lördag 1 september 2018

Brytning

Titel: Brytning
Författare: Monika Selahn
Förlag: Senika Förlag (2018)
Antal sidor: 416

Miljöminister Berit Andersson är Förenade Grönas partiordförande. Hon känner sig allt säkrare i rollen men hot och angrepp i media tär på krafterna. Hon kritiseras även internt och hennes förre rival om partiledarskapet vill hämnas. När ett företag ansöker om att få starta uranbrytning i Granmarks kommun passar han på. Berit inser att en kampanj pågår för att få Granmarks kommun att säga ja till uranbrytning. Berit misstänker en intern läcka och någon hon inte känner håller henne under uppsikt. Och på vems sida står egentligen hennes statssekreterare?

Jag håller nog inte med om att Brytning av Monika Selahn är en spänningsroman. Det finns inget lurande hot som gör boken till en bladvändare. Däremot är det en intressant bok med politisk anknytning, som passar bra i dessa dagar med val om bara en vecka.

Monika Selahn har en bakgrund i regeringskansliet, vilket är en erfarenhet som hon har använt sig av, även om romanen är en fiktiv berättelse. Intrigerna inom partierna och mellan partier som sitter i samma regering känns trovärdiga. Och visst skulle en fråga som den om uranbrytning kunna få en regering att vackla. Jag får en känsla av att författaren är övertygad motståndare till kärnkraft och uranbrytning, för när de frågorna avhandlas i boken känns det som att det finns ett engagemang bakom. De medverkande personerna är i många fall väl beskrivna, vilket gör det lätt att förstå varför de agerar som de gör.

På minuskontot vill jag sätta upp att boken inte verkar ha korrekturlästs speciellt noggrant. Ibland dyker det upp ord i meningarna som inte skulle vara där och en av huvudpersonerna som heter Morgan får vid två tillfällen heta Mårten. Något jag tycker är tröttsamt är de ingående redogörelserna för vilka gator en person går på eller åker på. Man måste nog vara bosatt i Stockholm för att tycka att detta är intressant. Inte vid något tillfälle för uppräkningen av gatunamn historien framåt.

Sammantaget anser jag dock att Monika Selahns debutbok är en intressant politisk roman. De svårigheter att få partierna att komma överens som boken behandlar är troligen något som vi får uppleva efter valet, men i betydligt större utsträckning. På den punkten lär verkligheten överträffa dikten.

torsdag 30 augusti 2018

Helgfrågan v. 35

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här veckan filosoferar hon lite över att det kommer många intressanta nya böcker i höst, och då glömmer man lätt bort böckerna som står i bokhyllan. För övrigt kände hon sig trött idag.

Har du något tips på en bok som har några år på nacken men som är riktigt läsvärd?

Bonusfråga: Vad gör du åt tröttheten?

David Nicholls bok På vinst och förlust är en riktigt mysig bok. Den handlar om nittonårige Brian Jackson, som börjar på universitetet och har som ett av sina främsta mål att bli uttagen till TV-programmet University Challenge. Han blir uttagen till laget och blir samtidigt vansinnigt förälskad i sin lagkamrat Alice Harbinson. För att imponera på henne försöker han verka cool och världsvan, en roll som inte passar honom speciellt bra.
Han borde inse att Alice inte är den rätta för honom, men det huvud som styr honom sitter inte på halsen...
Genom boken får man ta del av Brians alla tankar, och alla de felaktiga val han har en förmåga att göra.
Detta är David Nicholls debutroman, och den är faktiskt riktigt rolig.

Så var det detta med tröttheten. Tre enkla förslag:
1. Lägg dig tidigare på kvällen
2. Ta en tupplur när du kommer hem
3. Drick mycket kaffe

En pall med böcker

Idag kom den! En pall innehållande min nya roman Ingenting att se. Äntligen!

I morgon får jag fixa med pliktexemplaren som ska skickas.

