Den förlorade symbolen

Så där ja! Nu har även jag läst Dan Browns Den förlorade symbolen. (Ja, jag har läst de tidigare böckerna också.)
Da Vinci-koden fick ju många läsare att fullständigt förlora verklighetskontakten. Många människor trodde på fullt allvar på allt som stod i boken. ("Brown skriver ju i boken att det är sant...") Nästan lika illa var det med Änglar och Demoner, där Brown lyckades väcka liv i det sedan länge insomnade ordenssällskapet Illuminati. Men inser man att böckerna är påhittade, så tycker jag att de är riktigt underhållande och spännande.
Den förlorade symbolen gjorde mig inte heller besviken. Här berättar Brown de mest häpnadsväckande saker om frimurarna, och han använder sig av många gamla konspirationsteorier. Hela Washington kryllar tydligen av hemliga budskap från frimurarna. En högtidsstund för alla foliehattar. Eftersom jag själv är frimurare, tyckte jag att det var extra roande :)
Det här är en bok som man, i likhet med Browns övriga böcker, har svårt att lägga ifrån sig. De extremt korta kapitlen gör att man hela tiden tänker att jag kan nog läsa ett kapitel till...