Veckans mening v. 10 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Skilda åt i vårens tid av Mary Westmacott. (Ja, det är två meningar, men den första är ju frågan som den andra besvarar.)

Hade verkligen inte Blanche någon aning om vilket bedrövligt intryck hon gjorde? Det slarvigt hennafärgade håret, de ganska smutsiga och pråliga kläderna, det härjade, fåriga ansiktet, en gammal kvinna - en gammal sminkad kvinna - en gammal illa beryktad kvinna på driven!

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Dagens visdomsord 2026-03-04

Ingenting röjer tydligare en människas karaktär än de saker hon finner skrattretande. (Johann Wolfgang von Goethe)

Tisdagstrion: Mat

Dags för veckans tisdagstrio. Nån som är hungrig. Denna tisdags tema är: Mat. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

När man talar om mat och böcker kommer jag alltid att tänka på Fem-böckerna av Enid Blyton. Jisses vad det åts. Rena matporren. Det var pickles och annat i långa banor.

Så kommer jag att tänka på Emil i Lönneberga av Astrid Lindgren. Varför då? Naturligtvis därför att där berättas om det stora tabberaset i Katthult!

När föräldrarna är bortbjudna kommer Emil på idén att bjuda hem alla fattighjonen till Katthult där de får äta julmat. All mat går åt. Dagen efter ska det komma gäster till Katthult. Hur det gick med det förtäljer inte historien.

Slutligen är jag så fräck att jag tar med min egen bok Mordet på Ekenäs. På nyårsafton äts det en god middag. Endast huset herre, grosshandlare Ahlgren, vill ha löksoppa som förrätt. Otur för honom att han ville äta den, för soppan är förgiftad.

Veckans mening, v. 9 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är en dikt med två meningar hämtad från Värmlandshistorier av Arne Spångberg.

Sol, sol, du varma

milda, förbarma

dig över norden

frigör den arma

frostbundna jorden,

landet, där mörkret i världen är störst!

Dagen, ej natten.

växter och vatten,

icke de eviga drivor och isar

är det som släcker och läskar och lisar

tungans och ögonens svält och törst.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Tisdagstrion: Böcker där döden spelar en stor roll

Dags för veckans tisdagstrio. Slutpunkten för vår jordiska livsvandring är döden, och den ska vi tänka på nu. Denna tisdags tema är: Böcker där döden spelar en stor roll. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Tio små negerpojkar heter en känd mordgåta av Agatha Christie. Faktiskt en bok utan vare sig Miss Marple eller Hercule Poirot.

Namnet har boken fått efter en ramsa (Ten Little Niggers på engelska) där den ena efter den andra negern dör. Slutet på den engelska ramsan är "And Then There Were None" vilket boken heter i senare utgåvor.

I boken har åtta för varandra okända personer bjudits in till en ö, där de möts av Thomas och Ethel Rogers, butlern och hushållerskan. De får inte träffa den mystiske värden utan de får bara höra hans röst från en inspelning, i vilken han anklagar samtliga för att ha begått mord. En efter en dör de tio på ön. När bara några är kvar är det ingen som vågar lita på de andra. Och till slut är alla döda. Men vem är då mördaren?

Markus Zusaks bok Boktjuven. På baksidestexten kan man läsa att nioåriga Liesel Meminger bor hos en fosterfamilj. Hennes föräldrar har tagits till ett koncentrationsläger och hennes lillebror är död. Liesel är en boktjuv - hon stjäl från nazisternas bokbål, från borgmästarens bibliotek, varhelst böcker finns att hitta. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.

Alla vet vi att många miljoner människor dog under andra världskriget. Men en sak som är mycket speciell med den här boken är att det är Döden som är berättaren, och han har mycket att göra. Det är så många själar som ska hämtas.

Bröderna Lejonhjärta är en mycket mörkare bok är de många andra böcker som Astrid Lindgren är känd för. Inte bara är det mycket död, sjukdom och våld i boken, utan huvudpersonerna, Jonatan och Karl Lejon, dör tidigt och kommer då till Nangijala, ett land på andra sidan döden.

Veckans mening v. 8 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från 1795 av Niklas Natt och Dag. Det är samma bok som jag hållit på med ett bra tag nu. En del andra saker har hållit mig upptagen. Jag hoppas snart få bättre fart på läsandet.

Bibehållen tankenärvaro tröttar honom och lämnar honom med en molande värk över tinningarna, och när aftonen blivit sen och han söker sin bädd kastar han sig villkorslöst i Morfei armar, lika utslagen som någonsin en döddrucken under en bänk.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Tisdagstrion: Italien

Dags för veckans tisdagstrio. "Jag längtar till Italien, till Italiens sköna land..." Denna tisdags tema är: Italien. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Först ut är Åsa Hellbergs Toscana tur och retur.
Sara Raphael köper en motorcykel får ett spottstyver och bestämmer sig för att åka till Toscana för att möta gamla spöken. Givetvis måste bästa vännen, den kända författarinnan Jessica Romin följa med. Jessica, som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt förslaget. Ett par dagar senare sitter hon ändå bakom Sara i skinnställ.
Det är en underhållande bok, men även gripande. Jag skrattar flera gånger, men jag ska även erkänna att jag fick tårar i ögonen vid något tillfälle också, och det är alltid ett gott betyg. Då har författaren lyckats gripa tag i en.
Det är romantik, tantsnusk och gamla sorger som inte har läkt om vartannat. 

Italienska nätter är skriven av Katherine Webb. 

Vi befinner oss i Apulien i södra Italien i början av 1920-talet. Klassmotsättningarna är stora och de fattiga som försöker organisera sig för att kunna få godsägarna att betala en anständig lön blir misshandlade av flåbusar i svarta skjortor - det är de italienska fascisterna som har vuxit fram som politisk rörelse.
Den historien berättar Katherine Webb, men samtidigt handlar boken om en omöjlig kärlekshistoria mellan den gifta engelska unga kvinnan Clare och den fattige lantarbetaren Ettore. Boken är uppbyggd så att vartannat kapitel utgår från Clare och vartannat från Ettore. I början har de inga beröringspunkter, men snart nog träffas de och historierna vävs samman.
Det är het passion under italienska nätter, men båda vet nog innerst inne att de inte kan få varandra. Men vem vill lyssna till förnuftet när hjärtat brinner?
Romanen Italienska nätter är politik, passion och tragik. Där finns kärlek, hat, ondska och ren galenskap. Det är mångfalden av mänskliga egenskaper, goda som dåliga, som gör Italienska nätter till en riktigt läsvärd roman.

Konklaven av Robert Harris är lite fusk. Den utspelar sig i Vatikanstaten, men det känns väl ändå som Rom och Italien, eller hur?

Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.
Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på...

Det brukar sägas att den som går in i konklaven som påve kommer ut som kardinal. Det som avses med talesättet är att det inte brukar vara storfavoriten som blir kardinalernas val till ny påve.
Robert Harris är mycket skicklig på att bygga upp spänningen. Den störde min nattsömn något, för det var så svårt att lägga ifrån sig boken. Bara ett kapitel till...

Boken har på slutet en fullständigt oväntad twist. Vad den är tänker jag givetvis inte berätta här. Jag säger bara så här: Läs boken! Det är en fantastisk spänningsroman!

Veckans mening v 7 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från 1795 av Niklas Natt och Dag.

Att morgondagen är osäker gör inte dagens rus mindre angeläget, ragnaröks antåg bestjäl inte stundens nöjen på värde.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Tisdagstrion: Författare som idag är under 50 år

Dags för veckans tisdagstrio. Det finns många döda författare. Och många gamla damer och herrar. Men naturligtvis finns det författare som ännu inte har fyllt femtio. Denna tisdags tema är: Författare som idag är under 50 år. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Sara Bergmark Elfgren är 46 år. Tillsammans med Mats Strandberg skrev hon Engelsforstrilogin, vars första del hette Cirkeln.

