Tisdagstrion: Skåne

Dags för veckans tisdagstrio. Vi beger oss till det vackra landskapet längst ner i vårt avlånga land. Denna tisdags tema är: Skåne.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips! 

Bombi Bitt och jag är en bok skriven av Fritiof Nilsson Piraten. Den var Piratens debutbok.

Jag är säker på att jag inte är ensam om att minnas TV-serien. Den måste väl ha gått i slutet av 1960-talet eller var det i början av 1970-talet? Bombi Bitt spelades av Stellan Skarsgård.

Jag tyckte det där med Stellan Skarsgård var så speciellt, eftersom min äldre bror hette Stellan, och jag hade aldrig hört talas om någon mer med det namnet.

Jag minns inte så mycket av berättelsen, mer än att Bombi Bitt var i kyrkan och hittade det försvunna kyrksilvret och visst slogs han väl mot någon hornbeklädd sjöorm?

Jan-Öjvind Swahn minns jag framför allt som programledare i Fråga Lund, men han var även en framstående folklorist och etnolog.

I boken Änglar ger han en god beskrivning av olika sorters änglar. Inte bara inom kristendom och judendom, utan även inom Islam. Han berättar även om de fallna änglarna, djävlarna. De är många minsann. En medeltida teolog lyckades räkna ut att det fann 2 triljoner 665 miljarder 866 miljoner 745664 ättlingar till de fallna änglarna. Hur sjutton kommer man på nåt sånt?

Skånske författaren Frans G Bengtssons bok Röde Orm var en bok jag gillade. En bok som handlar om vikingen Orm och hans färder. Uppdiktat naturligtvis, men jag tyckte speciellt om Bengtssons ironiska förhållningssätt till ämnet och inte minst till religiöst förtryck.

Orm och hans vänner tvingas konvertera från asatron till islam. När de flyr från kalifatet har de med sig Sankt Jakobs klocka i båten. För säkerhets skull vill de offra till någon gud så att resan ska gå bra, men vem ska de offra till. De brukar offra till Ägir, men så var det ju detta med Allah också. Orm har dock lösningen.

- Min tro är, att ingen så noga kan veta hur mäktig varje gud är och vad nytta han kan göra oss, och det är kanske bäst att inte försumma den ene för den andre. Och så mycket är säkert, att en finns som vi redan haft nytta av på denna färd, och det är Sankt Jakob; ty hans klocka ger skeppet stadga, och den har också hjälpt oss med rodden. Därför bör han inte glömmas.
Männen funno detta vara rätt talat, och de offrade nu kött och dricka till Ägir, Allah och Sankt Jakob och kände sig därefter bättre till mods.