Tisdagstrion: Barn på omslaget

Dags för veckans tisdagstrio! Ska vi kolla om vi har några böcker med barn på omslaget? Gulliga eller hemska. Denna tisdags tema är: Barn på omslaget.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

På omslaget till Flyga drake av Khaled Hosseini ser vi en pojke som springer med en drake. Hosseini är en mycket bra författare. Flyga drake är en gripande berättelse om pojken Amir, som växer upp tillsammans med den unge tjänaren Hassan. De delar det mesta, men Amir kan ändå inte förmå sig att säga att Hassan är hans vän. De är ju inte jämlikar.

När Amir deltar i drakflygartävlingarna är det Hassan som är draklöparen, som springer allt vad tygen håller för att hämta drakar som besegrats.
Hassan gör allt för Amir, men när Amir blir vittne till hur Hassan utsätts för övergrepp förmår han inte hjälpa honom. Amirs skuldkänslor gör att de båda pojkarna skiljs åt.
När Afghanistan ockuperas av Sovjetunionen flyr Amir och hans far till USA. Åren går och Afghanistan drabbas av ännu större olyckor genom att talibanerna kommer till makten.
Historien kommer ikapp Amir och han tvingas återvända tillbaka till Afghanistan för att äntligen nå försoning.
Boken är mycket bra, men jag är lite nyfiken på hur väl översättaren har hanterat det engelska originalet. Det står om någon som begravs på en kyrkogård i Afghanistan, vilket verkar otroligt. Det lär inte finnas speciellt många kyrkor i det landet. Jag undrar om Hosseini verkligen har skrivit churchyard eller om han möjligen skrivit cemetary. Dessutom står det om en pojke som döpts till ett visst namn. Muslimer som döps? Det tror jag inte!

Det femte barnet av nobelpristagaren Doris Lessing är en fascinerande, men samtidigt skrämmande, bok. David och Harriet gifter sig och börjar skaffa barn. De bor i ett jättestort hus och släktingarna dyker upp i flera omgångar varje år. De är så lyckliga. Släkten tycker att de skaffar barn lite för snabbt, men de vill ju ha åtta-tio stycken. När de har fyra barn är lyckan på topp, men så föds det femte barnet...

Den märklige Ben med sitt särpräglade utseende är ondskan personifierad. Han hatar alla och alla hatar honom. Genom sin blotta existens krossar han familjelyckan.

Vem är Ben? Är han utvecklingsstörd? Är han ond? Tillhör han ett sedan länge utdött släkte som plötsligt dykt upp igen? Doris Lessing ger inte svaren. Men när man är klar med boken, finns en känsla av obehag kvar. Trots det rekommenderar jag boken. Den är bra, men obehaglig. Kanske att den är otäck just därför att den inte handlar om bara ondska, utan faktiskt om en vanlig lycklig familj, som får en familjemedlem som inte är som andra.

Enid Blyton var en mycket produktiv författare. Jag älskade hennes böcker. Inte minst Fem-böckerna där syskonen Julian, Dick och Anne tillsammans med sin kusin, pojkflickan George (som egentligen heter Georgina) och hennes hund Tim ständigt råkar ut för äventyrligheter.

Här har jag valt Fem på mystiska heden, men jag kunde valt vilken som helst av Fem-böckerna, för barnen är alltid med på omslagen.