Jag läste faktiskt hela trilogin, vilket förvånar mig själv eftersom det blev över 1800 sidor sammanlagt. Men böckerna var bra, med en hel del övernaturliga och magiska inslag.

Johannes Anyuru är också 46 år. En av hans böcker heter De kommer att drunkna i sina föräldrars tårar. Det är en bok som jag läst en hel del om på bokbloggar och annorstädes och "alla" har rekommenderat den. Boken fick bevars Augustpriset 2017 som Årets svenska skönlitterära bok. Mina förväntningar var därför högt ställda. Tyvärr kan jag inte alls säga att den uppfyllde dessa förväntningar.

Den var alltför fantasifull med sina beskrivningar om alla hemskheter som kommer att drabba muslimer i Sverige inte alltför långt fram i tiden.

Fredrik Backman är 44 år. Han har lyckats skriva ett antal riktigt bra böcker.

Det är väl få som har missat En man som heter Ove. Jag gillade både boken och filmen.

Även Björnstadstrilogin tyckte jag var bra i sina skildringar om hur svårt det kan vara att på en mindre ort gå emot det majoriteten älskar, i det här fallet ett ishockeylag, även om man vet att man har rätten på sin sida.

Veckans mening v. 6 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från 1795 av Niklas Natt och Dag.

Det är en man med skägg och tovigt hår, sutten på en pall med fiskrökar uppställda på rad, och Cardell kan inte avgöra om soten solkat hans vita hår, eller om mörka strån blandas med dem som bleknat.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Tisdagstrion: Böcker med grönt omslag

Dags för veckans tisdagstrio. Vi är många som har ett vitt täcke utanför fönstret. Våren är långt borta, så därför får vi lägga in lite grönska i tisdagstrion. Denna tisdags tema är: Böcker med grönt omslag. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Syndafloden av Marianne Fredriksson. Redan i upptakten till boken börjar flodernas och havets vatten att stiga. Utanför städerna bygger slammet höga berg och folket kämpar för att hålla segellederna öppna. Några skyller på månen, andra på en klimatförändring. Teorierna är många - bara några få vet.

Romanen berättar om katastrofen, men också om samspel och konflikter inom Noas familj. Det är en historia om förtryck och frihet, rädsla och kärlek, ondska och godhet.

Och kanske handlar romanen om vår tid också. Vi börjar se effekterna av klimatförändringarna, men ändå är det många som vägra tro på dem. Det har ju alltid gått bra förr...

Den förlorade symbolen av Dan Brown. Här berättar Brown de mest häpnadsväckande saker om frimurarna, och han använder sig av många gamla konspirationsteorier. Hela Washington kryllar tydligen av hemliga budskap från frimurarna. En högtidsstund för alla foliehattar. Eftersom jag själv är frimurare, tyckte jag att det var extra roande :)

Det här är en bok som man, i likhet med Browns övriga böcker, har svårt att lägga ifrån sig. De extremt korta kapitlen gör att man hela tiden tänker att jag kan nog läsa ett kapitel till...

Fru Petrovas sko. En rysk spiontragedi i 50-talets Australien är skriven av Wilhelm Agrell. 

Författaren har skrivit en verklighetsbaserad historia om paret Petrov, två sovjetiska underrättelseofficerer, som hoppar av i Australien. Fru Petrova vill egentligen inte alls hoppa av, men eftersom maken har gjort det har hon inget val. Om hon återvänder till Sovjetunionen kommer hon att avrättas, eftersom Sovjetunionen även dödade släktingar till avhoppare.

Riktigt intressant var den del som handlade om Sverige. Vem hade kunnat ana att både Hjalmar Brantings son Georg B och den kände diplomaten Sverker Åström lämnade information till den sovjetiska ambassaden?

Georg Branting hade kodnamnet Senatorn (han satt i första kammaren) och Sverker Åström hade namnet Uso (getingen.)

Iskalla mord av Alex Pine

Titel: Iskalla mord

Originalets titel: The Christmas Killer

Författare: Alex Pine

Förlag: HarperCollins (2025)

Antal sidor: 324

Kriminalinspektör James Walker ser fram emot en lugn familjejul i den sömniga byn Kirkby Abbey. Men när han öppnar en tidig julklapp som dykt upp på hans tröskel inser han att det inte alls kommer att bli någon lugn jul - och att paketet är allt annat än en gåva. Inuti finns en fruktansvärd överraskning och ett löfte: tolv dagar, tolv mord. Inte långt därefter hittas den första kroppen, halvfrusen i snön. Paniken sprider sig i byn. det finns en mördare bland dem, och med elva offer kvar kan vem som helst vara nästa...

Iskalla mord av Alex Pine fick jag i julklapp av äldsta dotterns sambo. Jag har inte hört talas om författaren tidigare, men den var en trevlig överraskning.

Den är skriven som en pusseldeckare, vilket jag gillar. Det är annars en genre som väl har sin storhetstid bakom sig. Agatha Christie var en av de stora. Hon placerade gärna de medverkande på ett tåg, på en ö eller i ett hus som blivit avskuret från yttervärlden. Här har Alex Pine förlagt handlingen till en liten engelsk by, som isoleras av ett våldsamt snöande.

Det finns en känd engelsk julsång, som heter Twelve Days of Christmas, och den utgör ramen för denna mordgåta. Någon hotar att mörda tolv personer "som förtjänar det", och det står snart klart att mördaren befinner sig i byn. Kriminalinspektör James Walker blir den som får i uppgift att lösa fallet, men ska han hinna göra det innan alla tolv potentiella mordoffren har fått sätta livet till?

Det finns en hel del kandidater som kan vara mördaren. Kanske inte helt enkelt, men jag kan i alla fall skryta med att jag räknade ut vem mördaren var och även motivet. Men det betyder inte att boken var dålig. Det kan ju vara jag som var duktig ;)

I Kaosutmaning 2026 får denna bok svara mot punkt 9: Läs en bok som någon annan har valt åt dig.

Veckans mening v. 5 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från 1795 av Niklas Natt och Dag. En mening som jag känner att jag kan relatera till.

Alla skulder har förfallit, och ådrans blod det enda mynt som duger till betalning.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Dagens visdomsord 2026-01-28

I slutändan kommer vi inte att minnas våra fienders ord, utan våra vänners tystnad. (Martin Luther King Jr)

Tisdagstrion: Rymden

Dags för veckans tisdagstrio. Den här gången lämnar vi jorden. Denna tisdags tema är: Rymden. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Ensam på Mars av Andy Weir känns som en bra början.

Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas astronauten Mark Watney ensam kvar på Mars. Den övriga besättningen är övertygad om att han är död. Men Mark lever, strandsatt på en ogästvänlig planet.

En stor del av boken består av Mark Watneys logganteckningar, men ibland får vi även veta vad som händer på jorden och i det rymdskepp som de andra astronauterna färdas i på väg hemåt.

Att läsa över fyrahundra sidor, där det mesta handlar om logganteckningar låter mördande tråkigt, men det är det definitivt inte. Förvisso hänger jag inte alltid med när det handlar om de tekniska problem som Mark måste lösa, men det som räddar hela historien är den (svarta) humor som präglar hans kommentarer. För det är ju inte så lätt att klara sig på Mars, när man varken har mat eller vatten för den långa tid han måste tillbringa där. Och det är faktiskt spännande. När boken närmar sig slutet kan jag nästan inte läsa fort nog, för så spännande är det.

