söndag 17 mars 2019

En smakebit på söndag - Soldat med brutet gevär

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Den här gången är det en bok av en av Sveriges främsta 1900-talsförfattare. Boken jag läser nu heter Soldat med brutet gevär och är skriven av Vilhelm Moberg.

I Soldat med brutet gevär från 1944 får vi möta soldatsonen Valter Sträng, den av Mobergs romanpersoner som är mest lik sin egen författare. Vi får följa Valters liv som glasbruksarbetare, ungsocialist, pacifist och landsortsjournalist under 1900-talets första årtionden. Romanen är både en berättelse om hur en ung man försöker forma sitt eget liv och en hyllning till landsbygdens fattiga, "träskofolket".

Smakbiten är hämtad från sidan 66:
Om söndagarna strövade pojkarna från soldatstugan omkring i markerna, letade grävlingsbon, kastade sten efter ekorrar, metade fisk i tjärnarna. Då kom de fram till undangömda gläntor långt inne i skogen, där de häpna stannade till. Där växte krusbärsbuskar som stod fulla med röda, fullmogna bär. Ingen människa plockade dessa stickelbär längre. Buskarna här var bortglömda.
Här hade det legat ett ställe. Nu var det så längesedan stugan revs, att endast gamla personer mindes namnet på dem, som hade bott där. Den sista barnkullen som hade uppfötts på stället var i Amerika. De som en gång planterat stickelbärsbuskarna var glömda och gömda i kyrkogården. Här satt bären och mognade i solglöden över gläntan, och ingen hand plockade dem. Gunnar och Valter kom till stället och åt sig mätta.

24 kommentarer:

  1. det var för länge sedan... gillar Moberg

    SvaraRadera
  2. han hade sina ljusa stunder. min bokcirkel älskade Sista brevet till Sverige

    SvaraRadera
  3. Den här av Moberg har jag inte läst Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror den kan räknas som en klassiker. När den är skriven av Moberg så är den nog det :)

      Radera
  4. Kände inte till den titeln, men smakbiten lockade till att läsa mer. Lämningar efter ödetorp med vildvuxna krusbärsbuskar finns ju en del av i skogarna, spännande att komma till sådana platser. Tack för smakbit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande med sådana platser, men samtidigt lite sorgligt. Människor har bott där under ofta svåra förhållanden, och sedan är allt borta.

      Radera
  5. Denna har jag nog inte läst. Om jag har gjort det så var det väldigt längesedan, någon gång på 80-talet :)

    SvaraRadera
  6. Tack för smakbiten. Jag läste ju flera av Moberg i tonåren men minns inte om det här var en av dem.

    SvaraRadera
  7. Hör till dem jag borde läsa. alltså Moberg. Dessutom tycker jag mycket om att läsa om gamla tider, så det borde passa väl, Väinö Linna har jag plöjt igenom en del av. Trevlig söndag

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väinö Linna har jag kvar att utforska.

      Radera
  8. Jag har bara läst den första i Utvandrarsviten av Moberg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Kan man läsa första delen i den sviten utan att kasta sig över nästa? ;)

      Radera
  9. Tack för smakebiten den har jag inte läst.

    SvaraRadera
  10. Jeg har hatt lyst til å lese Utvandrerne av Moberg. Men der har det vært en sak med for mange bøker, for liten tid. Det hadde likevel vært interessant.
    Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Utvandrarserien är mycket läsvärd!

      Radera
  11. Den här tror jag inte att jag läst men läst några delar/alla? i utvandrarserien för länge sen. Tack för smakbit!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker mycket om de fyra delarna i Utvandrarserien.

      Radera
  12. Tycker så mycket om den boken. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Moberg själv tyckte att detta var en viktig bok.

      Radera