Ärligt talat, till skillnad mot vad ungdomarna tror, så känner man sig inte mycket äldre än de. Jag tror nog innerst inne att jag fortfarande är tonåring, och kan bli lite förvånad över vem mannen i spegeln är. Det sägs att det är när man ser sina barn växa upp, som man möjligen förstår att man blivit äldre.
Men det finns en annan sak också, och det är minnena. Ungdomarna minns inte samma sak som vi "gôbber å kärringer". Här är några saker som jag minns. Är det någon av er som minns detta?
Jag minns
- när vi gick över till högertrafik. Pappa, min bror och jag gick upp jättetidigt för att kunna köra iväg klockan 05.00 och för första gången åka på höger sida.
- den första månlandningen.
- när Per Oscarsson klädde av sig i Hylands Hörna.
- när Michael Jackson var neger.
- när man sade neger och ingen trodde att det innebar att man var rasist.
- Family Four.
- när Martin Luther King och Robert Kennedy mördades.
- svart-vit TV
- när vi fick en andra TV-kanal. När det började ett program på den kanal som man inte tittade på, så blinkade en pil uppe i högra hörnet.
- 2-öres kolor.
- ryssarnas invasion av Tjeckoslovakien.
- när en mobil var något som man hängde upp i taket.
- när alla telefoner var svarta.
- när telefoner hade nummerskiva.
- när det fanns telefoner utan nummerskiva, därför att man vevade på en vev för att komma till telefonisten. (Jo, det är sant! Västra Värmland, där vi hade vår sommarstuga, tillhörde de sista områdena i Sverige som automatiserades.)
- när man fick lära sig psalmverser utantill i skolan.
- när Drottning Louise dog.
Jösses, vad gammal jag är. Och jag som fortfarande funderar på vad jag ska bli när jag blir stor.
Ja visst minns jag detta och mer därtill....
SvaraRaderaÄr man född 1950 så .....
jag håller för övrigt på att ned teckna mina alldeles egna "första minnen" inte enkelt! vad är MINA minnen och vad har berättats för mig????
Ja, är du född 1950 får du för allt i världen inte glömma raketosten! :)
SvaraRaderaNej nog minns jag den lyxen när jag och syrran stred om att dra i snöret, kan nästan känna smaken....lite som Kavlis mjukost...
SvaraRaderaRalf Edströms mål mot Västtyskland i VM -74 som tillsammans med bland annat Ulrika Knapes simhopp i München-OS utgjorde vinjett till varje sändning av Sportspegeln. I Färg-TV! Det var grejer det!
SvaraRaderaDen där pilen i rutan minns jag också. Himla käck.
Vevtelefon: Nej.
Nummerskiva: Ja.
2-öres kolor och 2-öres smällare. Härligt.
Nu över till Martin Luther King:
"We can never be satisfied as long as a Negro in Mississippi cannot vote and a Negro in New York believes he has nothing for which to vote."
Mr King använder huvudsakligen beteckningen "Negro" och vid ett par tillfällen beteckningen "black" för "Afro-Americans" (som man i Amerika måste säga idag) i sitt lysande "I have a dream"-tal. Och vad är politiskt korrekt att säga i dagens Sverige? Färgade alternativt mörkhyade, trots att man med detta ändå på kolonialt vis hänvisar till hudfärgen. Det går väl mode i alla ord. Förr fick man lov att säga eskimåer, zigenare och lappar. Nu måste man säga inuiter, romer och samer. Om hundra år är det kanske förbjudet och utbytt mot något annat.
Jag har i alla fall lärt mig att säga kokosboll. Alltid något. Om man fortfarande får säga prinsesstårta vet jag inte, men nu är det i alla fall sagt.
Håkan, det känns ju så konstigt att säga romerbiff istället för zigenarbiff och samesjuka istället för lappsjuka...
SvaraRaderaJag blir tvungen att erkänna att jag fick tänka efter ett tag innan jag kom på vad en mobil i taket är för något ;) Det första jag tänkte på var sätta fast fiskelina i en telefon och sätta upp den i taken men det verkade inte riktigt rätt XD
SvaraRaderaJust det Angelica, så långt har det gått. När vi fick vårt första barn, så berättade jag för några kompisar att vi hade hängt upp en mobil ovanför skötbordet, och de trodde på fullt allvar att vi hade hängt upp en telefon...
SvaraRaderaPåminner mig om när min brorson glatt ringde till mig för att berätta att han fått en ny mobil....Jag minns att jag tyckte det var gulligt att han ville berätta det för mig...och nog tyckte jag att det var märkligt att en tioåring blev så glad för det....
SvaraRaderaTack Inger! Skönt med en själsfrände! (Eller kanske generationsfrände...)
SvaraRaderaJäpp! Är född i den vevan jag med, 1951, så jag minns även vevtelefonen. Grannen hade en sådan, även om vi hade den moderna svarta varianten. Vårt hus byggdes 1952 så då blev det modernt gjort med en gång. Både med badrum uppe i våningsplanet och kylskåp i köket.
SvaraRaderaOch så minns jag när negerbollar fick lov att heta negerbollar och man gjorde dem själv med riktigt smör och havregryn.
Och en hel del till som nog inte finns längre.