Dagens visdomsord 2025-09-10

Modet är en så outhärdlig form av det fula att vi måste ändra det en gång i halvåret. (Oscar Wilde)

Tisdagstrion: Rött omslag

Dags för veckans tisdagstrio. Hur står böckerna i dina bokhyllor? I färgordning? Jag skulle aldrig sortera böckerna på det viset, men det lär förekomma. Denna tisdags tema är: Rött omslag. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Tsarens krona av Clive Cussler med Paul Kemprecos. I hjärtat av det gamla Sovjetunionen vill en magnat inom havsutvinningsbranschen utnämna sig själ till tsar av Ryssland. Med hjälp av ett påstått släktskap med ätten Romanov och med en aldrig sinande källa av pengar, har han planer på att avsätta det skakiga ryska parlamentet. Den starka amerikanska oppositionen har han förutsett - en kris på deras egen hemmafront skulle distrahera dem och han vet exakt vad som skulle passa. På havsbottnen längs hela USA:s östkust finns fickor med metanhydrat, även kallat "brinnande is" - ett ämne som ser ut som snö men som är brännhett. Tänk om någon skulle detonera detta - låg säga - utanför New York? Vilka explosioner det skulle bli. Jordskalv. Och vilka jättelika tidvattensvågor...

Röd vinter är ännu en av Marc Camerons böcker i Tom Clancys anda och efterföljd om Jack Ryan. Den här gången utspelar sig romanen lite tidigare än dem jag läst förut. Kalla kriget råder och väst och öst spionerar på varandra för fullt. 

Händelserna utspelar sig framför allt på två ställen. I USA, där man jagar en östtysk spion som lyckats lägga beslag på en del av det kraschade flygplanet och därför måste infångas innan han lyckas ta sig hem, och i Berlin, där Jack Ryan skickas in på östsidan för att få tag på en avhoppare från Östtyskland, vars identitet är okänd.

 Jonas Gardells Jesus sista ord på korset var INTE "Härifrån ser man hela Mariannelund!" En liten bok utgiven 2012.

126 sidor är inte mycket, och om man sedan betänker att varje sida bara innehåller några få meningar, så förstår man att den går fort att läsa. Den består helt enkelt av ett antal Twitterinlägg som Jonas Gardell har gjort. Han tillhör, har jag läst, de allra mest aktiva på Twitter, och han är faktiskt riktigt rolig många gånger. Jag tänkte ge några exempel från sidan 50 i boken:

Till alla unga: Det fanns inte något internet när jag var liten. Ingen Facebook, ingen Youtube. Vi hade istället något som vi kallade "liv".

FLASH! Fanns inga mobiltelefoner förr. Ville vi prata med varandra fick vi ta två tomma plåtburkar med ett snöre emellan och ropa HALLÅ!

Och ni kan inte ana hur usla de där plåtburkarna var på att skicka sms!

Pelles nya kläder av Elsa Beskow

Titel: Pelles nya kläder

Författare: Elsa Beskow

Förlag: BonnierCarlsen (2001)

Antal sidor: 16

Pelles nya kläder av Elsa Beskow dök upp här hemma. Möjligen fanns han med i det jag tog hand om i kvarlåtenskapen efter min bror.

Pelle behöver nya kläder och klipper ullen av sitt lamm. (Klipper man ull från lamm? Det trodde jag att man gjorde från vuxna får.) Sedan går han till farmor och ber henne att karda ullen, och sedan till mormor för att hon ska spinna den och så vidare. På varje ställe får han göra något i gengäld. Till slut har han sina nya fina kläder.

Själva texten är inte märkvärdig. Ett par meningar på varje sida. Det är naturligtvis Elsa Beskows härliga bilder som är den stora behållningen med hennes böcker.

I Kaosutmaning 2025 får denna bok svara mot punkt 3; Läs en barnbok.

Veckans mening v. 36 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Pelles nya kläder av Elsa Beskow.

"Vad är du för en gröngöling?" sa Farbror Målaren.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Allt går sönder av Chinua Achebe

Titel: Allt går sönder

Originalets titel: Things Fall Apart

Författare: Chinua Achebe

Förlag: Albert Bonniers Förlag (1967)

Antal sidor: 191

Allt går sönder utspelar sig i slutet av 1800-talet i det förkoloniala Nigeria och utgör en motbild till den stereotypa, europeiska skildringen av Afrika. Den utkom första gången 1958 och har med tiden blivit en av 1900-talets stora klassiker. Idag är det den mest lästa av alla afrikanska romaner, såld i mer än 12 miljoner exemplar och översatt till över 50 språk.

