söndag 14 augusti 2016

En smakebit på söndag - Göteborg Noir

Idag är det söndag och då blir det en smakbit. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken som jag läser nu heter Göteborg Noir och är skriven av Håkan Tendell.

Till skillnad från de flesta andra böcker ger inte baksidestexten så mycket vägledning om bokens handling. Man får dock veta att författaren anser boken vara "ett litterärt mästerverk, men ett moraliskt lågvattenmärke. En roman som gör sig lika bra i bokcirkeln som i bokbålet".

Smakbiten är hämtad från sidan 11, då Frank just kommit in på McDonalds:

Frank letade bland borden på bottenvåningen. Tonårsbrudar med rosa tuggummimunnar. Smack. Tre grabbar med läderbrallor. En skäggig man i smutsig täckjacka lutad mot väggen. Stängda ögon. En schäfer vid mannens fötter. Sorgsen blick. Den vred på huvudet när Frank passerade den.
"Noll McFeast!" ljöd i sorlet.
Uppe på övervåningen stod en kille och tryckte på en pump. "Fan, är det slut i den här också?"
Ett lysrör blinkade.
Frank tog ett steg åt sidan när ketchupälskaren började vifta med armarna. Noterade att Veronica och hennes väninna Emelie satt borta vid fönsterbänkarna. Smög upp bakom Veronica och lade händerna på hennes axlar. "Jaså, det blev ingen sallad för damerna i dag?"

12 kommentarer:

  1. Den här har jag tänkt läsa ganska snart :)

    SvaraRadera
  2. Oj den har jag inte sett innan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Egenutgivning. Googla på titeln.

      Radera
  3. bra att författaren är nöjd med sin bok. får se om några andra blir det det också

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ha ha, ja det är en helt annan fråga ;)

      Radera
  4. Hej, tittar in här ibland för att få trevliga lästips - tack för det! Just den här boken råkar jag redan ha hunnit läsa i en enda sittning, främst för den svarta humorns skull och för att boken har ett mardrömsliknande (o)igenkännbart Göteborg som sin arena. Gör att de gator man sedan vandrar i sin personiga vardagen delvis får en ny dimension. Som om romanfigurerna satt sina avtryck på dem i verkligheten.

    SvaraRadera
  5. Spontant tror jag inte att det här är något för mig. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera