Kaosutmaningen 2025

Kaosutmaning 2025. Det var Scylla med bloggen Scyllas hylla som var skapare av punkterna i utmaningen. Som vanligt gällde det att man ska pricka av minst 20 punkter under året, det vill säga perioden 1 januari - 31 december 2025. Varje bok får endast förekomma en gång. Jag klarade av 20 punkter.

1. Läs en bok med två ord i titeln De utbytbara av Eriksson & Mann

2. Läs en prisvinnande bok

3. Läs en barnbok Pelles nya kläder av Elsa Beskow

4. Läs en bok vars omslag är övervägande svart Avrättningen av Danya Kukafka

5. Läs en novellsamling Det sanna livet av Göran Tunström

6. Läs en bok av en svensk med invandrarbakgrund Hon är inte jag av Golnaz Hashemzadeh

7. Läs en klassiker Lady Chatterleys älskare av D.H. Lawrence

8. Läs en fackbok Ryska krigsfiaskon - Varför Putin, Stalin och andra diktatorer misslyckats militärt

9. Läs en deckare Den sista festen av Clare Mackintosh

10. Läs en bok av en svart författare Allt går sönder av Chinua Achebe

11. Läs en bok av en författare från ett land i krig

12. Läs en bok av en ledamot i Svenska Akademien (nuvarande eller tidigare) I Brokiga Blads vatten av Torgny Lindgren

13. Läs en bok med ett eller flera smycken på omslaget

14. Läs en biografi

15. Läs en bok från ett nordiskt land (ej Sverige) Storebror av Skúli Sigurðsson

16. Läs en bok vars författare tillhör en ursprungsbefolkning Straff av Ann-Helén Laestadius

17. Läs en bok som ursprungligen är skriven på spanska Sju tomma hus av Samanta Schweblin

18. Läs en bok av en författare med samma initialer som du

19. Läs en bok med en dryck (ej vatten) i titel, handling eller på omslag

20. Läs en bok vars titel börjar på L

21. Läs en bok vars författare har namnsdag i Fruntimmersveckan

22. Läs en bok med ett rovdjur i titel, handling eller på omslag Koka björn av Mikael Niemi

23. Läs en bok av en Nobelpristagare Vredens druvor av John Steinbeck

24. Läs en bok som utspelar sig på en ö

25. Läs en postapokalyptisk bok

26. Läs en bok av en författare från Kanada

27. Läs en bok med ett riktigt fint omslag Änglar av Jan-Öjvind Swahn

28. Läs en bok som publicerades på 1960-talet Paradisets portar av Jerzy Andrzejewski

29. Läs en bok med en färg i titeln Svart kod av Magnus Carling

30. Läs en bok på ett annat språk än svenska eller engelska

31. Läs en brevroman

32. Läs en bok av en författare från ett land du aldrig läst något från förut

33. Läs en bok som har en koppling till insekter (handling, titel eller bokomslag) Skalbaggen av Richard Marsh

34. Läs en bok med någon himlakropp/himlafenomen i titel eller på omslag Snabbare än ljuset av Olof Möller

35. Läs en bok av en författare från Indien (världens folkrikaste land!)

36. Läs en bok som nominerats till Augustpriset

37. Läs en grafisk roman

38. Läs en bok från ett land med kust mot Medelhavet

39. Läs en bok som utspelar sig i snö och/eller is

40. Läs en YA (young adult)

En bok jag inte orkade läsa klart

Jag lånade Löparna av nobelpristagaren Olga Tokarczuk på biblioteket för några veckor sedan, och gav mig i kast med att läsa den. Jag tyckte tyvärr att den var tråkig. Förhoppningsvis har den berett andra glädje, men jag lämnar tillbaka den till biblioteket utan att ha läst klart den.

Svart kod av Magnus Carling

Titel: Svart kod

Författare: Magnus Carling

Förlag: Visto Förlag (2021)

Antal sidor: 262

Carl Leonard lever i ensamhet, nedkopplad från allt vad internet och sociala medier heter. En gång i tiden levde han helt i den digitala världen. Som VD för ett framgångsrikt säkerhetsföretag hjälpte han andra företag att skydda sina IT-system från cyberattacker. Framgångarna fick sitt pris och när han till slut blivit utbränd bestämde han sig för att koppla ner för gott.