Ett litet bokpaket

Igår kom det ett litet bokpaket. Den innehöll novellen När Madonnan återvände till San Veronica av Ingvar Hellsing Lundqvist. Kan vara skönt med lite kortare läsning ibland.

onsdag 29 augusti 2018

Dagens visdomsord 2018-08-29

Det är en olycka när människor varken har förstånd att tala eller omdöme att tiga. (Franskt ordspråk)

måndag 27 augusti 2018

Boken på väg från tryckeriet

Idag fick jag besked från förlaget att Ingenting att se är på väg från tryckeriet!

Tematrio - Vit

Det är måndag och då är det Lyrans tematrio. Den här gången är temat vit. Så här skriver Lyran: Ny vecka, ny färg. Som vanligt får ni vara kreativa och fantasifulla och tänja lite gränserna. Bara ni förklarar hur ni tänker.

Berätta om tre bra böcker på temat VIT!


Jag börjar med en av årets favoritböcker - Vit krysantemum av Mary Lynn Bracht.
Två systrar - ett krig. Korea, 1943. Hana arbetar som fridykare i en tradition av starka, självständiga kvinnor. Landet är ockuperat av Japan, men de har lärt sig att undvika de grymma och hänsynslösa soldaterna. Tills en dag då hon ertappas på stranden. För att skydda sin lillasyster Emi låter Hana sig tillfångatas och föras bort från ön - till ett liv som sexslav på en militärbordell.
Sydkorea, 2011. Emi har under mer än sextio år försökt förtränga sin syster och den uppoffring hon gjorde. Nu står hon inför ett val - att konfrontera det förflutna, eller att aldrig få möta systern igen.
Vit krysantemum är en stark roman. En roman fylld av smärta. När jag läser hur Hana blir behandlad måste jag ibland lägga ner boken. Jag måste få andas. Men sedan är jag tvungen att börja läsa igen. Det går inte att lämna berättelsen. Den kräver att bli läst.
Det här är en bit 1900-talshistoria som jag inte visste mycket om. Japan hade annekterat kejsardömet Korea 1910, vilket blev inledningen till ett förtryck och lidande för det koreanska folket. Koreanerna tvingas lära sig japanska och den egna kulturen förbjuds. Under Japans krig i Manchuriet förvärras situationen för koreanerna. Männen tvingas bli soldater i den japanska armén, medan många unga flickor fångas in för att tjänstgöra som "trösterskor", ett annat ord för sexslavar.
Men även sedan japanerna besegrats 1945 fortsätter lidandet för koreanerna. I Sydkorea, där Emi bor, dödas koreaner på nytt, men den här gången av landets diktatoriska regim.
Mary Lynn Bracht är amerikanska, men har koreanskt påbrå. Hon har valt att gräva djupt i historien om koreanernas misär och förtryck. Men kanske har hon känt att en bok inte bara kan handla om hopplöshet. Det blir en form av avslut för huvudpersonerna, men inte på det sätt jag som läsare hade kunnat föreställa mig.
Än en gång. Detta är en stark roman fylld av smärta. Men det är en viktig och synnerligen läsvärd bok, som jag varmt rekommenderar.


Sedan väljer jag Joyce Carol Oates Svart flicka - Vit flicka.
Den svarta flickan heter Minette och den vita flickan heter Genna. De är rumskamrater på Schuyler College.
Genna är uppvuxen i en utpräglat liberal familj och gör allt för att bli vän med Minette. Men Minette är inte det minsta intresserad. En mer självupptagen person än Minette får man leta efter.
Snart utsätts Minette för trakasserier på skolan med tydliga rasistiska förtecken. Genna ställer givetvis helhjärtat upp för Minette, men är den svarta flickan verkligen ett offer?
Samtidigt får vi följa Gennas komplicerade förhållande till sina föräldrar, inte minst fadern som är en radikal hippieadvokat.
Boken är givetvis mycket amerikansk, men ändå intressant. Den fängslar och griper tag i läsaren.


Den sydafrikanska nobelpristagaren Nadine Gordimers roman Julys folk är en mycket speciell bok och den torde inte ha mottagits positivt av hennes hemlands styresmän. Boken kom ut under apartheidsystemets dagar och handlar om ett tänkt inbördeskrig som just brutit ut.
Läsaren får inte veta så mycket om hur striderna går, men det finns anledning anta att regimen är på väg att falla och att de svarta med stöd av bland andra ryssar och kubaner kommer att gå segrande ur kriget.
En vit familj har flytt från sitt hem tillsammans med sin svarte tjänare. Tjänaren July tar med dem till sin egen hemby. Hur ska en vit familj klara sig i den lilla byn, när det inte bara är att gå till en affär och köpa allt vad de kan tänkas behöva? Steg för steg märker de också hur maktförhållandena förändras. I de svartas by är den vita familjen inte längre herrar.
Ett mycket intressant perspektiv tycker jag. De vita i Sydafrika bör nog vara tacksamma över att övergången från apartheidsystemet till demokrati gick fredligt tillväga och att den kloke Nelson Mandela inte försökte hämnas på de forna herrarna.
Det enda som stör mig i boken är att den på något vis saknar början och slut. Den vita familjen och July har redan kommit till den byn när boken börjar och när texten är slut på sista sidan vänder jag förvånat blad för att få veta hur det går, men Gordimer låter mig sväva i ovisshet. Icke förty är det en bra bok, om än dramaturgiskt annorlunda uppbyggd än vad jag är van vid.

söndag 26 augusti 2018

En smakebit på söndag - Brytning

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser är Brytning av Monika Selahn.

Miljöminister Berit Andersson är Förenade Grönas partiordförande. Hon känner sig allt säkrare i rollen men hot och angrepp i media tär på krafterna. Hon kritiseras även internt och hennes förre rival om partiledarskapet vill hämnas. När ett företag ansöker om att få starta uranbrytning i Granmarks kommun passar han på. Berit inser att en kampanj pågår för att få Granmarks kommun att säga ja till uranbrytning. Berit misstänker en intern läcka och någon hon inte känner håller henne under uppsikt. Och på vems sida står egentligen hennes statssekreterare?

Smakbiten är hämtad från sidorna 97-98:

Berit tänkte på att hon skulle fylla 60 år direkt efter nästa val. Hon var äldst bland partiledarna men hon kände sig inte gammal. Hon hade mycket kvar att ge.
Berit nickade och hälsade på ett par som passerade. De hade fått bord längre bort i lokalen men stannade och växlade några ord. Kvinnan i sällskapet var ordförande i en facklig organisation och hennes man var riksdagsledamot för Arbetarpartiet.
- Jag tror hon röstar på oss, sa Berit och log. Hon brukar ofta hålla med mig. Vi har suttit i samma panelsamtal flera gånger och vi är alltid överens.
- En del tror att hon kommer att bli minister om Arbetarpartiet vinner valet, sa Eva.
- Jo, jag vet, sa Berit men jag tror ändå hon har en grön själ. Skål Eva.

fredag 24 augusti 2018

Oavsett vilket parti du röstar på...

...så gå och rösta! Det är en värdefull rättighet vi har att få välja de styrande. Om du inte röstar, så blir de andras röster mer värda. Så ta ditt röstkort, gå till vallokalen den 9 september, eller förtidsrösta redan nu, och rösta på Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet eller något av de andra partierna.

För övrigt tycker jag att skylten som jag såg på Stadsbiblioteket i Karlstad är riktigt rolig!

torsdag 23 augusti 2018

Helgfrågan v. 34

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här veckan skriver hon att det blir många deckare och feelgoodromaner som hon läser, men ibland kan hon fastna för någon faktabok, och då ofta en bok om mat.

Vilken faktabok är du sugen på?


Jag gillar historia, vilket kanske framgått av de böcker jag skriver. En bok om historia som inte är så oerhört avlägsen är Yvonne Hirdmans Lent kändes regnets fall mot min hand medan barnen brann i Berlin.
Hon utgår från Dagens Nyheter 1 april-9 maj 1945, och berättar historien utan att använda sig av "facit", utan vill berätta hur det faktiskt var människor funderade i krigets slutskede. Inte bara om kriget, utan även vardagliga saker.
Boken har fått mycket goda recensioner har jag förstått.
Jag har ju inte köpt boken, och är osäker på om den helt och hållet ska ses som en faktabok, eller om den gränsar till romanen. Lite sugen är jag allt.