Farmor och Vår Herre

Jag gillade Markurells i Wadköping, så jag gick vidare med ett annat av Hjalmar Bergmans verk, nämligen Farmor och Vår Herre.

Vi får följa farmor Agnes, som inte tvekar att säga åt Vår Herre ett och annat. Hon kommer från fattiga förhållanden, men genom gifte och slughet har hon gjort det som idag skulle kallas en klassresa. I början har man stor sympati för bondflickan, som inte verkar accepteras av den fina familjen, men det beror på att vi ser historien genom hennes ögon. Mot slutet av boken är det barnen och andra familjemedlemmar som ger sin syn på saken, och då får man en annan bild av henne.

Kanske ingen höjdarläsning, men ändå en klassiker som det är roligt att ha läst.