När han en dag får ett oväntat dödsbud är det ett besked som tvingar honom att lämna sin nedkopplade värld. Det tar inte lång tid innan han blir misstänkt för en rad cyberbrott, och efter att ha rymt från häktet blir han förföljd av en hänsynslös mördare. Allt på grund av den svarta koden, ett datorvirus som hotar hela världen

Svart kod av Magnus Carling är en bok som jag köpte av författaren vid Värmlands Bokfestival för några år sedan, men av någon anledning har den blivit liggande. Nu blev det dock äntligen dags att plocka upp den.

Carling arbetar som informationssäkerhetschef på ett globalt företag, så det här med cyberattacker vet han vad det handlar om. Jag tänker inte ifrågasätta hans faktakunskaper. Dock blir jag tveksam när det handlar om ett datorvirus som är omöjligt att upptäcka. Det känns lite väl mycket som science fiction utan att vara det, men det kan givetvis vara jag som inte har de rätta kunskaperna.

Carl Leonard och en kvinna åker över halva jordklotet i värsta Dan Brown-stil för att hindra en attack som kommer att kasta tillbaka världen till medeltiden genom att slå ut all elektronik. Riktigt varför vi skulle återvända till världen som den såg ut på 1500-talet förstår jag inte riktigt. Så länge har elektroniken inte funnits, men det blir kanske mer effektfullt att uttrycka det så.

Boken saknar inte poänger, även om Dan Brown kanske hade gjort den bättre. En liten sak irriterar mig dock, och det är beskrivningen av polisarbetet. En kommissarie säger till Carl Leonard: "Du är härmed häktad och får följa med mig till polishuset." En polis har inte rätten att häkta någon. Det kan bara domstolen göra.

I Kaosutmaning 2025 får denna bok svara mot punkt 29: Läs en bok med en färg i titeln.

God Jul!

Veckans mening v. 51 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Svart kod av Magnus Carling.

Den storvuxne man som hämtat honom hade fått Carl att tänka på Baloo, en stor björn, vänlig, men samtidigt livsfarlig.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Nu blir det ett uppehåll i Veckans mening, dels därför att det är jul och nyår, dels därför att jag ska ut på en resa. Veckans mening återkommer den 18 januari.

Dagens visdomsord 2025-12-17

A computer would deserve to be called intelligent if it could deceive a human into believing that it was human. (Alan Turing 1912-1954)

Tisdagstrion: Jul

Dags för veckans tisdagstrio. Denna tisdags tema är: Jul. Det är kanske inte så svårt att räkna ut hur jag kom på det temat :) Jag bestämde mig för att för egen del skapa ett tema i temat med juldeckare.

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Mord i julmörkret. Semics juldeckarantologi 2023. Alltid mysigt att krypa ihop med i mellandagarna.

Mord och inga julvisor var Semics deckarantologi 2018. 

Där finns en del kända namn, såsom Camilla Läckberg och Katarina Mazetti. När det gäller Läckberg har antingen hon själv eller förlaget gjort det lätt för sig. Hennes bidrag, Drömmen om Elisabeth, publicerades 2013 i hennes egen bok Mord och mandeldoft. Det känns lite fuskigt.

Roligt är att Semic inför den här boken hade haft en pristävling. Juryn ansåg att tre av de många bidragen som kom in höll såpass hög klass att man inte vilja välja ut en enda vinnare, utan lät alla tre komma med. Mats Wahl bidrar med När jag tänker på Greta och Camilla Prell-Weichl med Lukten av underjord. Men den jag tyckte bäst om var Emil Fredholms novell Stygn. Det är en hemsk historia (i positiv bemärkelse) där historiens jag är obduktionstekniker. Han får en perverterad glädje av sitt yrke.

Mord och ingen julefrid var Semics deckarantologi 2021.

Camilla Läckbergs Änkornas Kafé och Dag Öhrlunds Svindlande affärer är de bästa bidragen i denna samling. Lite fuskigt tycker jag dock att det är att båda novellerna har publicerats tidigare. Det vore roligt om Semic såg till att få fram nyskrivna noveller, men kanske tycker förlaget att det viktigaste är att få med kända författare.

Jag hade hoppats att alla novellerna skulle ha koppling till julen, men så är inte fallet. Vad värre är, är att det inte ens är säkert att det är en deckare. Arne Dahls novell Här och nu handlar om en man som flyttat till ett övergivet torp långt upp i Norrland, tydligen i ett försök att undfly en dödlig pandemi. Okej, det kan ju vara intressant, men deckare? Inte ett mord så långt ögat kan nå.