I boken Nomadplaneten av Emanuel Blume befinner vi oss ett sekel in i framtiden. Det är tidigt 2100-tal. Konflikter, global uppvärmning och ekonomiska kriser avlöser varandra, men när det ser som mörkast ut tänds en ny stjärna på himlen. Stjärnan visar sig vara en nomadplanet, en vandrande himlakropp på väg att korsa solsystemet. Kan en internationell rymdexpedition flytta fokus från eländet på jorden och ge nytt hopp till en splittrad mänsklighet?

När expeditionen ska lämna jorden visar sig en av besättningsmedlemmarna arbeta för en terrororganisation. Ersättare i sista stund blir Jonathan Othiambo, en svensk-kenyansk astrofysiker. Som ny i gruppen kastas han in i ett maktspel han inte förstår, där konflikter sjuder under ytan i den till synes välorganiserade besättningen. Den nya planeten bjuder på vetenskapliga upptäckter som väcker förvirring, skräck och konspirationsteorier. När expeditionen tappar radiokontakten med jorden tvingas Jonathan välja sida.

Som sig bör utspelar sig större delen av händelserna i boken ombord på rymdskeppet Melchior och på nomadplaneten Gilead. Namnet Gilead som författaren valt som namn på planeten är för övrigt intressant. Flera personer i Gamla Testamentet bar namnet och det tros betyda "evig lycka".

Någon evig lycka är dock inte besättningens följeslagare. Konflikterna blir allt svårare och det blir snart uppenbart att man inte är överens om vad som är expeditionens syfte. Vem kan man egentligen lita på?

Expeditionen till Gilead tror jag inte är det enda som författaren vill berätta om. Då och då får vi glimtar av hur vår planet har förändrats under de hundra år som gått från idag. Klimatet har förändrats kraftigt och människor tvingas lämna länderna på södra halvklotet och söka sig allt längre norrut. Författaren är miljövetare och jag tror att han minst lika mycket har velat berätta om klimathotet som om rymdfärder. Vad förväntar vi oss att finna på en annan planet, när vi inte ens förmår ta hand om vår egen?

Jag rekommenderar gärna Douglas Adams' Liftarens guide till galaxen. En fullständigt absurd triologi, som visst har växt med ytterligare två böcker sedan jag läste den.

Om man är en person som säger "men det där går väl inte", då ska man inte läsa den. Men om man uppskattar absurd humor, så är detta en guldgruva.

Bland annat får man äntligen veta vad livets mening är. Svaret är 42. Ja, just det. Precis!

Det sista meddelandet som skickas innan jorden sprängs i bitar är: "Hej då och tack för fisken!" Vilka kan det vara som säger det?

Veckans mening v. 4 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från 1793 av Niklas . En mening som jag känner att jag kan relatera till.

Det är inget fel på mig, jag håller bara på att bli gammal.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Litteraturens ABC - Bokstaven G

Linda med bokbloggen enligt O har en utmaning, som hon kallar Litteraturens ABC. Tanken är att det ska vara ungefär samma mall för varje bokstav. En författare, en bok och så en uppgift kopplad till ord som börjar på den aktuella bokstaven. Nu är det dags för bokstaven G.

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på G

På bokstaven F hade jag Gustaf Fröding, så jag får väl motvilligt hoppa över honom den här gången ;)

Istället väljer jag Jan Guillou. Vad ska jag berätta om honom? Alla vet att han har ett ego som kan fylla Storkyrkan i Stockholm. Men han är ju även en bra författare. Jag tyckte mycket om böckerna om Arn, och jätteprojektet Det stora århundradet, där han skildrade 1900-talet i tio böcker genom en fiktiv familj. Imponerande, även om jag tyckte att de två första delarna var bäst. Ondskan var inte dum heller.

Däremot har Guillou och jag helt olika uppfattningar när det gäller Mellanöstern. Jag är en övertygad Israelvän och Guillou är lika övertygad försvarare av "palestinierna".

