstadsjournalister och partiföreträdare lever i en helt annan värld än dem de vill representera. Svenska och utlandsfödda människor med låga inkomster har de möjligen sett på bild.
Vi har en situation där den välmående klassen säger till underklassen att den måste vara solidarisk, för "vi" har det ju så bra.
(För övrigt finns det inte en enda med arabiskklingande namn i Linn Svansbos trappuppgång. De skulle kanske inte passa in i bilden när hon kommer hem med en ny märkesväska för 10000 kronor.)
Jag tänkte strunta i att recensera regeringen och inte heller tänkte jag tala om flyktingpolitiken. Det är en helt annan sak som slår mig när jag läser Svansbos debattartikel.
Hon beskriver hur hon sitter på tåget mellan Göteborg och Stockholm efter att ha tagit ett glas vin på ett hotell i Göteborg. I tågvagnen ser hon en kvinna som har en väska som kostar 20000 kronor. Själv har hon en väska som kostar 10000 kronor. Hon har en dator med sig som kostar 13000 kronor. Hennes mamma funderar på att resa utomlands över jul.
Jag tror mig förstå hur hon tänker. Hon vill säga att "vi" har det otroligt bra. Men min reflektion blir en annan. Linn Svansbo har det bra, men det gäller inte alla andra.
Hur ska en kvinna som tar ett glas vin på hotellet istället för en fika på ett café, som köper väskor för 10000 kronor, dator för 13000 kronor och som har en mamma som kan göra utlandsresor lite hux flux kunna ha en aning om hur landets låginkomsttagare har det? Hur vet hon att en annan persons väska kostar 20000 kronor? Jag går över huvud taget inte in i affärer som håller sådana priser. Men det skulle vara roligt att ha råd att ta med barnen på en utlandsresa.
Jag tror att vi ser ett stort problem här när det gäller det offentliga samtalets representativitet. Storstadsjournalister och partiföreträdare lever i en helt annan värld än dem de vill representera. Svenska och utlandsfödda människor med låga inkomster har de möjligen sett på bild.
Vi har en situation där den välmående klassen säger till underklassen att den måste vara solidarisk, för "vi" har det ju så bra.
(För övrigt finns det inte en enda med arabiskklingande namn i Linn Svansbos trappuppgång. De skulle kanske inte passa in i bilden när hon kommer hem med en ny märkesväska för 10000 kronor.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)