Då är Amanda Hellbergs Chokladasken bättre. Den utspelar sig kvällen före julafton 1883 och landsfiskalen berättar om ett gammalt mordfall. Enda plumpen i protokollet när det gäller den berättelsen är just användandet av titeln landsfiskal. Vi fick inga landsfiskaler förrän 1918. Innan dess var det länsmannen som hade ansvaret för brottsutredningarna.

Nu gott folk står julen för dörren, så nu får tisdagstrion ta lite ledigt. Och på tal om ledigt så åker jag bort ett par veckor efter jul, så det blir ingen ny trio förrän den 20 januari. Under tiden ska jag i alla fall hitta på teman för vårterminen.

Veckans mening v. 50 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Löparna av Olga Tokarczuk.

För varje år som går har jag liksom varje annan kvinna alltmer fått tiden på min sida - den har gjort mig osynlig, genomskinlig.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Årets sista mord av Sophie Hannah

Titel: Årets sista mord

Originalets titel: The Last Death of the Year

Författare: Sophie Hannah

Förlag: Bookmark förlag (2025)

Antal sidor: 307

Nyårsafton 1932. Hercule Poirot och kommissarie Edward Catchpool anländer till en liten grekisk ö för att fira högtiden med nio vänner som bor tillsammans i ett charmigt nedgånget hus. Men när middagen avslutas med ett anonymt och kryptiskt nyårslöfte om "årets sista - och första - mord" avbryts den festliga stämningen. Strax därpå upptäcks också en av vännerna död på terrassen.

Årets sista mord är den sjätte fristående pusseldeckaren med den belgiske detektiven skriven av Sophie Hannah på uppdrag av Agatha Christies familj. Det hjälps inte, men jag tycker inte att det känns som en Hercule Poirot-deckare.

Visst, det är en pusseldeckare, och vi har den självbelåtne belgaren som löser fallet, men att ha en kommissarie Catchpool som berättar historien, det känns som Dr Watson i böckerna om Sherlock Holmes.

Om man nu ska ha en berättare som själv medverkar i boken, då kan denne inte berätta för läsaren vad Poirot eller någon annan tänker, för hur tusan kan han veta det? Det kräver en "utomstående" berättare.

Nåväl, historien i sig har väl sina poänger. Att placera händelserna på en liten ö är givetvis perfekt för en pusseldeckare. Men karaktärerna känns inte direkt helgjutna. Flera av kvinnorna ger stundtals intrycket av att vara riktiga våp, den manlige ledaren för sekten som bor i huset kallas första rösten (fast på grekiska) och hans närmaste man andra rösten, sällskapets poet är bara för mycket, greken som har hand om båten är inbunden och konstig och berättaren, kommissarie Catchpool, är mest intresserad av att få simma.

Ett par personer får släppa livet till innan Hercule Poirot samlar alla överlevande och levererar lösningen. Det jag saknar från Agatha Christies böcker är de missledande ledtrådar som hon var expert på. Hon var ju drottningen av red herrings.

Dagens visdomsord 2025-12-10

Icke vill jag grämas över att människorna icke känner mig. Jag vill grämas över att jag icke känner människorna. (Konfucius)

Tisdagstrion: Svenska Akademien (associera fritt)

Dags för veckans tisdagstrio. I morgon delas nobelpriset i litteratur ut. Och övriga nobelpris också naturligtvis. Denna tisdags tema är: Svenska Akademien (Associera fritt) 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

Jag bara måste inleda med Grand Final i skojarbranschen av den före detta ledamoten i Svenska Akademien Kerstin Ekman. En bok som gav mig en härlig läsupplevelse.

Boken handlar om en firad författarinna, Lillemor Troj, som får läsa ett manus som förlaget fått in. Manuset handlar om henne själv. En kvinna har skrivit en roman om Lillemors liv. En roman som hotar att avslöja att Lillemor Trojs författarskap är en bluff.

Kerstin Ekman driver vasst men godmodigt med litteraturvärlden. Och få kvinnor har väl som hon en sådan insikt i hur det går till i den litterära parnassen. Hon var ju bevars ledamot av Svenska Akademien 1978-2018, även om hon inte deltog i akademiens arbete från 1989.

Ahasverus död skrevs av nobelpristagaren Pär Lagerkvist, som var ledamot av Svenska Akademien.

Ahasverus ska enligt legenden vara den samme som den vandrande juden. Ahasverus ska ha nekat Jesus att vila på vägen till Golgata. Ahasverus sa: "Gå din väg, gå din väg!" Då ska Jesus ha svarat: "Jag går, men du ska stanna kvar tills jag kommer åter."

