Måndagens bokpaket

Bokpaketet från Bokförlaget Forum gladde mig mycket. Det innehöll Aldrig ensam av Åsa Hellberg. Det är andra delen i trilogin Systrarna från Fjällbacka. Den första delen hette Inte utan min syster. 

En smakebit på søndag - Benny älskar baklava

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Benny älskar baklava och är skriven av Mikael Jisander.  

Benny begär inte mycket av livet. Bara att det är ordning och reda i rörmokeriet, att Liverpool vinner sina matcher och att ölen på puben är skummande kall. Dagarna går sin gilla gång och bjuder sällan på några större överraskningar. Inte förrän det övergivna grannhuset plötsligt får nya invånare. Farah och hennes familj är flyktingar från Syrien och nyinflyttade i den lilla orten Klippan, något som vänder upp och ner på allt invant. Lugnet på gatan byts mot högljudda diskussioner och oskottade trottoarer. Benny är skeptisk. Polarna ännu mer. Och ner en serie stölder oh våldsbrott samtidigt blossar upp är spekulationerna i full gång. Trots motsättningarna dras Benny motvilligt till Farah. Hon är mörk och spännande, men också irriterande. Varmhjärtad och omtänksam, men också en besserwisser. Och så bakar hon gudomligt goda kakor, även om han uppfattar ordet baklava som en smula suspekt. Problemen i byn eskalerar, drevet går, och Benny får erfara vad rädslan för det okända kan göra med människor.

Smakbiten är hämtad från sidan 7:

Benny krokade ut snusprillan med pekfingret och hivade in en driva där den landade som en klick brunsås på snömoset. Med blicken stadigt fäst på skådespelet framför grannhuset letade han fram snusdosan ur byxfickan, fick upp locket och bakade en ny, stadig prilla som han tryckte in under läppen. Detta var ett moment Benny hade kunnat utföra i blindo med ena armen bakbunden.

Veckans mening v. 26 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Benny älskar baklava av Mikael Jisander.

Odören av gammalt trägolv, arbetad man, otvättade gardiner och uppstoppat vildsvinshuvud var tät och intensiv.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

Helgfrågan v. 26

Helgfråga från Mias bokhörna. Är läsandet könsrelaterat? Helgfrågan lyder:

Tror ni det skiljer på mäns och kvinnors läsning?

Ja, det är nog faktiskt undersökt. Kvinnor läser mer skönlitteratur, medan männen läser mer facklitteratur.

Dagens visdomsord 2023-06-28

Älskling, jag undrar om du inte spelar en alltför stor roll i ditt liv? (Sacha Gultry) 

Tisdagstrion: Sött & gott

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat sött & gott (i handling, titel eller på omslag). Här är min söta trio: 

Joanne Harris' bok Choklad är en riktigt trevlig läsning och det är nog fler som har med den idag. Den handlar om Vianne Rocher som tillsammans med sin dotter Anouk kommer till en liten sydfransk by, där hon öppnar en underbar chokladbutik.
Invånarna älskar hennes choklad, men allt är inte konfliktfritt. Byns präst hatar henne för att hon för frestelser och sinnliga begär till hans församling.
Vi får efterhand veta att det finns många hemligheter som människor gör allt för att dölja.
Boken var som sagt var mycket trevlig att läsa, men jag känner att jag inte fick svar på alla frågor. Vad var det egentligen för kunskap som den gamla Armande Voizin satt inne med och som gjorde att det fanns folk som fruktade att hon skulle berätta?
Men det kanske inte är meningen att man ska få veta allt. En del ska kanske lämnas till läsarens fantasi. (Eller ska jag leta efter en uppföljare till boken?

Apelsiner kan vara både söta och goda. Därför tar jag med

Jeanette Wintersons bok Det finns annan frukt än apelsiner.
Boken ska, om jag förstår saken rätt, vara självbiografisk. Jess växer upp i en adoptivfamilj, där mamman är synnerligen aktiv och bestämd pingstvän. Jess är hennes stora hopp. Flickan ska bli missionär. Uppstår det några konflikter, kan man ju alltid ta en apelsin...
Allt går dock inte som man har tänkt sig. Jess inser att hon är lesbisk och inleder ett förhållande med en annan ung flicka. När församlingen får veta detta, fördöms hon och pastorn och de äldste vill att hon ska bekänna och ångra sina synder.
Allt i boken är inte så lätt att förstå, i vart fall inte för mig. Jag fattar inte det där med den apelsinfärgade demonen, som dyker upp i ett par kapitel.
Men sammantaget är det en humoristisk och självutlämnande bok, som jag varmt vill rekommendera.

