måndag 27 juli 2015

Tematrio - Så'nt som är blött

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om så'nt som är blött. Så här skriver Lyran: Det är allt rätt mycket regn den här sommaren, det mesta känns lite blött. Temat för veckan är därför sånt som är blött. Och detta något ska också finnas med i titeln. Alltså, berätta om tre böcker vars titel innehåller något som är blött!

Brännvinsfursten av Torgny Lindgren. Lite fusk kanske, eftersom en furste inte är blöt, men brännvinet är det! Detta är en märklig bok, svår att ta till sig ibland, men givetvis läsvärd. Bokens huvudperson är den store brännvinshandlaren L O Smith. Han är gammal och vill ge ut sina memoarer. Mödosamt formulerar han dem, trots att man förstår att sonen Otto till varje pris vill förhindra att de ges ut. Man får följa brännvinsfurstens liv genom hans tankar som han vill sätta på pränt. Han upplever sig ha blivit lurad, inte minst av sonen, men har han det? Det är ju hans version vi får läsa.
Det är inte så lätt att veta vad som är "sanningen" i berättelsen, men så är det väl i verkliga livet också. "Sanningen" kan vara olika, beroende på vilket perspektiv man har. Min sanning kanske inte är den samma som din.

Akvavit är i alla fall blött! Jag tycker för det mesta att Torgny Lindgren är en fantastisk författare, och Norrlands Akvavit gjorde mig inte besviken. Än en gång är handlingen förlagd till Västerbotten och han lyckas återanvända någon figur från en annan roman. I Merabs skönhet fick vi stifta bekantskap med Jakob, som kämpade mot en jättelik stubbe. I Norrlands Akvavit dyker hans änka Gerda upp när hon ligger på sitt yttersta.
Boken handlar om evangelisten Olof Helmersson, som ett halvsekel tidigare har omvänt en hel bygd och lett väckelsemöte. På gamla dagar har han kommit på att allt var fel och har nu blivit gudsförnekare. Därför återvänder han för att försöka omvända sin gamla församling bort från kristendomen. Problemet för honom är dock att de flesta av dem som fortfarande är kvar i livet redan själva har omvänt sig. Församlingen består nu av endast två personer och dem lyckas han aldrig ens försöka avkristna. Snarare är det väl Gerda som verkar frälsa Olof på nytt.
Det finns många tankar och episoder som kan leda till eftertanke och ibland till ett leende. Det stundtals meningslösa i livet tycker jag illustreras lysande i ett litet avsnitt i boken där Eskil Holm uttrycker sin stora tacksamhet till Olof Helmersson för att denne en gång i tiden gjort honom frisk från magsåret:
Tack vare Olof Helmersson och helbrägdagörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk.

Honung kan väl vara blöt? I alla fall färsk honung. Den här boken är ganska så vedervärdig. Torgny Lindgrens bok Hummelhonung har ju belönats med Augustpriset och så, men den framkallar en hel del äckelkänslor.
Visst är historien på ett vis fascinerande. Två bröder bor grannar, men hälsar aldrig på varandra eftersom båda hatar den andre. De är dödssjuka, och det enda de lever för är att överleva den andre.
En författarinna flyttar av en tillfällighet in hos den ene brodern, och hon vandrar mellan de båda och får så reda på orsaken till det oresonliga hatet.
Så långt är väl allt väl, men boken är som sagt äcklig. Halshuggen katt. En gubbe som tömmer blemmorna på kroppen på vätska och dricker den med sked. Nej, usch!

Hur som helst så fick jag faktiskt fram ett tema i temat. Tre böcker av Torgny Lindgren, som innehåller något blött.

36 kommentarer:

  1. Norrlands akvavit var kanonbra! jag hör Torgny Lindgrens röst när jag läser hans texter

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han är en mycket speciell författare!

      Radera
  2. Känner inte till någon av de här böckerna men den sista lät så äcklig att jag nog är för kräsmagad för att läsa den.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den boken hade jag kunnat klara mig utan...

      Radera
  3. Dessa tre böcker hade jag inte hört talas om tidigare. Tack för tipsen.

    SvaraRadera
  4. Toppentrio! Stiligt tema i temat.

    SvaraRadera
  5. Inga böcker som jag har läst. Tack för tipsen.

    SvaraRadera
  6. Stiligt med tema i temat! Jag blir dessutom nyfiken på författaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. De flesta av hans böcker är läsvärda. Jag vill särskilt rekommendera Batseba och även Merabs skönhet.

      Radera
  7. Nej Torgny Lindgren har jag inte läst, gjorde ett försök men nej inte min typ av författare,

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så kan det vara. Alla kan inte gilla samma. Tänk så få böcker det skulle finnas i så fall.

      Radera
  8. Jag har inte läst något av Torgny Lindgren. Vad bra att du kunde hitta tre blöta böcker av en och samma författare dessutom:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte det var lite småfyndigt ;)

      Radera
  9. Jag har inte läst något Torgny Lindgren, kanske ska ändra på det.

    SvaraRadera
  10. jag funderade också på drycker :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade Kaffe med rån i förra veckans tematrio, så jag tyckte det var för tidigt att återanvända den ;)

      Radera
  11. Det blev onekligen ett tydligt tema i temat. Eller kanske två, Lindgren och saker att äta och dricka.

    SvaraRadera
  12. Låter som att du var törstig när du skrev inlägget :) Sista boken låter intressant, om än lite motbjudande.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kanske lite :)
      Ja, Hummelhonung är intressant när det gäller detta med den djupa konflikten mellan bröderna och författarinnan som går mellan dem. Hade man bara sluppit det ideliga drickandet av märkliga kroppsvätskor...

      Radera
    2. Det ideliga drickandet? Det nämns väl som hastigast en eller ett par gånger, det är ju verkligen inget som tar upp stor plats i boken, som innehåller så mycket annat intressant. (Och drickandet är ju en mycket symbolisk historia. Som du kanske vet handlar boken i grunden om relationen mellan Västtyskland och DDR ...)

      Radera
    3. Som jag minns det nämndes det ett antal gånger. Det är ju inte bara mannen med blemmorna som dricker det utan även författarinnan. Nej, jag kände inte till att det handlade om tysk-tyska relationer. Det var intressant. Det måste jag kolla närmare.

      Radera
    4. Jodå, det är Västtyskland som frossar i sitt eget dallrande fett och sina bölders sötma, och Östtyskland som är magert och asketiskt och sjukligt hälsosamt och förgrämt. Och bägge vill de förtvivlat försöka överleva den andre. Ganska skarpt utfört. Och med den symboliken i bakhuvudet blir de äckliga bilderna kanske inte riktigt lika magstarka heller.

      Radera
    5. Tack för den fördjupningen!

      Radera
  13. Jag gillar Torgny Lindgren. Hans Klingsor var en av förra sommarens finaste läsupplevelser.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den har jag missat. Jag gör en mental notering om detta.

      Radera
  14. Trodde först du skulle satsa på en sprit-trio :)

    SvaraRadera
  15. Har inte läst någon av böckerna.

    SvaraRadera
  16. Nix, inte läst någon av dessa, kanske borde man testa att läsa något mer av Torgny Lindgren.

    SvaraRadera