Sedan dess vandrar Ahasverus runt på jorden i väntan på Jesu återkomst. I Lagerkvists bok träffar Ahasverus på ett pilgrimståg som han ansluter sig till. I skökors och syndares sällskap lyssnar han på sällsamma berättelser.

Till sist slänger jag in Aniara av Harry Martinsson. Det anses att detta verk var det främsta skälet till att denne ledamot av Svenska Akademien av samma akademi tilldelades nobelpriset i litteratur.

Jag är nog inte tillräckligt djup för att förstå verkets storhet. Det är en blandning av dikter med klassiska versmått, blankvers och rena nonsensverserna. Fast det här är ganska fint:


Det fanns ej längre några ljus att tända.
En ensam lykta brann vid Mimas grav
dit nu de sista samlats för att vända
i hjälplös nöd sin rygg mot dödens hav.
De sista timmarna av människotid
mot lågan vände sina ögons fråga.
Så satt på jorden mången fånge vid
sin sista lampas ljus och såg dess låga
och hörde hur plutonen ställde upp
där utanför där murens hårda sten
snart skulle spegla skottens mynningssken.
Ty rymdens grymhet övergår ej människans.
Nej människors hårdhet tävlar mer än väl.
Fånglägercellens ödslighet på jorden
har tungt sin stenrymd välvt kring människans själ,
när kalla stenar stumma hördes svara:
här härskar människan. Här är Aniara.

Veckans mening v. 49 2025

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Löparna av Olga Tokarczuk. Resan är slut och man har återvänt till hemmet.

De återvände för att ta hand om högarna med brev och räkningar, ställa till med stortvätt, visa semesterfoton för smyggäspande, dödligt uttråkade vänner: Här är vi i Carcassonne, och här frugan, i bakgrunden Akropolis.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!

Dagens visdomsord 2025-12-03

Jag kommer alltid för sent till kontoret, men det tar jag igen genom att gå hem tidigare. (Charles Lamb)

Svålhålet av Mikael Niemi

Titel: Svålhålet

Författare: Mikael Niemi

Förlag: Norstedts (2004)

Antal sidor: 223

På baksidan av boken försöker författaren beskriva boken:

"Som synes är det fråga om science fiction! Men något slags tornedalsk knorr.

Ja, vad fan gör man?

Själv har jag alltid varit förtjust både i det kosmiska, vilket syntes redan i mina diktsamlingar, och det teknologiskt nördiga som brukar höra till, blandat med uppblåst kvasifilosofi och dogmatisk gudssyn.

Det hela är alltså ganska lekfullt."

Svålhålet av Mikael Niemi är en förtjusande bagatell. Till en del är boken fylld med rent nonsens, samtidigt som författaren ibland vill skjuta in små bitar av djupsinne.

Bokens kapitel hänger bara delvis ihop. En erfaren rymdfarare får bli den sammanhållande länken i egenskap av bokens berättare.

Vi får veta hur det egentligen gick till när universum skapades, och varför det är svart och inte vitt. Däremot förblir frågan om hur det ska gå för mänskligheten när universum drar ihop sig i en omvänd Big Bang obesvarad. Men det var nära att Öyvind hade fått veta.

Tisdagstrion: Berg

Dags för veckans tisdagstrio. Denna tisdags tema är: Berg. Här kan man associera fritt! 

Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!

De Aderton är första delen i Anton Bergs trilogi om den dolda organisationen med samma namn; en organisation som i hemlighet styr det mesta i Sverige sedan 1700-talet. Det ger naturligtvis foliehattsvibbar, men Anton Berg är inte en sådan som verkligen tror på internets alla galna konspirationsteorier. (Åtminstone tror jag inte det.) Men han har skapat ett litterärt verk där historien bygger på att vådliga konspirationer verkligen finns.

Det är en mycket välskriven bok där författaren gjort en omfattande research. Han berättar historien så väl att jag som läsare nästan grips av en känsla av att det är en sann historia.

