Tematrio - Anna, Karin, Elisabeth

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om Anna, Karin och Elisabeth. Så här skriver Lyran: Jag har nyss haft namnsdag och snart har jag det igen. Temat denna vecka blir därför egocentriskt och baseras på mina namn Anna, Karin och Elisabeth. Berätta om tre böcker/texter vars huvudpersoner eller författare heter Anna, Karin eller Elisabeth!

Varför inte börja med Anna Karenina av Lev Tolstoj? Jag har inte läst den, men känner till den ändå. Den gifta Anna Karenina förälskar sig i greve Vronskij. Det finns även en parallellhistoria om ett annat, betydligt lyckligare förhållande.
Boken har filmatiserats flera gånger. Bland annat med Greta Garbo i titelrollen.

En av Sveriges mest kända författarinnor är Karin Boye. Hennes mest kända roman är Kallocain, men hon är också berömd för denna dikt, vars första vers lyder:
Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan
bindas i det frusna vinterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer
och det som stänger.

Slutligen Madickens lillasyster Lisabet, som egentligen heter Elisabet. På bilden gestaltas hon av Liv Alsterlund.
Var det Madicken som placerade Lisabet i en brunn eftersom de hört om den bibliska berättelsen om Josef i brunnen? Eller var det tvärtom?

En text av Strindberg

En liten text av August Strindberg att fundera över:

- Vad sa ni till mannen där borta? - Jag sa, att han skulle arbeta fortare. - Vilken rätt har ni att befalla över honom? - Jag betalar honom för det. - Hur mycket betalar ni honom för det? - 10 kronor om dagen. - Varifrån får ni pengarna att betala honom med? - Jag säljer sten. - Vem hugger stenen som ni säljer? - Det gör han. - Hur mycket hugger han om dagen? - Åh, han hugger en hel del sten på en dag. - Hur mycke' får ni för det? - Ungefär 50 kronor. - Men då är det ju han som betalar er 40 kronor för att ni går omkring och befaller honom att arbeta fortare. - Ja, men jag äger ju verktygen och maskinerna. - Hur blev ni ägare av dem då? - Jag sålde huggen sten och fick in så mycket pengar på den att jag kunde köpa in verktyg och maskiner. - Vem hade huggit den stenen? - Tig, dumbom! August Strindberg

Tisdagsutmaning - Ge en bok ett pris

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Johanna: Det är inte varje dag vi kan vara allsmäktiga men idag tänkte jag att vi skulle vara det. Idag får nämligen var och en av oss välja en bok att ge det finaste litteraturpris som finns (jag har inget namn på det men ni kan tänka er ett). Jag tänker att det svåra inte är att ge en bok ett pris utan bara välja EN bok. Det behöver inte vara en nyutgiven bok  så gräv i arkivet ni.
Så tänk efter noga och så berättar ni vilken bok och varför som ni vill prisa!

Rolig uppgift, men svår. Prisjuryn, bestående av mig, har dock till slut enats: Priset går till Khaled Hosseinis roman Och bergen svarade. Motiveringen lyder: För att denna roman på ett utomordentligt sätt berättar om människorna i en afghansk familj som av ödet skiljs åt och därför får helt olika liv.

20000 ord i väntan på annat

Tidsfristen för att anmäla ett bidrag till Deckardottirs kriminalromanstävling gick ut för tre veckor sedan. Jag skickade in mitt bidrag Skam. Nu är det bara att vänta och se om jag går vidare till finalomgången. Under tiden filar jag lite på en uppföljare med arbetsnamnet Klockaren. Jag har nyligen kommit upp i 20000 ord. En uppföljare till en outgiven roman. Ja jag säger då det. Men för all del. Som någon påpekat för mig så skrev Stieg Larsson sina tre böcker i Milleniumserien utan att ha fått någon av dem antagen. Alla gavs ju ut efter hans död. (Fast jag skulle ju gärna vilja få mina romaner publicerade medan jag fortfarande lever...)

Kvinnoalfabet - N

Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven N.

1. Vilken kulturell kvinna på N har följt dig länge?
Det är ju att ta i att hon följt mig länge, men jag vill i alla fall nämna Ninni Schulman, som är en av många värmlandsbördiga författare. Hon skriver trevliga deckare.
2. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N, som är en stor favorit, men får för tok för lite uppmärksamhet?
Den jag väljer här är inte en kulturperson, men hon är värd all uppmärksamhet. Nyamko Sabuni kom till Sverige från Burundi, dit hennes familj hade flytt från Zaire. Med tanke på vad som sägs om afrikanska flyktingar som aldrig får arbete är Nyamko Sabuni värd att lyftas fram. Hon var riksdagsledamot 2002-2006 och statsråd 2006-2013. Numera är hon hållbarhetschef på ÅF. Tidigare har hon varit egenföretagare.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på N vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Allas vår Jenny Nyström! Kvinnan som skapade vår bild av Tomten.
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på N har du ännu inte utforskat?
Jag skulle önska att jag visste mer om Hedvig Charlotta Nordenflycht. Hon var en svensk 1700-talsförfattare och anses av vissa ha varit den första svenska feministen.

Dagens visdomsord 2015-11-18

Fanatism består i att fördubbla ansträngningarna när man har glömt målet. (George Santayana)

Veckans tisdagsutmaning - En favorit bland landsbygdsskildringar

Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Helena: Vi skriver om landsbygden och hembygden den här veckan och om det ska naturligtvis också tisdagsutmaningen handla.Välj en av frågorna eller besvara bägge, kanske går de ihop och får samma svar?
Finns det en skildring av din egen hembygd som du gillar (eller inte gillar)?
Vilken är din favorit bland landsbygdsskildringar? Vilken film, bok, tavla, tv-serie eller vad det nu kan vara har gett dig en ny, eller en fördjupad, känsla för landsbygden? Berätta gärna också hur och varför.

Jag har bott i Karlstad i hela mitt liv. De senaste arton åren i ett samhälle i kommunens utkant. Från denna hembygd finns det ingen särskild skildring som poppar upp i skallen på mig.
Men om jag får vidga begreppet hembygd till hela Värmland, så vill jag gärna nämna Gösta Berlings Saga. Även om mycket av handlingen utspelar sig på herrgårdar, finns det även en känsla av de förhållanden som kunde råda på den värmländska landsbygden och på bruksorterna under 1800-talet.

Som svar på den andra frågan väljer jag en TV-serie: Hem till byn.
Det var på många sätt en helt fantastisk serie. 52 avsnitt låter inte så otroligt mycket, men det är ändå Sveriges Televisions mest långlivade serie, eftersom den gjorts i åtta säsonger med åratal emellan, men med samma skådespelare. Den första omgången sändes 1971 och den sista 2006.
Den skildrar hur det svenska samhället förändras. Det blir allt svårare för landsbygdens befolkning att försörja sig, och en del människor tvingas flytta till storstäderna.
Peter Bratts epos över den svenska landsbygdens utveckling (avveckling) under drygt tre decennier är ett unikt projekt.

Mordet på Margaret Thatcher

Titel: Mordet på Margaret Thatcher
Författare: Hilary Mantel
Förlag: Weyler (2015)
Antal sidor: 187

Mordet på Margaret Thatcher är en novellsamling av Hilary Mantel. Den innehåller elva fristående berättelser. Namnet på den sista berättelsen är också bokens titel.
Efter att ha läst hela boken vet jag faktiskt inte vad jag ska tycka. Författaren formulerar sig väl och hon har en torr humor mitt i det elände hon beskriver, vilket jag uppskattar. Men trots att detta borde tilltala mig, inser jag att berättelserna har fallit ur mitt minne i samma stund som jag läst färdigt dem. Inte ens den gruvligaste tortyr skulle kunna få mig att återge innehållet i "Lång QT-tid" eller någon av de andra berättelserna.
Jag inser att det mycket väl kan vara mitt fel mer än författarens, men det har var tyvärr en bok som jag lade ifrån mig med en lätt uppgivenhet.

Tematrio - Verklighetsflykt

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om syskon. Så här skriver Lyran: Ibland är verkligen den verkliga världen svår att förhålla sig till. Och efter att under ganska lång tid ha läst många böcker som handlar om trasiga människor i svåra situationer behöver jag definitivt lite verklighetsflykt. Samtidigt brukar jag inte vara särskilt förtjust i feel-good och romantik. Kanske passar mig andra världar bäst? Berätta om tre böcker som lättar upp i tillvaron!

Jag rekommenderar gärna Douglas Adams' Liftarens guide till galaxen. En fullständigt absurd triologi, som visst har växt med ytterligare två böcker sedan jag läste den.
Om man är en person som säger "men det där går väl inte", då ska man inte läsa den. Men om man uppskattar absurd humor, så är detta en guldgruva.
Bland annat får man äntligen veta vad livets mening är. Svaret är 42. Ja, just det. Precis!

Så tar jag en som jag vet att jag har använt två gånger tidigare i tematrion. Mark Levengoods och Unni Lindells Gamla tanter lägger inte ägg. Den innehåller samlade citat från små barn.
Som till exempel detta citat från Christian, 6 år:
Förr i tiden var folk uppdelade i raser - de fina och de ofina. De fina var rika och hade råd med schampo och hårgelé, medan de ofina fick nöja sig med loppor och löss.

Och slutligen Fredrik Backmans Min mormor hälsar och säger förlåt.

Elsa är sju år och annorlunda. Mormor är sjuttiosju år och galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda, vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna, till Landet-Nästan-Vaken och kungariket Miamas. För där är alla annorlunda, och då behöver ingen vara normal.
Det kanske låter som en barnbok, men det är det inte. Det är en bok för oss vuxna, som på ett komiskt sätt handlar om livet, döden och rätten att vara annorlunda.

En smakebit på söndag - På västfronten intet nytt

Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag ska börja läsa är Erich Maria Remarques roman På västfronten intet nytt.

En riktig klassiker ska jag ta mig an här. Romanen berättar vad som verkligen hände den enskilde soldaten under första världskriget. Den nödvändiga brutaliseringen, ruskiga skräcksyner, kamratskapet i dödens ständiga närhet, raststundernas primitiva följder. Här kommer en smakbit:

Mig förefaller fronten som en hemsk malström. Även om man befinner sig i lugnt vatten på långt avstånd från centrum, känner man redan dess sugkraft, som drar en till sig, långsamt, oundvikligt, utan att egentligen möta något motstånd.
Men ur jorden, ur luften strömmar räddande krafter till oss - mest ur jorden. För ingen betyder jorden så mycket som för soldaten. När han pressar sig emot den, länge, häftigt, när han i eldens dödsångest gräver ansikte och lemmar djupt ned i den, då är den hans ende vän, hans broder, hans mor, han stönar ut sin fruktan och sina skrin i dess tystnad och skygd, den tar emot honom, släpper honom åter till nya tio sekunders språng och liv, griper honom därefter, mången gång för alltid.