Allt går sönder av den nigerianske författaren Chinua Achebe är en riktigt fascinerande bok. Jag är säker på att jag inte är den ende som tänker på Nigeria som ett land med många folk där kristna och muslimer ofta bekämpar varandra. Här får vi istället möta kulturen som den var innan engelsmännen invaderade.

Det är förvisso inte en kultur som passar oss, med månggiften där fruarna varje dag måste komma till makens hydda med var sitt mål mat till honom. En kultur där männen kan prygla fruarna om dessa misshagat maken, och där barnen vid tvillingfödslar sätts ut i skogen. Det finns mycket i den kulturen att ogilla och förfasa sig över.

Men det är deras kultur och det är ett system som fungerar, vad vi än tycker om det. Så kommer då engelsmännen dit, berättar för "infödingarna" att deras kultur är underlägsen, att deras gudar är falska och att alla måste bli kristna. Steg för steg bryter man sönder det gamla samhället för att pacificera och passivisera människor så att de blir lättare att styra och kontrollera.

Jag förstår att denna roman har fått stor spridning i Afrika. Undrar om Svenska Akademien någonsin hade Achebe i åtanke när Nobelpriset skulle delas ut eller om man hellre satsade på författare som Peter Handke?

I Kaosutmaning 2025 får denna bok svara mot punkt 10: Läs en bok av en svart författare.

Två böcker jag har beställt

Jag beställde ett par böcker som jag tyckte verkar lite intressanta. Boken jag egentligen var ut efter heter Paradisets portar och är skriven av den polske författaren Jerzy Andrzejewski, Romanens historiska bakgrund är det barnkorståg som på 1200-talet utgick från bland annat Frankrike till det heliga landet.

När jag beställde boken fick jag syn på Änglar av Jan-Öyvind Swahn, så den fick också följa med.

Dagens visdomsord 2025-09-03

Poesi och visor är inte saker man hittar, utan det är saker som hittar en, och det enda man kan göra är att gå där de kan få tag på en. (Nalle Puh)

Tisdagstrion: Böcker vars författares för- eller efternamn börjar på A

Dags för veckans tisdagstrio. Hur står böckerna i dina bokhyllor? I färgordning? Eller i bokstavsordning efter författarnamn? Om det är det senare kan du titta lite extra på böckerna längst upp till vänster. Denna tisdags tema är: Böcker vars författares för- eller efternamn börjar på A. 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

I Lila hibiskus av Chimamanda Ngozi Adichie tecknar tonårsflickan Kambili ett fasansfullt porträtt av sin egen far, en man som driver sin familj till undergång genom sina förvridna uppfattningar om godhet och ondska, renhet och synd.
Men det är också en historia om hur kärlek och förhoppningar kan växa där man minst anar det, liksom en lila hibiskus med sin starka doft av frihet kan slå rot och växa bland den vanliga röda.

Genom den här boken får läsaren en bild av Nigeria, där korrupta militärer tar makten och fängslar eller mördar dem som vågar ifrågasätta deras styre. Men framför allt handlar det om förhållandena i en familj, där kärlek och ofattbar grymhet finns sida vid sida.

Kambilis far Eugene, i boken helt enkelt kallad Papa, tvekar inte att tortera medlemmar i sin familj, om han tycker att det är nödvändigt för att rena dem från synden. Han är en människa, som är så grym att man hoppas på hans snara frånfälle så familjen blir befriad.

Men om Papa enbart hade varit en grym tyrann, så hade boken inte blivit intressant. Författaren låter honom även ha goda, kärleksfulla sidor. Han älskar verkligen sin familj och han tvekar inte att stötta människor som har det svårt. Men hans djupa katolska tro gör honom lika förtryckande som fundamentalistiska islamister. Nåde den som inte läser alla sina böner, och han förfasar sig om en kvinna inte täckt sitt hår ordentligt när hon går i kyrkan. Och han vägrar träffa sin far, som är hedning. Papa är mer katolsk än Påven. Det är det faktum att han inom sig både bär den innerligaste kärlek och en ofattbar grymhet, som gör att han blir intressant.

Och givetvis älskar Kambili sin far, så som de flesta misshandlade barn gör. Han är kärleken och hon vill inget hellre än att få ett erkännsamt leende från fadern när hon har sagt något gudeligt som hon vet kommer att göra honom glad. Samtidigt fruktar hon honom givetvis.

Nattspår av Karin Aspenström. Efter att ett blogginlägg fått spridning i högerextrema kretsar tvingas författaren Kaj Lomme fly storstaden. Han köper ett förfallet hus i det lilla samhället Svartbol, djupt inne i de värmländska skogarna.