Fôlkprat av Stig Berg  är en riktigt trevlig poesibok, men om det är den lättbegripligaste värmländskan, som det sägs på baksidestexten, det vet jag inte. Rolig är den i alla fall, och riktigt tänkvärd. Jag förstår texten, men ibland får jag nästan läsa den högt, för då förstår jag bättre, eftersom jag är van att tala och höra värmländska, men det är mer ovanligt att läsa den. Jag säger inte mer utan bjuder istället på en av dessa vardagsfunderingar som Stig Berg skrivit ner:

Kärringa mi
ho ä att kônsti ho
när dä blir läggdags
då börjer ho me steckinga
tess ja sômner
mä tininga över magen

På môran
när ja vakkner
då ä ho när krettura
i laggårn
men på nôe vis
förstår ja hänn

Ätter elva onger

Och bergen svarade av Khaled Hosseini är en helt fantastisk bok med verklig berättarkonst. Den unge Abdullah tar hand om sin syster Pari, men de båda skiljs åt vid mycket unga år. En lång vandring över bergen till en stad slutar med att systern lämnas till ett barnlöst par. Sakta får vi veta allt mer om vad som händer dem och andra gestalter i boken, men det är inte en enkel resa. Vi får följa olika personer, som på ett eller annat sätt är inblandad i händelserna och får därför helt olika perspektiv.

Hosseini är amerikan, men han är född i Afghanistan, och det är i Afghanistan som hans böcker utspelar sig. Han fängslar läsaren från den första sidan till den sista. Inledningskapitlet, som är en saga som Abdullahs och Paris far berättar för sina barn, visar sig ge en bakgrund till det som sedan händer i deras egen familj, fast man först inte inser det.

Litteraturens ABC - bokstaven F

Linda med bokbloggen enligt O har en utmaning, som hon kallar Litteraturens ABC. Tanken är att det ska vara ungefär samma mall för varje bokstav. En författare, en bok och så en uppgift kopplad till ord som börjar på den aktuella bokstaven. Nu är det dags för bokstaven F.

Berätta om en författare med för- eller efternamn som börjar på F

Jag kan naturligtvis inte gå förbi den store skalden Gustaf Fröding. På många sätt en tragisk person, trots att han var ett geni. Han läste på universitetet i Uppsala, med skralt resultat. En vänlig och godtrogen man, som hade sitt farsarv i en låda under sängen där han bodde med andra studenter. Om någon hade ont om pengar var det bara att gå in på Frödings rum och låna ur lådan. Tyvärr var det lite sämre med återbetalandet av lånen. I övrigt förslösade Gustaf Fröding sina pengar på fester och prostituerade.

När jag ser bilden här bredvid på en åldrad Gustaf Fröding känner jag att jag nog bör raka av mig mitt gråvita skägg. Hur gammal tror du att han blev? Han dog endast 5o år gammal!

Han blev åtalad för sin vackra dikt En midsommardröm. Det var en av de saker som knäckte honom. I omgångar var han intagen på "hospital". Ändå var han en älskad poet. När han begravdes 1911, en begravning som förrättades av Nathan Söderblom, som kom att bli ärkebiskop, kantades Stockholms gator av hundratusentals människor.

Berätta om en minnesvärd bok med en titel som börjar på F

Flugornas herre av nobelpristagaren William Golding är minnesvärd, både som bok och som film. Ett flygplan störtar och ett antal pojkar överlever och hamnar på en öde ö. I början agerar de "vuxet" och har möten där alla får göra sin röst hörd utan att bli avbruten.

Men efter hand skalas civilisationsfernissan av och de börjar uppvisa alltmer brutala sidor.

En lustig sak är att manuset refuserades 22 gånger innan ett förlag antog det.

Tipsa om en riktigt bra feel good-bok

Det blir Toscana tur och retur av Åsa Hellberg. Sara Raphael köper en motorcykel för en spottstyver och bestämmer sig för att åka till Toscana för att möta gamla spöken. Givetvis måste bästa vännen, den kända författarinnan Jessica Romin följa med. Jessica, som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt förslaget. Ett par dagar senare sitter hon ändå bakom Sara i skinnställ.

Jag blev inte besviken på den här Hellbergsboken heller. Det är inte stor litteratur och inte kommer böckerna att bli några klassiker, men visst kan Åsa Hellberg skriva. Det är en underhållande bok, men även gripande. Jag skrattar flera gånger, men jag ska även erkänna att jag fick tårar i ögonen vid något tillfälle också, och det är alltid ett gott betyg. Då har författaren lyckats gripa tag i en.

Det är romantik, tantsnusk och gamla sorger som inte har läkt om vartannat. Jag tror inte att jag är den egentliga målgruppen för boken, men jag gillar den. Så det så. Enda egentliga svagheten i boken är jakten på en försvunnen vinsamling. Där känns det alltför mycket som Lassemajas detektivbyrå. Den hade gärna fått utgå.

Men sammantaget är det en bok som jag gärna rekommenderar, för den som längtar efter en lättläst feelgoodroman.