Jag upptäcker nu att jag i min ägo har ett recensionsex i form av Benny älskar baklava, som är Mikael Jisanders debutroman. Detta är fruktansvärt pinsamt, men jag har inte läst den trots att det är ett och ett halvt år sedan jag fick den. Jag har helt glömt bort den.

Jag vet inte så mycket om boken, men däremot känner jag till baklava. 2009 var jag en i en grupp från Karlstad som besökte den turkiska vänorten Gaziantep. Det var i samband med en pistagefestival. Bland annat gick vi i en stor parad med musikkår genom stadens gator som en hyllning till pistagenöten eller hur det nu var. Folk tittade ut genom fönstren och vinkade.

Vid ett tillfälle var det en tävling i att på snabbast möjliga tid äta så många som möjligt av de söta bakverken baklava. Tydligen ska baklava från Gaziantep vara extra goda. Jag deltog inte i tävlingen, men jag fick vid flera tillfällen äta baklava, och de var riktigt goda.

En smakebit på søndag - Älgkronan

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Älgkronan och är skriven av Aline Lilja Gladh. 

Skotten från höstjakten viner i skogen I sina gevärssikten ser två jägare att ett vildsvin äter på något. Det visar sig vara en människokropp - söndertrasad till oigenkännlighet. Polisens utredning stagnerar när kommissarie Linus Karlberg är med om en allvarlig olycka Och hans syster, konstnären Lo Karlberg, som redan tampas med en gnagande känsla av att något är fel, tappar fotfästet i tillvaron. Hon dras till Äppelgården, en fristad för unga kvinnor som hamnat på glid.

Smakbiten är hämtad från sidan 19:

Höstkylan bet i kinderna och nästippen. Eje och Gottfrid hade satt sig på var sin sten och sörplade på hett kaffe. Det var surrealistiskt att göra en sådan vardaglig sak när det låt en söndertrasad person några meter bort, men den svarta drycken täckte effektivt över smaken av spya. Det rörde sig otrevligt i magen, som om Eje svalt en näve krälande likmaskar. Men han lyckades hålla nere uppstötningarna.

Mannen på marken var så förstörd att ansiktet inte gick att identifiera. Inte ens för någon som känt honom väl.

Veckans mening v. 25 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Älgkronan av Aline Lilja Gladh.

Bland vildsvinsskiten låg en naken man i hundratals bitar.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

Glad midsommar!

Helgfrågan v. 25

Helgfråga från Mias bokhörna. Den stundande midsommarhelgen leder fram till frågan. Helgfrågan lyder:

Till helgen är det midsommar. Tipsa om en blommig bok.

Då väljer jag Blodlokan av Louise Boije af Gennäs. Det här är en riktig spänningsroman. Boken är samhällskritisk utan att bli torr och tråkig. Författaren blandar in autentiska artiklar om moderna rättsfall och skandaler där det svenska samhället inte visat sig från sin bästa sida.
Vi följer Sara som, trots att hennes liv har blivit i det närmaste perfekt med en underbar pojkvän, en fantastisk ny väninna och ett intressant och välbetalt jobb, snart märker att det händer allt märkligare saker kring henne. Hon börjar ifrågasätta sitt eget förstånd. Till slut vet hon inte vem som är hennes vän och vem som vill henne och hennes familj riktigt illa.
Ju mer jag läser, desto mer vill jag läsa. Det är en roman av det där slaget när man vill komma fram till slutet så snabbt som möjligt, men när man nått dit vill man bara läsa mer.
Men när jag läst klart känner jag mig ändå frustrerad. Det finns mängder av frågor som inte har fått något svar.
Men detta är första delen i Motståndstrilogin, så det kommer mera.
Sammanfattningsvis: En riktigt bra spänningsroman, som verkligen ger mersmak.