Lycka i en chokladbit

Med alla dessa helger följer även choklad! Och en massa annat godis. Jag fick en marsipangris i julklapp. Den är slut...

Men framför allt är det väl Aladdinasken som förknippas med jul. Lika hopkopplat med svensk jul som grisfötter och Kalle Anka. Många får ju slåss för att hinna få sin egen favoritbit. Men det slipper jag. Av någon märklig anledning brukar körsbär i likör finnas kvar när asken kommer till mig. Det är ett av julens mysterier, att den godaste chokladbiten finns kvar, även om flera andra har fått ta före mig. De kanske är snälla och avstår från den av ren artighet och godhet, vad vet väl jag?

Gott Nytt År

Så var det då ett nytt år igen. Jag kanske borde gå emot mina principer och avge några nyårslöften.

Jag ska skicka min roman Bileam till fler förlag.
Jag ska fortsätta med den andra romanen, Ben.
Jag ska bli klar med I väntan på vad då, så att jag kan skicka den till något förlag.
Jag ska bli mycket bättre på att skriva på denna blogg!

Det får räcka så länge ;)

Bara en pärla

Bara en pärla blev bara mer och mer spännande, så jag var tvungen att läsa klart den. Det var verkligen en läsupplevelse. Om jag dock ska börja med det negativa, så är början lite seg. Det är väldigt många människor att hålla reda på. Språket lämnar också en del övrigt att önska. Lite bättre meningsbyggnad och lite färre klichéer av typen: "Det kändes som att orden var tagna ur en av hennes romantiska drömmar om riddaren på den vita springaren. Orden som hon drömt om skulle bli sagda hade precis uttalats" hade varit att föredra.

Men intrigen är alldeles utmärkt. Läsaren får följa Emma, som inte vill acceptera att väninnan Angelika skulle ha begått självmord. Ibland ges små tillbakablickar av händelser för flera decennier sedan, som kanske har samband med händelserna kring Emma. Det doftar lite Camilla Läckberg kring Karina Johanssons debutroman.

Det är roligt att händelserna är förlagda till författarinnans egen hemort Sunne. För oss som varit där, är det lätt att se framför sig när Emma promenerar förbi "Slottet" och andra kända Sunnemiljöer.

Boken avslutas med en riktig "cliff-hanger", så vi kan se fram mot fler böcker av Karina Johansson, där vi säkert även får återknyta bekantskapen med flera av figurerna i Bara en pärla.

Julböcker (och tävling!!!)

Så är då julhelgen avklarad. Den har varit lugn och behaglig, vilket ger mer tid till bokläsning. Jag hade tänkt läsa klart Karina Johanssons bok Bara en pärla, men så blev det ju julafton, och titta vad Tomten hade med sig! Mord under julgranen. Deckarnoveller av Håkan Nesser, Åke Edwardson, Katarina Mazzetti, Inger Frimansson, John Ajvide Lindqvist, Henning Mankell, Torbjörn Flygt, Arne Dahl, Maria Ernestam och Johanna Nilsson. Jag blev ju bara tvungen att läsa den.

Och gissa vad! I boken stod det också om en novelltävling. Den som skriver den bästa deckarnovellen kan få den publicerad i nästa års juldeckarantologi! Men det är bråttom. Deadline är redan den 10 januari. Det står mer om tävlingen här. Bråttom, bråttom. Men jag tror att jag har en novell liggande, som med lite bearbetning skulle kunna skickas in. Det är ju alltid kul med sådana här tävlingar.

Nu ska jag fortsätta med Bara en pärla. Jag är snart färdig med den.

Vad har de på huvudet? II

Påven och patriarken av Alexandria, Shenouda III. Vad är det för hjälm han har på sig?

Vilken bok ligger på nattygsbordet?

Vad läser ni för bok just nu? Vad ligger på nattygsbordet? Själv läser jag Karina Johanssons "Bara en pärla".

Det går så sakta

Usch, så dålig jag har varit på att skriva på romanen. Det har inte blivit många ord den senaste månaden. Brödjobbet tar alldeles för mycket tid. Jag vill ju skriva varje dag! Varför är jag inte förmögen? Då skulle jag kunna häcka i en skrivarlya på dagarna och bara skriva.

Värmländska bokmässan

Idag var jag på Värmländska bokmässan i Karlstad. Den håller på i dagarna två och är en imponerande uppvisning av värmländskt författarskap och kulturarbete. Att jag gick dit idag hade en speciell orsak. Karina Johansson som nyligen debuterat med boken Bara en pärla skulle ju vara där. Hon sålde inte bara sin bok, utan medverkade även i ett litet scenprogram. Vi brukar ju vara inne på varandras bloggar och det var därför jättekul att få träffa henne i verkligheten, även om det var flyktigt. Jag kände för att ge henne en stor kram, av pur glädje över att få träffa en person vars författarmöda jag kunnat följa på hennes blogg, men så insåg jag att vi ju faktiskt aldrig mötts förut, så jag behärskade mig ;)
Men jag köpte naturligtvis hennes bok, som hon signerade. Det ska bli jättespännande att få läsa den.
Egentligen skulle jag ha varit ute och arbetat, men jag skolkade några timmar. Jag berättade för Karina att jag har provisionslön, så det fanns en risk att jag inte skulle få någon lön idag, eftersom jag var och lyssnade på henne istället för att jobba. Men jag sålde faktiskt ett larm senare på dagen, så det gick bra det också :D
Vid scenframträdande fick vi veta vad Karina arbetar med till vardags. Hon är journalist på Fryksdalsbygden. Det hade jag inte en aning om. Där arbetade jag på 1990-talet. Det tyckte jag var kul att vi hade den kopplingen.
Jag är verkligen glad för Karinas skull. Men nu vill jag också bli publicerad!

Gäst hos verkligheten

Pär Lagerkvists bok Gäst hos verkligheten imponerade inte lika mycket på mig som de andra verk som jag tidigare under året har läst av denne store författare. Det har sagts att denna bok är en av hans mest älskade, men kanske har tiden sprungit ifrån den.

Vad har de på huvudet?

Jag begriper inte vad de har på sig, men visst är de söta? Bilden är från det indiska parlamentet. Världen är full av märkliga huvudbonader.