lördag 2 april 2022

Veckans mening v. 13

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Slutet på historien av Jan Guillou.

”I’m gonna be limping like a fucking duck”, sluddrade han.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

10 kommentarer:

  1. Ankor haltar väl inte heller? När skräcken sipprar in i överallt: https://bloggbokhyllan.blogspot.com/2022/04/verklighetens-skrack.html

    SvaraRadera
  2. Ljusare vyer hos mig! http://klimakteriehaxan.blogspot.com/2022/04/veckans-mening-om-resedrommar.html

    SvaraRadera
  3. Skrattade gott åt bibliotekskontrollen i ditt förra inlägg. Ganska oförargligt, till skillnad mot en del andra "aprilskämt"!
    KRAM/Susie

    SvaraRadera
    Svar
    1. Riktigt kul tycker jag. Ingen behöver känna sig ledsen, för skämtet var inte elakt.

      Radera
  4. ankor vaggar lite när de går. men haltar...? Guillou anbefalles någon biologisk förening. https://mrscalloway.blogspot.com/2022/04/veckans-mening-v-13-2022.html

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast det är ju en av karaktärerna som säger det. Som ligger på uppvaket efter operationen.

      Radera
  5. En bra "bloggutmaning" som jag ska fundera på. Ser att du har en hel del av den varan i din blogg. Själv drunknar jag i intensivvården och hinner knappt kommentera. Varken i bloggar jag läser (ofta medan jag tar en kopp kaffe mitt i jobbet) eller som svar på kommentarer jag fått.
    Många tänker sig ju en massa saker att göra när de går i pension. Jag tänker att jag ska få tid för bloggar då. Eller bloggkommentarer mer exakt. Men fortsätter jag vara frisk så är det många år dit...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det vore roligt att se kommentarer från dig, men inte om det betyder att du blivit sjuk. Om du jobbar på IVA har du ett mycket viktigt arbete.

      Radera