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på G

Grottbjörnens folk av Jean M. Auel läste jag för en förfärlig massa år sedan. Cromagnonflickan Ayla blir föräldralös och tas om hand av neanderthalare. Jag tyckte boken var väldigt bra och läste även andra delen - Hästarnas dal. Men av någon anledning fortsatte jag inte läsa serien. Jag trodde den bestod av fyra delar, men nu ser jag att det finns sex delar.

Tipsa om en bok som fokuserar på gemenskap

Boken Gatukatten Bob beskriver ett mycket annorlunda människoöde (och kattöde). Gatumusikern James Bowen har fått en träningslägenhet medan han försöker bli av med sitt drogberoende. Då träffar han på en skadad, röd gatukatt, som fullständigt förändrar hans liv.
Han ger katten namnet Bob. Katten visar sig vara osedvanligt intelligent och snart är de båda oskiljaktiga. James tar hand om Bob, och detta att han för första gången är ansvarig för någon annans välbefinnande gör att han blir mer motiverad än någonsin att reda upp sitt liv.
Livet är inte lätt för James, för han har hela tiden kravet på sig att varje dag få ihop pengar för att klara överlevnaden för sig själv och Bob.
James Bowen skriver sålunda om sitt eget liv tillsammans med Bob, och det är en både roande och rörande berättelse.

Men vad är det nu som krånglar?!

Jag försöker svara på kommentarer till inlägg nedan, exempelvis Tisdagstrion, men det går inte! GAH!

Tisdagstrion: Författare vars för- eller efternamn börjar på F

Dags för 2026 års första tisdagstrio. Denna tisdags tema är: Författare vars för- eller efternamn börjar på F. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Naturligtvis måste jag börja med Gustaf Fröding. En fantastisk poet, som till skillnad mot vad en del tror icke alls skrev allting på värmländska.

Det finns många böcker med hans dikter. Jag har inte läst just den bok (Nya dikter) vars framsida jag tagit med här. Jag valde den för att jag tyckte om bilden.

Evas bok av Marianne Fredriksson kommer härnäst. Den ingår i hennes trilogi Paradisets barn. De andra delarna är Kains bok och Noreas saga.

Dessa böcker ger en intressant tolkning av berättelserna i Första Mosebok.

Så får det bli Röde Orm av Frans G Bengtsson. En bok som handlar om vikingen Orm och hans färder. Uppdiktat naturligtvis, men jag tyckte speciellt om Bengtssons ironiska förhållningssätt till ämnet och inte minst till religiöst förtryck.

Orm och hans vänner tvingas konvertera från asatron till islam. När de flyr från kalifatet har de med sig Sankt Jakobs klocka i båten. För säkerhets skull vill de offra till någon gud så att resan ska gå bra, men vem ska de offra till. De brukar offra till Ägir, men så var det ju detta med Allah också. Orm har dock lösningen.

- Min tro är, att ingen så noga kan veta hur mäktig varje gud är och vad nytta han kan göra oss, och det är kanske bäst att inte försumma den ene för den andre. Och så mycket är säkert, att en finns som vi redan haft nytta av på denna färd, och det är Sankt Jakob; ty hans klocka ger skeppet stadga, och den har också hjälpt oss med rodden. Därför bör han inte glömmas.
Männen funno detta vara rätt talat, och de offrade nu kött och dricka till Ägir, Allah och Sankt Jakob och kände sig därefter bättre till mods.

Veckans mening v. 3 2026

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Iskalla mord av Alex Pine.

