Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Tjänstekvinnans son och är skriven av August Strindberg.
Pojken Johan, som växer upp i små omständigheter, son till en kryddkrämare och en tjänstekvinna, bygger under barndom och ungdomsår upp en stark revanschlust; berättelsen om hans utanförskap är inte bara en en allmängiltig skildring av ungdom och ensamhet utan också en del i Strindbergs medvetna konstruktion av sig själv som människa och författare: en messianskt utvald, känslig själ som också - och kanske just därför - är missförstådd och motarbetad.
Smakbiten är hämtad från sidorna 11-12:
Fadren syntes endast vid måltiderna. Trist, trött, sträng, allvarlig, men inte hård. Han föreföll strängare, emedan han vid hemkomsten alltid skulle på fri hand avgöra en mängd ordningsmål, som han ej kunde döma i. Och därjämte begagnades hans namn alltid att skrämma barnen med. "Pappa skulle få veta det" var lika med stryk. Det var just ingen tacksam roll han fått. Mot modren var han alltid blid. Han kysste henne alltid efter måltiden och tackade henne för mat. Därigenom vandes barnen orättvist att betrakta henne som alla goda gåvors givare och fadren såsom allt onts.
Man fruktade fadren. När ropet: pappa kommer! hördes sprungo alla barnen och gömde sig, eller ut i barnkammaren för att kamma och tvätta sig. Vid bordet rådde dödstystnad bland barnen och fadren talade endast föga.
Strindbergs romaner gjorde inte succé hos mig när vi fick läsa dem i gymnasiet. Kanske skulle man prova att läsa honom som vuxen...
SvaraRaderaJag har läst väldigt lite Strindberg. Han var en vidrig antisemit, vilket märks i en del av hans böcker.
Raderakanske dags för omläsning
SvaraRaderaKan ju vara det.
Radera"Jeg skal fortelle det til far" er min barndoms største trussel :-) Tror mange barn får høre det. Ha en riktig fin søndag!
SvaraRaderaSå hemskt när man skrämmer barnen med deras pappa.
RaderaDen har jag läst. Tack för smakbiten!
SvaraRaderaVarsågod.
Raderaujuj, det var ingen munter tillvaro direkt. Tack för smakbit, jag och Strindberg är inga nära vänner, men har ju sett Hemsöborna på tv och en del andra verk som pjäser på teatern. Finns mycket att ösa ur hans digra produktion. Tack för smakbit
SvaraRaderaHemsöborna har jag läst och uppskattat. Och jag har sett TV-produktionen med Sif Ruud, Allan Edwall, Sven Wollter m fl.
RaderaStrindberg har jag läst något av men det klickade sådär ;) tack för smakbiten!
SvaraRaderaFinns mycket att ogilla hos honom.
Raderajag tror att jag skulle ha mer förståelse för Strindberg i dagens läge än jag hade förr när han förekom i olika utbildningar. tack för smakebit och påminnelse!
SvaraRadera"Tvångsläsning" i utbildningen är inte alltid det bästa sättet att skapa läslust ;)
RaderaTrots att jag blev ganska arg när jag läste en del av Strindberg i tonåren så har jag funderat på att läsa mer av honom. Tack för smakbiten.
SvaraRaderaDet är nog sunt att bli arg över en del av det han skrev.
Radera