Ett bokpaket

I brevlådan fanns ett bokpaket idag. Det är Henrik Johanssons roman Raya. Tidigare har jag läst Johanssons liv arbetsglädje och återuppståndelse av samme författare. Raya är utgiven på Rastlös förlag.

Djungelboken

Titel: Djungelboken
Originalets titel: The Junglebook och The Second Junglebook
Författare: Rudyard Kipling
Förlag: Almqvist & Wiksell Förlag (1978)
Antal sidor: 486

Djungelboken berättar om Mowgli, pojken som växte upp bland vargarna i djungeln och som lärde sig tyda skogens alla tecken. Det handlar om Baloo, björnen som lärde Mowgli djungelns lag, om den svarta pantern Baghera som lärde honom jaga, om ensamvargen Akela, om ormen Kaa och mungon Rikki-Tikki-Tavi, alla barns favorit. Det är både glada och vemodiga berättelser - om ömhet mellan djur och människor, om godhet och grymhet, spännande äventyr och kamp mot fiender i det vildas gröna rike. (Bilden är från en annan utgåva än den jag läst.)

Att boken Djungelboken är något helt annat en den tecknade Disneyfilmen visste jag, men jag visste inte på vilket sätt de skilde sig. I boken är Baloo en klok björn, som tar sig an Mowgli och lär honom djungelns lag. Och pytonormen Kaa är Mowglis vän, inte hans fiende.

Men det fanns även andra saker som överraskade mig. Boken är en novellsamling som gavs ut som två böcker på engelska och många av novellerna handlar inte alls om Mowgli, utan om andra av djungelns innevånare. Konstigast är att det finns en novell om eskimåer. Kändes inte att den hade så där väldigt stark djungelanknytning.

Men jag tyckte verkligen om boken. Den är fylld av spännande strider, men även av stark vänskap. Kipling ger rikliga och intressanta miljöbilder, så att jag nästan kan känna att jag befinner mig i djungeln. Det är en bok jag är glad att ha läst.

Vargnatt utmanade sig själv och andra att läsa en klassiker varje månad under årets första halvår (med möjlighet till förlängning.) Djungelboken är min februariklassiker, även om vi är inne i mars när jag nu läst färdigt den.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 6: En novellsamling.

Helgfrågan v. 10

Helgfråga från Mias bokhörna. Den här gången handlar det om de rysansvärda särskrivningarna, samt även en reflektion kring att Let's Dance börjar snart:

Vad tycker du om särskrivning i böcker?

Bonusfråga: Hur är det med dig, brukar du svänga de lurviga nån gång?

Om felaktig särskrivning tycker jag inte!!! Det gäller både i böcker och i annonser. Hur svårt kan det vara att låta bli att särskriva? Kan inte folk tänka orden högt? Det borde höras om det handlar om en sjuk sköterska eller en sjuksköterska!

När vi nu ändå är inne på språkliga rysligheter som kommer till oss via filmer från det stora landet i väster, så vill jag även säga något om felaktig användning av apostrofer. Det ska inte vara Bertil's grill eller Titti's hårsalong! På svenska bildar vi i de flesta fall (det finns undantag) genitiv genom att lägga till ett "s". Någon apostrof ska inte kladdas in i ordet. Hur kan man bara komma på tanken? Om något parti i höstens val driver frågan att språkpoliser borde få mer makt, så får partiet min röst ;)

Så var det detta med dansen. Nej, det var allt längesen. Först hade man barn som var små, så det blev inget dansande. Sen fick jag en stroke, vilket inte har förbättrat balansen. Men det vore kul med en stilla foxtrot nån gång.

Olikhetsutmaning: Frihet och förtryck

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Den här gången har hon inspirerats av det faktum att det är den internationella kvinnodagen idag, men hon framhåller att vi inte måste ge exempel som specifikt rör kvinnor.

Denna vecka handlar det om frihet och förtryck.

Britt-Marie var här av Fredrik Backman får bli frihetsboken.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.

Upprorets dagar av Sture Källberg är en roman om Ungernrevolten 1956. Några naiva ungdomar med kommunistiska ideal får uppleva hur Sovjetunionen med våld slår ned arbetarnas uppror. Intressant skildring av en författare som faktiskt var där när det hände.
Men jag kan inte låta bli att fundera över vad författaren Sture Källberg är för figur egentligen. Han arbetade under 1950-talet som kommunistisk ombudsman i Malmö och som journalist i Budapest, Östberlin och Peking. Det var en tid när det svenska kommunistpartiet (idag Vänsterpartiet) var synnerligen Moskvatroget. Förstod inte Källberg att det var kommunismen som det var fel på? Sådana frågor ställs alltför sällan. Man kan ju föreställa sig hur det hade varit om Källberg varit nazistisk ombudsman under kriget och arbetat som journalist i Berlin.

Bokpaket

Jag fick ett bokpaket igår, men öppnade det först idag. Det innehöll Mannen i Stockholm av Eric Marcus Andersson. Tack för den!

