fredag 28 december 2012

Den gamle och havet

"Jag vet inte om han kan De Tio Budorden, men han har sett filmen i alla fall", säger Hasse Alfredssons Ringaren om pastor Jansson. Jag har sett Den gamle och havet på film som barn, men nu har jag äntligen läst Ernest Hemingways roman.
Eftersom romanen är så känd, hade jag förväntat mig en "tegelsten", men det var en tämligen tunn bok. Kvalitet och kvantitet är uppenbarligen inte samma sak.
Det är en bra, och sorglig, roman om den gamle fiskaren som betraktas som otursförföljd. Därför får "pojken" inte följa med honom ut och fiska längre. Ensam sitter han i sin båt, när han äntligen får den stora fisken på kroken. I dagar kämpar han mot fisken och vinner. Han lyckas döda jättefisken och börjar se fram mot att få sälja fiskköttet på marknaden.
Men hajarna attackerar och tar bit efter bit från fisken. Till slut finns bara ryggfenan och huvudet kvar.
Ernest Hemingway fick Pulitzerpriset för denna roman 1953 och den anses vara den avgörande orsaken till att han 1954 erhöll Nobelpriset i litteratur.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar