Tematrio - Landsbygden

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om landsbygden. Så här skriver Lyran: Förra veckan handlade trion om Stockholm, idag styr vi istället kosan mot vischan. Berätta om romaner som utspelar sig på landsbygden, svensk eller utrikisk!

Jaha, då väljer jag att börja med Torgny Lindgrens Merabs skönhet, som utspelar sig på den västerbottniska landsbygden.
Torgny Lindgren är en författare som inte är som andra. Hans speciella berättarstil liknar ingen annans jag känner till. Merabs skönhet var ingen besvikelse. Där får man sig berättade Lindgrens skrönor från Västerbotten. Vem är då den sköna Merab i Lindgrens bok? Hon är faktiskt en ko, den vackraste man sett. Gabriel har fyra kor. Förutom Merab är det Mikal, Tapenes och Basemat. Inga vanliga konamn här inte. Torgny Lindgren väver gärna in bibliska historier och citat i sina texter, och de fyra namnen är kvinnonamn från Bibeln. Både Merab och Mikal var döttrar till konung Saul.
Man bör kanske ha aningen kunskap om Bibeln när man läser den här boken. Det finns en berättelse i den som heter Stubbrytaren. Där kämpar Jakob hela natten med att få upp en jättelik tallstubbe. Det råder ingen som helst tvekan om att Lindgren här är inspirerad av Jakobs brottning med en gestalt som kan tolkas som Gud eller en ängel.

Gösta Berlings Saga av Selma Lagerlöf tror jag alldeles bestämt att jag har haft med i en tidigare trio, men den platsar här också.
Den handlar om den försupne prästen Gösta Berling, som tas om hand av majorskan på Ekeby.
Hela romanen utspelar sig på platser på den fryksdalska landsbygden, även om Selma Lagerlöf har bytt namn på dem. Rottneros blir Ekeby, Herresta blir Borg, Tossebergsklätten blir Gurlita klätt och så vidare.

Ännu en nobelpristagare - Halldór Kiljan Laxness. Hans Gerpla - En kämpasaga utspelar sig på Island för tusen år sedan, och av förklarliga skäl utspelar den sig på landsbygden. Det var ont om städer på Island för tusen år sedan ;)
Den är på många sätt annorlunda än böcker jag är van vid. Den handlar om några islänningars liv och strävan efter ära vid tiden för kristendomens spridning i norra Europa.
Det är lite svårt att hålla reda på vilka de olika personerna är, för nästan alla har namn som börjar på Thor...
Mitt intryck är att Laxness ofta är satirisk i boken. Åtminstone hoppas jag att han är det. Människorna är grymma och ofta tämligen enfaldiga. Hans beskrivning av påvedömet och dess präster handlar mest om hur de försöker få in rikedomar till kyrkan. De isländska kämparna söker förtvivlat efter en konung som de kan tjäna. De vill inte leva tillsammans med fru och barn, utan vill hellre mista livet på slagfältet, utan att egentligen ha en aning om vad kriget handlar om.