Författare: Khaled Hosseini
Förlag: W&W (2008)
Antal sidor: 402
Så har jag då läst ännu en av de tre böcker som Khaled Hosseini har skrivit. Tidigare har jag läst Och bergen svarade och Flyga drake. Den här gången var det dags för Tusen strålande solar.
Jag blev inte besviken. Jag tycker att Khaled Hosseini är en fantastisk författare. Om ni inte har läst något av honom, så gör det!
Men det är inte så lätt att läsa en sådan här bok, för den rymmer så otroligt mycket smärta. Vi får följa Mariam, som vid femton års ålder tvingas gifta sig med en trettio år äldre man som misshandlar henne. Efter nära tjugo års äktenskap tvingas ytterligare en ung flicka gifta sig med Mariams make.
Vi följer inte bara kvinnornas vardagsliv, utan vi får också en inblick i hur människor påverkas av först Sovjetunionens ockupation och sedan talibanernas grymma styre. Gammal unken islam tvingar kvinnor att hålla sig i sina hem. De får inte arbeta och inte gå på stan utan att en manlig släkting ledsagar dem. Givetvis får inte flickor gå i skolan. All musik förbjuds och tusenåriga kulturskatter förstörs.
Hosseini står på kvinnornas sida i boken, det är helt klart. Jag skulle nästan vilja se den som feministisk. Men det handlar inte om en feminism där man funderar över patriarkala strukturer, om man ska säga "hen" och diskuterar delad föräldraförsäkring. Nej, här handlar det om kvinnor som kämpar för sitt människovärde.
Läs den!
Jag är så glad att jag glömde att avbeställa denna i bokklubben för några år sedan. Och jag är så glad att jag läste den trots att jag tvekade först :)
SvaraRaderaJa, den är bra trots att den bitvis är så våldsam.
Radera