söndag 3 september 2017

En smakebit på söndag - Människohjärtat

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser just nu är tredje delen av Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken. Den heter Människohjärtat.

Så har jag då kommit till sista delen i Trilogin om pojken. Jag har läst sex kapitel och det snöar faktiskt inte ;) Efter andra delens ideliga snöande känns det skönt att huvudpersonen får vara inomhus ett tag.

Men i inledningen till kapitel sju har pojken gått ut en sväng. Smakebiten är hämtad från sidan 459 (I min utgåva är trilogin samlad och numreringen inleds i del ett.):

Det känns underligt att komma utomhus när vädret är stilla och klart, att stiga ut och slippa försätta sig i livsfara, det är nästan svårt att hålla balansen i ett sånt lugn. Han följer en stig som leder ner till de närmaste husen och snirklar runt drivorna. Pojken tittar sig omkring och är vid liv. Antagligen har orten mellan fyrtio och femtio hus, men de ligger utspridda och bildar en stor cirkel, kyrkan tronar på en låg kulle i mitten av cirkeln. Doktorns hus ligger högt upp, invid en brant sluttning, just den som han och Jens rutschade nerför, men där ovanför skär klyftan igenom bergssidan som ett öppet, mörkt sår. Cirka tvåhundra meter ner till de andra husen som bildar en ganska tät klunga. Pojken stannar innan han kommer fram till dem, vänder sig om och tittar upp mot berget. Det är sex dygn sen han gav sig av, sköt ut snipan i vattnet nedanför Sodom, skolrektorn Gisli och Marta stod och såg på. Var det bara sex dygn sen? Inte sexhundra?

28 kommentarer:

  1. fina böcker. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
  2. Tack för smakebiten, smart när det är samlat i en bok.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, fast det blir ju en tegelsten...

      Radera
  3. Jag har nog missat att tredje delen har kommit, i alla fall så minns jag inte det :) Kanske skulle man ge sig på den här serien.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det kom ut på svenska 2013. 2015 lade Weyler ihop dem som en bok, men jag har valt att behandla dem som tre böcker, för det är det ju.

      Radera
  4. Känner igen författarnamnet, men har inte läst något av honom. Tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Han skriver mycket bra, trots all snö 😉

      Radera
  5. Den hade jag inte hört om förut. Kul med lite nytt som väcker intresse. Tack för smakebit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror vi kommer att få höra talas mer om den författaren.

      Radera
  6. Det hørtes ut som han har hatt en lang tur i snøværet. Da må det være deilig å få være innomhus :-) Jeg ble nysgjerrig på denne boken, det føltes som den er veldig godt skrevet av det lille jeg leste :-) Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
  7. Jo, den här trilogin tänker jag läsa någon gång. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  8. Tack för smakbiten! Okänd bok för mig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag vann trilogin i nån utlottning, och det var ju tur. Inte säkert jag hade plockat upp den annars.

      Radera
  9. Har läst första delen, gillade, och tänkt läsa de andra delerna men kom av mig, så kanske dags att plocka upp serien igen...... tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag hade en paus mellan första och andra delen. Det värsta var att komma ihåg alla de isländska namnen.

      Radera
  10. Tack för smakbiten. Författarnamnet klingar bekant men läst något av honom har jag inte.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att många av oss, inklusive mig skälv, läser för lite litteratur av författare från de andra nordiska länderna.

      Radera
  11. Ju mer man läser om denna författares böcker ju mer vill man läsa. Smakbiten väckte intresset ytterligare, tack för den! :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Välskrivna böcker, även om det inte är några bladvändare.

      Radera
  12. Låter inte riktigt som min typ av bok, men tack för smakbiten.

    SvaraRadera