Snart förstår Kaj att han är iakttagen i det gamla huset. Han upplever en närvaro i rummet och får en känsla av att någon som tidigare bott där vill honom något. I väggarna hittar han brev och anteckningar från en höst i slutet av trettiotalet då en tragisk händelse ägde rum i byn. Gradvis börjar Kaj förstå att platsen han kommit till bär på en mörk hemlighet.

Ett bortglömt hatbrott och en kärlekshistoria som fick ett blodigt slut grävs upp igen. Men ju närmare Kaj kommer gåtans svar, desto tydligare blir det att någon vill ha bort honom från Svartbol...

Berättelsen utspelar sig både i nutid och på 1930-talet. Här finns en uppbyggnad, som påminner om Camilla Läckberg, där man steg för steg får veta vad som hände för åttio år sedan och därmed får man förklaringen till varför någon vill att den mörka hemligheten inte ska avslöjas. 

Romanen är mycket lättläst. Jag plöjde kapitel på kapitel och jag gladdes åt hur välskriven den var. Här är en författare, som behärskar språket och som vet hur man bygger upp spänningen. Mot slutet blir det väl uppenbart vari den mörka hemligheten består, men det gör inget att läsaren kan förstå det innan bokens huvudperson gör det. Det förtar inte helhetsintrycket.

Ensam på Mars av Andy Weir är en riktig pärla. 

Efter en misslyckad rymdexpedition lämnas astronauten Mark Watney ensam kvar på Mars. Den övriga besättningen är övertygad om att han är död. Men Mark lever, strandsatt på en ogästvänlig planet.

En stor del av boken består av Mark Watneys logganteckningar, men ibland får vi även veta vad som händer på jorden och i det rymdskepp som de andra astronauterna färdas i på väg hemåt.

Att läsa över fyrahundra sidor, där det mesta handlar om logganteckningar låter mördande tråkigt, men det är det definitivt inte. Förvisso hänger jag inte alltid med när det handlar om de tekniska problem som Mark måste lösa, men det som räddar hela historien är den (svarta) humor som präglar hans kommentarer. För det är ju inte så lätt att klara sig på Mars, när man varken har mat eller vatten för den långa tid han måste tillbringa där. Och det är faktiskt spännande. När boken närmar sig slutet kan jag nästan inte läsa fort nog, för så spännande är det.

Litteraturens ABC - bokstaven B

Linda med bokbloggen enligt O har en utmaning, som hon kallar Litteraturens ABC. Tanken är att det ska vara ungefär samma mall för varje bokstav. En författare, en bok och så en uppgift kopplad till ord som börjar på den aktuella bokstaven. Nu är det dags för bokstaven B.

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på B

Finns det någon med grånat eller försvinnande hår som inte har läst något av Elsa Beskow? Denna barnboksförfattare som även illustrerade sina böcker. Fantastiska verk! Där finner vi exempelvis böckerna om Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin (och farbror Blå förstås), Pelles nya kläder, Puttes äventyr i blåbärsskogen och många, många fler.

Men läses de för och av barnen idag? Jag drog i alla fall mitt strå till stacken när mina barn var små och läste Ocke, Nutta och lilla Pillerill och Hattstugan för dem.

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på B

Tänk, då fick jag än en gång möjlighet att lyfta fram nobelpristagaren Pär Lagerkvists roman Barabbas. Jag vet inte hur många gånger jag nämnt den, men den är en av de bästa och mest tänkvärda svenska romaner jag läst.

Barabbas är den dödsdömde rövaren som likt Jesus ska avrättas, men Pontius Pilatus tänker i enlighet med någon gammal tradition frige en fånge, Jesus eller (Jesus) Barabbas. Han frågar folkmassan vem de vill att han ska frige och han är övertygad om att de kommer att begära att Jesus ska friges, men istället ropar folk Barabbas.

Romanen följer sedan den frigivne Barabbas. Vilket öde att få behålla sitt liv på bekostnad av Guds Son!

Tipsa om en riktigt bra biografi

Jag vet inte om den räknas som en biografi, men jag tyckter att Antonia Frazers Henrik VIII:s sex hustrur är mycket intressant. Tudortiden är en spännande del av den engelska historien.

Henrik VIII lyckades ju avverka sex hustrur. Det är därför lätt att tro att alla äktenskap var kortvariga, men så var inte fallet. Han var faktiskt gift med sin första hustru, Katarina av Aragonien, i hela 24 år, och under den tiden hade han själv inte en aning om att vi skulle minnas honom som en man med en mängd hustrur, varav han lät avrätta två.

Veckans mening v. 35 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Allt går sönder av Chinua Achebe.

Han brukade säga att var gång han såg munnen på ett lik, så predikade den för honom hur dåraktigt det var att inte äta och dricka så länge människan kunde.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!