Originalets titel: The Last Death of the Year
Författare: Sophie Hannah
Förlag: Bookmark förlag (2025)
Antal sidor: 307
Nyårsafton 1932. Hercule Poirot och kommissarie Edward Catchpool anländer till en liten grekisk ö för att fira högtiden med nio vänner som bor tillsammans i ett charmigt nedgånget hus. Men när middagen avslutas med ett anonymt och kryptiskt nyårslöfte om "årets sista - och första - mord" avbryts den festliga stämningen. Strax därpå upptäcks också en av vännerna död på terrassen.
Årets sista mord är den sjätte fristående pusseldeckaren med den belgiske detektiven skriven av Sophie Hannah på uppdrag av Agatha Christies familj. Det hjälps inte, men jag tycker inte att det känns som en Hercule Poirot-deckare.
Visst, det är en pusseldeckare, och vi har den självbelåtne belgaren som löser fallet, men att ha en kommissarie Catchpool som berättar historien, det känns som Dr Watson i böckerna om Sherlock Holmes.
Om man nu ska ha en berättare som själv medverkar i boken, då kan denne inte berätta för läsaren vad Poirot eller någon annan tänker, för hur tusan kan han veta det? Det kräver en "utomstående" berättare.
Nåväl, historien i sig har väl sina poänger. Att placera händelserna på en liten ö är givetvis perfekt för en pusseldeckare. Men karaktärerna känns inte direkt helgjutna. Flera av kvinnorna ger stundtals intrycket av att vara riktiga våp, den manlige ledaren för sekten som bor i huset kallas första rösten (fast på grekiska) och hans närmaste man andra rösten, sällskapets poet är bara för mycket, greken som har hand om båten är inbunden och konstig och berättaren, kommissarie Catchpool, är mest intresserad av att få simma.
Ett par personer får släppa livet till innan Hercule Poirot samlar alla överlevande och levererar lösningen. Det jag saknar från Agatha Christies böcker är de missledande ledtrådar som hon var expert på. Hon var ju drottningen av red herrings.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar