onsdag 19 december 2012

Sonjas sista vilja

Alltså, så här är det. Åsa Hellbergs Sonjas sista vilja är en bok för medelålders tanter. Lätt som en plätt! Så var det avklarat!
Men... Jag älskade boken! Redan från inledningsorden var jag fast. Boken börjar så här: Det tillhörde ovanligheterna att en död kvinna låt utanför entrén till Åhléns, men Sonja Gustavsson hade aldrig varit en särskilt vanlig kvinna. Hon hade inte planerat att dö mitt i Farsta centrum, men om hon vetat att det var där det skulle ske hade hon inte haft något emot det.
Så där skulle jag också vilja kunna börja ett manus. Roligt, underfundigt och lockande till läsning.
Den förmögna Sonja Gustavsson testamenterar alla sina tillgångar till sina tre väninnor, men de måste uppfylla vissa villkor. Därefter följer vi de tre väninnorna i Paris, Barcelona, London och Östersund, sedan de ryckts upp från sina invanda liv. Precis som Sonja planerat.
Boken är rolig. Man vill bara ha mer och det är svårt att lägga den ifrån sig. Boken är välskriven och sexscenerna är inte överdrivna, utan välplacerade. Det är inte porr utan lusta.
Dessutom var det mycket få stavfel och grammatiska fel, och det gläder givetvis en språklig puritan som jag.

lördag 15 december 2012

Utan egen vinning

Karina Johanssons Utan egen vinning är den fristående fortsättningen på Bara en pärla. Ännu en gång får vi uppleva ond bråd död i det vackra Fryksdalen. För oss som känner till Sunne med omnejd är det förstås extra roligt att läsa en roman med stark lokal prägel.

Språket är bättre den här gången än i den första boken. Klichéerna har blivit färre, vilket gör boken behagligare att läsa. Det gör också att romanfigurerna känns mer äkta.

Själva deckarhistorien "fungerar". I boken finns både äkta och falska ledtrådar, precis som det ska vara i en deckare, så att det inte blir alltför lätt att lista ut vem gärningsmannen är.

Boken avslutas med en cliff hanger, så nu får vi börja längta efter den tredje boken av Karina Johansson.

torsdag 13 december 2012

Lussebullar?

Idag är det Lucia, och jag har ätit lussekatter. Det är gott. Men varför är det så många som säger lussebullar nu för tiden? Det heter väl lussekatter?

tisdag 11 december 2012

Akademibokhandeln och Bokia slås ihop

Akademibokhandeln och Bokia går samman läser jag i Aftonbladet idag. Det kan säkert finnas goda skäl till det. Bokhandeln har det besvärligt med den stora konkurrensen från nätbokhandeln.

Men lite orolig blir jag ändå. I Karlstad finns både Akademibokhandeln och Bokia (i form av Hjalmars bokhandel). Vad händer när de båda kedjorna slås ihop? Kommer en av stans boklådor att försvinna?

söndag 9 december 2012

Boktjuven fyller ett år

Boktjuven fyller ett år till veckan. Det firar hon genom att lotta ut en bok. Man behöver bara fylla i en kommentar på hennes blogg för att vara med. Du hittar tävlingen här.

Skrivadventskalendern

Följer ni skrivadventskalendern? Nya utmaningar varje dag under advent. Den finns här.

onsdag 5 december 2012

Ja ba ööhh

Jag tycker om det svenska språket. Jag tycker även om engelska. Och tyska. Japanska verkar vara ett spännande språk. Men jag tycker inte om jabahonbaspråket! Det är ett språk som uppfunnits i Stockholm och som sprider sig över landet. Det tycks mig som om det framför allt talas av unga kvinnor, men på den punkten kan jag ha fel.
Känner ni inte till jabahonbaspråket? Det är synnerligen enkelt. Vad som än händer kan man säga: "Ja ba". Och vill man kommentera vad någon väninna har gjort, tyckt eller tänkt kan man säga: "Hon ba".
Som avslutning på meningen kan man göra en min eller utstöta ett läte.
Idag stod jag i kön i en affär. Två unga kvinnor stod framför mig. Den ena ville visa något för den andra, som dock inte upptäckte vad det gällde först. När hon till slut förstod sade hon: "Ja ba ööhh!"
Betänk att en gång i detta land talades ärans och hjältarnas språk. Nu har det ersatts av märkliga läten och himlande ögon.

måndag 3 december 2012

Paganinikontraktet

Jag har inte läst "Lars Keplers" första bok, Hypnotisören, men nu har jag i alla fall läst Paganinikontraktet. "Lars Kepler" är en pseudonym för Alexander Ahndoril och Alexandra Coehlo Ahndoril, och deras böcker har toppat försäljningslistorna de senaste åren.

Boken är spännande, det är inte tu tal om den saken. Samtidigt kanske lite för brutal för min smak. När barn blir skurna i ansiktet som bestraffning mot föräldrarna, så känner jag att det är för mycket för mig. Men sammantaget är det ändå en höjdare som spänningsroman.

Däremot tycker jag att "Lars Kepler" är lite slarvig vad gäller vissa fakta. Säpopolisen Saga Bauer, som för övrigt på ett märkligt sätt går från gnällspik till hårding, går omkring och grymtar att det minsann är hon som är förundersökningsledare. Men eftersom det handlar om en mordutredning, kan inte en polis vara förundersökningsledare, utan den uppgiften faller på åklagaren.

I kapitel 65 står det: "Denna avdelning kom till för att garantera säkert boende för polisens ledning vid krissituationer, undantagstillstånd och katastrofer." "Undantagstillstånd?" Vad är det? Under vilka förhållanden skulle "undantagstillstånd" kunna råda i Sverige och vad skulle det innebära? Det känns lika främmande, som när man läser att någon i Sverige har blivit "arresterad."

"Lars Kepler" är så noga med många andra detaljer i boken, så det hade varit bra med en lite noggrannare faktakontroll.

lördag 1 december 2012

Skyltlördag

Idag har det varit skyltlördag i Vålberg. Jodå, begreppet skyltsöndag är känt här också, men eftersom den stora staden har skyltsöndag i morgon, så har vi skyltlördag idag.
Ärligt talat är det väl inte en jättestor händelse. Det finns inte många affärer i Vålbergs "centrum", men alla gör så gott man kan. Och Luciakandidaterna visade upp sig. Eftersom 14-åriga dottern är en av kandidaterna, så var ju även detta ett skäl till att flanera en stund.
Röda Korset hade lotteri i en tom affärslokal. En man kände ett behov av att göra sig lite märkvärdig och deklarerade att han "är allergisk mot lotterier". En av Röda Kors-föreningens damer sade då att man ju kan köpa lotter i alla fall för att stödja den goda saken och hoppas att man inte vinner. Då sade han att man ju aldrig kunde veta om pengarna kom fram.
Tänk, det är så många som påstår att de gärna skulle skänka pengar om de visste att pengarna nådde de mest behövande. Jag tror inte ett dugg på det där. De som gnäller över att de inte är säkra på var pengarna hamnar är just de som aldrig i livet skulle skänka en endaste krona till någon annan. Det handlar bara om ursäkter.
Jag köpte fyra lotter, för att i alla fall ge ett pyttelitet bidrag. Frugan och jag tog två lotter var. Och tänk, jag vann på en och min fru på två lotter! Så egentligen bidrog vi inte alls. Vi tjänade ju på affärer. Men det var inte meningen...

Julbord

Igår var min fru och jag och åt julbord på en restaurang. Det var många år sen sist. Barnen fick stanna hemma. De äter ändå så lite av julmaten, men man får betala fullt pris för dem. Så de fick pizza istället och var helt tillfreds med det.
Nya Via Appias julbord var inte alls dumt. De hade grisfötter, och då var jag nöjd och belåten. Det visar att det är fråga om en kvalitetsrestaurang. Jag förstår inte hur det på sina håll kan dukas fram julbord utan grisfötter.
Jag tog även en skiva julskinka. Sen får Åsa Hellberg säga vad hon vill...
Tyvärr blev jag så vansinnigt mätt, så jag fick ont i magen. Men där var väl kolsyran i julmusten en bidragande orsak kan jag tänka. Men jag lyckades i alla fall pressa i mig lite nougatpannacotta som dessert. Den var utsökt!