Äcklad och skräckslagen stirrade han på det som hade ramlat ut ur kartongen; en stor blodig fågel som var uppenbart död.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Kaosutmaning 2026

Tänk, det blev en Kaosutmaning 2026 också. Detta tack vare bokbloggen Cinnamon Books. Som vanligt gäller det att man ska pricka av minst 20 punkter under året, det vill säga perioden 1 januari - 31 december 2026. Varje bok får endast förekomma en gång. Här är årets punkter:

1. Lyssna på en ljudbok
2. Läs en debutroman
3. Läs en bok med fler än fem ord i titeln
4. Läs en bok som är skriven för mer än 50 år sedan
5. Läs en bok du har lånat av någon
6. Läs en tunn bok (under 150 sidor)
7. Läs en fantasy
8. Läs en prisvinnande ungdomsbok
9. Läs en bok som någon annan har valt åt dig.
10. Läs om en favoritbok
11. Läs en tegelsten (mer än 500 sidor)
12. Läs en bok som avslutar en serie
13. Läs en deckare
14. Läs en bok med ett tal/siffra i titeln
15. Läs en bok som utspelar sig i framtiden
16. Läs en bok översatt från ett språk du inte kan
17. Läs en bok med illustrationer
18. Läs en klassiker skriven före 1900
19. Läs en bok med ett ord i titeln
20. Läs en hyllvärmare (en bok du ägt i mer än 5 år)
21. Läs en fackbok
22. Läs en bok vars titel eller författarens namn innehåller bokstaven Z
23. Läs en bok av en samisk författare
24. Läs en bok av en författare från Asien
25. Läs en bok av en för dig ny författare
26. Läs en bok som utspelar sig i Gästrikland
27. Läs en bok som vann ett pris 2025
28. Läs en bok på engelska
29. Läs en bok om syskon
30. Läs en romance
31. Läs en bok vars författares för- och efternamn börjar på samma bokstav
32. Läs en bok av en författare som använder pseudoym
33. Läs en bok med ett/flera djur på omslaget
34. Läs en bok som ska/har filmatiserats
35. Läs en bok av en författare från Oceanien
36. Läs en bok som utspelar sig i ett land du aldrig besökt
37. Läs en bok med HBTQAI+ representation
38. Läs en thriller/skräckroman
39. Läs en biografi/memoar
40. Läs en bok som utspelar sig på en skola

Hercule Poirots stilla natt av Sophie Hannah

Titel: Hercule Poirots stilla natt

Originalets titel: Hercule Poirot's Silent Night

Författare: Sophie Hannah

Förlag: Bookmark Förlag (2024)

Antal sidor: 338

När Poirot och inspektör Catchpool kallas till Norfolks sjukhus för att utreda mordet på en patient, visar det säg att Catchpools besvärliga mamma är på besök i trakten. Först kräver hon att Poirot ska fira jul med henne och hennes vänner i en fallfärdig herrgård, sedan visar det sig att hennes vän ska läggas in på samma sjukhus. Intrigen tätnar när vännens fru är övertygad om att han kommer att bli mördarens nästa offer - men vägrar att förklara varför. På mindre än en vecka måste Poirot hitta mördaren om inte fler brott ska begår, och om han ska kunna rädda sig själv från att behöva fira jul med Catchpools mamma. Som om det inte vore nog visar det sig snart att någon försöker hindra utredningen och hotar honom till livet.

Hercule Poirots stilla natt är ännu en av de Poirot-deckare i Agatha Christies anda, som Sophie Hannah skriver på uppdrag av Christies arvingar. Som vanligt befinner vi oss i en sluten miljö, för det var ju så Agatha Christie skrev sina deckare. Mördaren ska gå att finna bland dem som befinner sig på platsen vid tidpunkten för mordet.

Här är det så märkligt att ingen verkar ha haft någon kontakt sedan tidigare med mordoffret. Han var en solstråle som gjorde alla i sin omgivning glada, så varför skulle någon vilja ta livet av honom. Och varför i all världen skulle mördaren vilja ge sig på en helt annan person och ta denne av daga, fastän det inte verkar finnas någon koppling mellan de båda männen.

Intrigen är inte dum. Dock skulle jag önska att Catchpools mamma hade varit lite mindre dominant. Till slut blir hon bara för mycket.

I Kaosutmaning 2026 får denna bok svara mot punkt 13: Läs en deckare.