torsdag 12 oktober 2017

Olikhetsutmaningen: Studentliv och arbetsliv

Linda med bloggen enligt O har en utmaning. Denna kallar hon olikhetsutmaningenVarje vecka presenterar hon ett motsatspar och hon vill att vi skriver om två böcker, filmer, tv-serier, författare eller andra kulturella företeelser som passar in på orden. Idag har hon valt ett par som hon är medveten om inte är ett riktigt motsatspar.

Denna vecka handlar det om studentliv och arbetsliv.


Jag kom att tänka på en roman som jag läste för en fruktansvärd massa år sedan. Fritiof Nilsson Piratens Tre terminer.
Den handlar om Herman Lange som studerar i Lund, men som även finner tid till ett aktivt nöjesliv med punsch och cigarrer.
Han träffar Anne, som han blir mycket förälskad i. Det finns dock ett problem. Anne är gift.


Så en betydligt modernare bok för att symbolisera arbetslivet.
Johanssons liv arbetsglädje och återuppståndelse är Henrik Johanssons andra bok efter debutromanen Av kött och blod. Denna bok består av noveller och några dikter.
En mjölbagge vaknar upp och är förvandlad till bagare. En kock grävs upp ur sin grav för att arbeta av sina skulder. En förtvivlad djurrättsaktivist tappar tron på sitt eget engagemang. Människor kämpar på jobbet, ger upp, sugs ut, svettas, vinner och skrattar.
Det är en trevlig och underhållande bok. Med vass ironi berättar författaren en historia om maktlösa arbetares liv. Underifrånperspektivet går som en röd tråd genom boken.
Den avslutande novellen, Dödskampens skönhet, är betydligt längre än de övriga och den har ett annat innehåll. En idealistisk svensk aktivist åker till det asiatiska landet Asmarita där en journalist och samvetsfånge, Takeshi Awati, sitter fängslad. Men han återvänder desillusionerad. Var Awati verkligen en demokratikämpe eller endast en simpel brottsling? Han vet inte, och ingen bryr sig om detta när han återvänder. Awati behövs som symbol i den svenska mediedebatten. Vad som är sant eller inte är av underordnad betydelse.
Trots att boken präglas av en viss svartsyn är den underhållande på ett stillsamt sätt. Den är väl värd att läsas.

8 kommentarer:

  1. Henrik Johanssons bok låter lite intressant och Fritiof Nilsson Piraten ska vi inte tala om

    SvaraRadera
    Svar
    1. Honom borde vi visst prata om! (Jo, jag förstår nog vad du menar...)

      Radera
  2. Henrik Johanssons bok är bra, blev nyfiken på Piratens.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Att läsa något av Piraten får nog bli ett nyårslöfte för mig.

      Radera
  3. Tre terminer läste jag när jag var alldeles för liten. Hittade den i gammelmormors bokhylla. Minns ingenting alls och känner att jag skulle vilja läsa om. Den enda bok av Piraten jag läst som vuxen är Bock i örtagård och den gillade jag skarpt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Bock i örtagård är riktigt bra. Jag skulle också vilja läsa om Tre terminer.

      Radera
  4. Henrik Johansson kändes helt ny för mig. Den låter otroligt bra när jag läser din beskrivning.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nog kan man hitta små pärlor i den boken.

      Radera