Dagens visdomsord 2018-03-07

Böcker ger oss platser att resa till när vi måste stanna där vi är. (Mason Cooley)

Människans illusoriska rationalitet

Titel: Människans illusoriska rationalitet
Författare: Claes Wallenius
Förlag: Norlén&Slottner (2014)
Antal sidor: 198

Människans illusoriska rationalitet är inte en skönlitterär bok.
Är vi människor rationella? Väljer vi det alternativ med den bästa balansen mellan kostnad och nytta när vi fattar beslut? Eller styrs vi mer av våra känslor och impulser? Claes Wallenius menar att det kan vara både och, men oftare än vi vill tro det senare. Våra känslor - och våra sätt att hantera dessa - är viktiga orsaker till att beslut inte får förväntat resultat, såväl som till fiendebilder, våld och ondska.

En intressant liten bok, där författaren bland annat ger exempel från sin tid som kommunalråd i Karlstad. Visserligen är det alltid svårt att objektivt studera något där man själv i högsta grad är delaktig, men den är icke förty en intressant skrift.

Tematrio - Sorg

Dags för Lyrans tematrio. Den här gången är temat sorg. Så här skriver Lyran: Idag är det två år sedan min mamma dog och trots att jag verkligen försökt kan jag inte komma på något annat tema än sorg. Sorgen förändras, tack och lov, över tid, men den finns ändå alltid där.

Berätta om tre texter som gestaltar sorg!

Jag väljer att undvika det nattsvarta i sorgen, och väljer istället texter som innehåller glädje trots att där finns en sorg.

Gustaf Fröding är min huspoet. En fantastisk diktare, men inte någon lycklig människa. Se förresten på bilden här bredvid. Hur gammal kan han vara? 75 år? 85? Sanningen är att han endast var 51 år när han dog!

Hans förhållande till kvinnor var komplicerat, minst sagt. Visst var han intresserad av kvinnor, men han fick oftast beundra dem på avstånd. Utom i de fall då han besökte prostituerade.

Här är en av hans dikter, som jag har valt:

Jag köpte min kärlek för pengar,
för mig fanns ej annan att få,
sjung vackert, I skorrande strängar,
sjung vackert om kärlek ändå.

Den drömmen, som aldrig besannats,
som dröm var den vacker att få,
för den som ur Eden förbannats,
är Eden ett Eden ändå.

Fredrik Backmans bok Min mormor hälsar och säger förlåt är faktiskt en helt fantastisk bok. Den handlar om Elsa som är nästan åtta år och som har en sjuttiosjuårig mormor som är galen. Stå-naken-på-balkongen-och-skjuta-med-paintballgevär-på-män-som-vill-prata-om-Jesus-galen. Men hon är också Elsas bästa, och enda vän. Det är in i mormors sagor Elsa flyr på nätterna. Till en värld där alla är annorlunda, och då behöver ingen vara normal.
När mormor dör efterlämnar hon en serie brev, med ursäkter till folk som hon gjort illa. Det gör att Elsa får lära känna alla dem som bor i huset.

Så den stora sorg Elsa upplever när mormor går bort vänds ändå till något positivt till slut.

Slutligen Jesu korsfästelse. Han korsfästs mellan två förbrytare. Lukas berättar om samtalet de förde:

Den ene av förbrytarna som hängde där smädade honom och sade: "Är inte du Messias? Hjälp då dig själv och oss." Men då tillrättavisade honom den andre: "Är du inte ens rädd för Gud? Du som har fått samma straff. Vi har dömts med rätta, vi får vad vi har förtjänat. Men han har inte gjort något ont." Och han sade: "Jesus, tänk på mig när du kommer med ditt rike." Jesus svarade: "Sannerligen, redan idag skall du vara med mig i paradiset."

Bokrean 2018

Idag lyckades jag komma iväg på bokrean. Jag hade halvt om halvt lovat mig själv att bara köpa EN bok, men... Jag kom hem med tre böcker. Har inte en aning om var jag ska placera dem när jag läst dem, men det får bli en senare fråga.
Böckerna jag köpte är Äkta amerikanska jeans av Jan Guillou, Ljuset vi inte ser av Anthony Doerr och Belgravia av Julian Fellowes.

Olikhetsutmaning: Kyla och värme

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningen. Varje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi berättar om ett par böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. 

Denna vecka handlar det om kyla och värme.

I romanen Snö av nobelpristagaren Orhan Pamuk kommer huvudpersonen Ka till staden Kars i östra Turkiet. Under besöket drabbas staden av ett våldsamt snöoväder och man skärs av från yttervärlden.
Jag kunde inte riktigt bestämma mig för om boken var lättläst eller svårläst. Texten var inte svår och mycket av innehållet handlade om huvudpersonen Kas kärlek och vankelmod. Men samtidigt är det svårt att följa med och uppfatta den satir som finns i boken och som rör specifikt turkiska förhållanden.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.
Även om jag inte förstod allt när det gäller bokens mening, så är det i alla fall roligt att ha läst den :)

I Helvetet ska det väl vara tämligen varmt. Bilder av Helvetet har varit ett populärt motiv i konsten, speciellt under medeltiden.
En som målade många konstverk med Helvetet som motiv var Hieronymus Bosch (1450-1516). 
Bilden här visar ett av hans verk.