Student? Redan?

Äldsta dottern tar studenten på torsdag. Ikväll är hon på studentbal.
Jag förstår inte det här riktigt. Det var väl inte så längesen jag satt vid hennes sängkant och läste sagor.
Märkligt...

Tematrio - Katastrofer

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat katastrofer. Så här skriver Lyran: När jag var ung (läs 70-tal) tittade jag mycket på katastroffilmer. Undrar om de var särskilt inne då. Nu har dottern och jag i helgen sett Titanic, inför att vi ska se en utställning om skeppet/händelsen nästa helg. Därför känns det passande att veckans tema blir katastrofer i olika medier.

Berätta om tre filmer/böcker/målningar o s v som handlar om katastrofer.

Vi börjar med något riktigt otäckt. Som ni kanske vet, så är den 28 december menlösa barns dag. Jag tror att dagen numera kallas värnlösa barns dag. Dagen uppmärksammar att kung Herodes, i sitt försök att bli av med den nyfödde judakonungen lät döda alla gossebarn i åldern 0-2 år.
Målningen här bredvid, Barnamorden i Betlehem målad av 1600-talskonstnären Massimo Stanzione, skildrar detta.
Om inte mordet på oskyldiga barn är en katastrof, så vet jag inte vad som kan vara värre.

Erich Maria Remarques berömda roman På västfronten intet nytt skildrar första världskriget från vanliga soldaters perspektiv. Där finns ingen stolthet över att slåss för sitt land. Bara en önskan att komma levande från skyttegravarna.
Första världskriget var på flera sätt en katastrof. I skyttegravarna dog miljoner på båda sidor till ingen som helst nytta. Men det var också en katastrof genom att de tyska och österrikiska kejsardömena slogs i bitar. Amerikanare anser ofta att européerna ska vara tacksamma för att USA deltog i kriget, men varför ska européerna vara tacksamma över att ha blivit besegrade i kriget? Den sammanhållna europeiska kulturvärlden slogs sönder och ersattes av trångsynt nationalism.
Ytterligare en katastrof var Versaillesfreden, som var så hård mot tyskarna att de till slut kände ett behov av att resa sig igen. Versaillesfreden ledde fram till nazismen och andra världskriget.

Jag gick också på bio på 1970-talet. Och givetvis såg jag Hajen. Kanske inte en katastroffilm i vanlig mening, men den var ruskigt spännande. Just när man har svalt hjärtat som åkt upp i halsgropen, så kommer den enorma hajen igen.
Fisken var verkligen naturtrogen. Vi som satt i biosalongen var nog helt övertygade om att det var en riktig haj som anföll.

Påminnelse om lotteri

Jag ville bara påminna om min utlottning med anledning av att den här bloggen fyller nio år på torsdag.

Klicka HÄR och läs om utlottningen. Du måste anmäla dig senast på onsdag, men varför vänta till dess?

Bokbloggsjerka 9-12 juni

Bokbloggsjerka i regi av Annikas Litteratur- och kulturblogg. Så här lyder veckans fråga:

Vilket är ditt tidigaste och/eller starkaste minne av böckernas underbara värld?

Jag lärde mig läsa tidigt (jag kunde läsa när jag började skolan) så jag minns inte något tidigaste minne. Jag minns dock att den fanns en tid när jag inte kunde läsa. Mamma prenumererade på Hemmets Veckotidning och brukade läsa serierna för mig. Där fanns en serie som hette Laura. Mamma läste för mig, men ofta tyckte hon att serien var så rolig att hon gapskrattade. Hon kunde inte sluta. Detta resulterade naturligtvis i att jag började gråta förtvivlat, eftersom jag inte fick veta vad som stod i pratbubblorna. Så det var ju lika bra att lära sig läsa själv ;)

Men de böcker som kom att bli mina favoriter (då var jag nog lite äldre) var Enid Blytons Femböcker, Mysterieböcker och Äventyrsböcker. Jag var i bokslukaråldern och önskade mig alltid fler av dessa böcker i julklapp till exempel. Innan julen var över hade jag givetvis läst ut böckerna. Även Sivar Ahlruds böcker om Tvillingdeckarna tillhörde mina verkliga favoriter.

PS. Jag vill gärna uppmärksamma er på min födelsedagstävling!

Olikhetsutmaningen: Snabbt och långsamt

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden.

Denna gång handlar det om snabbt och långsamt.

Snabbt går det i Dan Browns Inferno. Dan Brown är inte den som ändrar ett vinnande koncept. Harwardprofessorn Robert Langdon far omkring i ett rasande tempo för att tolka symboler och rädda världen, hela tiden jagad av beväpnade män och kvinnor.
Fantasi lider han inte brist på och boken är helt klart spännande. Det är nästan så att jag blir lite andfådd när jag läser, för tempot är högt. Detta trots att det mesta av de 542 sidorna utspelar sig under ett enda dygn.
Jag blir aldrig riktigt besviken när jag läser Dan Browns böcker. De är spännande, fantasirika och underhållande. Däremot är språket undermåligt. Det är kiosklitteraturspråk med människor som "flämtar" när något händer eller "visslar till." Har någon av er träffat någon i verkliga livet som avger en visselsignal när något speciellt händer? När jag läser meningar som "Han granskade Langdon med ett väl inövat lugn, men Langdon uppfattade ändå faran som låg på lur djupt inne i ögonen", då stönar jag bara.

Gunnar Ehne var inte någon produktiv författare, men hans dikter är underfundiga och läsvärda. I boken E sali blanning får vi just en salig blandning dikter. Några är på rikssvenska, medan andra är på mål. Gunnar Ehne bodde i norra Värmland.

Han var inte en person som rusade fram i storstadens hetsiga tempo. Här tar vi det lugnt, vilket även märks i en del av hans dikter, exempelvis i dikten Traktor:

- Ska'ru int köp dä traktor?

ropt di te'n

när han geck å harv

mä hästen

Kunn ja fôll gär, 

sa han.

- men hör en lärka da,

sa han,

i en tocken maskin

PS. Jag vill gärna uppmärksamma er på min födelsedagstävling!

Dagens visdomsord 2017-06-07

Det är inte värt besväret att lära känna folk som inte kan tro på feer, tycker jag. (Tori Amos)

Bakom din rygg

Titel: Bakom din rygg
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Bookmark Förlag (2017)
Antal sidor: 393

Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant utspelar sig på en frisersalong. Allt förändras när Angelina börjar jobba på Salong De Luca, Östermalms hetaste frisörsalong. Ägaren Stefano har bara ögon för henne och ser inte längre åt sin kollega Jenny. Driven av svartsjuka bestämmer sig Jenny för att ta reda på vem som döljer sig bakom Angelinas perfekta fasad.
Samtidigt hittas en av salongens kunder mördad, och det dröjer inte länge förrän ytterligare ett dödsfall sker. Under den välpolerade ytan utvecklas ett farligt psykologiskt spel som hotar att ödelägga liv. Misstankarna växer sig allt starkare, men sanningen avslöjas inte förrän det är alldeles för sent.

Det här är en riktigt spännande bok. Här dör flera av salongens kunder. Finns det ett samband? Och vad kan motivet vara? Sarenbrant har valt ett intressant grepp där hon låter de tre frisörerna Stefano, Angelina och Jenny omväxla som huvudpersoner i kapitlen. Man får samma historia berättad, men från olika personers perspektiv, och då förstår man att allt är mer komplext än man kanske tror till en början. Kapitlen är korta, och de blir ännu kortare mot slutet. Det gör att tempot och därmed spänningen stegras. Ett mycket bra grepp som gör denna bok till en riktigt läsvärd spänningsroman.

På minussidan finns det ibland klichéartade språket. "Det gör vi", svarar hon och känner tydligt hur Stefanos besvikna blick bränner i ryggen när hon lämnar köket. Men snälla nån, man kan inte känna en besviken blick bakom ryggen!

Men står man ut med klichéerna är Bakom din rygg som sagt riktigt läsvärd.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 34: En hypead bok.

Tematrio - Något svenskt

Måndag och dags för Lyrans tematrio igen. Den här gången är temat något svenskt. Så här skriver Lyran: I morgon är det återigen dags att fira nationaldagen, eller svenska flaggans dag, som jag oftast säger. Det är inte så lätt att ändra sånt som man lärt sig som barn.

Berätta därför om tre svenska favoriter: böcker, författare, sångare, skådespelare, fotbollsspelare etc. Här finns stor frihet att hitta på lite vad som helst.

Sommar och Svenska Flaggans Dag. Då får det bli nationalromantik!

Evert Taube, en poet och visdiktare som vi alla har ett förhållande till. Rosa på bal, Brevet från Lillan, Maj på Malö, Änglamark och många, många fler.
Med rätta räknas han som en av Sveriges nationalskalder. Han lämnade efter sig en visskatt som är helt fantastisk.
Kom igen, nu sjunger vi:
Flickan i Havanna, hon har inga pengar kvar...

En annan av våra stora, och samtidigt folkkära, diktare är förstås Gustaf Fröding.
Hantera pengar kunde han inte, men dikta kunde han verkligen. En del tycks tro att Fröding var en rent värmländsk poet som skrev på värmländska, men så var inte alls fallet. Många av hans dikter är skrivna på svensk normalprosa, och han skrev även på tyska.
Någon tur i kärlek hade han inte, vilket väl visas i denna dikt:
Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig var ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.
Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den, som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

Så får vi bara inte glömma den stora författarinnan Selma Lagerlöf. Få har fyllt en bana som hennes.
Hon fick Nobelpriset i litteratur 1909 och invaldes i Svenska Akademien 1914. Då ska vi veta att kvinnor inte fick rösträtt till riksdagen förrän 1920!
Hon var även politiskt aktiv och fanns med bland undertecknarna av uppropet för att skapa Folkpartiet 1934.
Selma Lagerlöf har skrivit fantastiska romaner, som Gösta Berlings saga, Jerusalem, Kejsarn av Portugallien. Men hon skrev även en läsebok för folkskolan - Nils Holgerssons underbara resa.

PS. Jag vill gärna uppmärksamma er på min födelsedagstävling!

En överraskning...

Vi var på El-Giganten idag. Frun och äldsta dottern skulle köpa nya datorer. När vi stod där behövde jag kolla en grej på mitt bankkonto och tog upp mobiltelefonen. Det har varit många räkningar att betala, så jag visste att det på lönekontot bara skulle finnas drygt tusen kronor. När jag öppnade bankappen kollade jag samtidigt på lönekontots saldo, även om det inte var det jag egentligen skulle göra. På kontot fanns drygt 144000 kronor! Jag stod där och blinkade några sekunder, men så kollade jag de senaste dagarnas transaktioner. Och se där - det fanns en insättning från försäkringsbolaget på 143000 kronor. Pengar som jag får på grund av nedsatt arbetsförmåga. (Helst hade jag ju varit fullt frisk, men när det inte är så, är det bra att få ersättning.) Men en ny dator fick i alla fall följa med mig hem!

En smakebit på söndag - Äventyrliga hjärtan

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser just nu heter Äventyrliga hjärtan och är skriven av Jakob Sverker. Det är sista delen i Europatrilogin.

Hur kan en vanlig tjej på väg mot en lysande karriär inom marknadsföring förvandlas till en kallblodig krigare? Finns det en hemlig och mäktig nazistisk organisation som utnyttjar kriserna för att skapa ett auktoritärt och intolerant Europa?
Ett sms får Carl- Henrik att i all hast resa till Berlin. Madeleine får hjälp från oväntat håll på sin färd genom Europa. Organisationen FEF är henne hack i häl i jakten på hemligheten och planerar dessutom ett attentat för att skapa kaos och tillintetgöra demokratin. Kommer någon att kunna stoppa dem?

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 7:
Rummet var vackert möblerat i en stil som härrörde från första hälften av 1900-talet. Hyllorna var fyllda av inbundna böcker, prydnadsföremål i glas stor på hurtsarna och motiven på tavlorna var kitschiga och grälla. Ett typiskt rum på ett centraleuropeiskt pensionat för sjuttio år sedan.
Det enda som störde intrycket var att plywoodskivor spikats för de höga fönstren och att lysrören i taket gav ifrån sig ett skarpt sken som knappast gjorde tapeterna, mattorna och möblemanget rättvisa.
Carl-Henrik satt i en bekväm fåtölj med en uppslagen bok i knät. Till höger stod ett bord med fler böcker och en tebricka. Kannan var mörkbrun och det ångade ännu lite ur pipen.
-Vad vill ni, egentligen? skrek han och riktade blicken mot en högtalare som satt mellan dörren och en tavla föreställande ett böljande hav i kvällssol.

PS. Jag vill gärna uppmärksamma er på min födelsedagstävling!