Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från Metro 2033 av Dimitry Glukhovsky.
Man betraktade böcker som något heligt, som det sista minnet av en vacker värld som höll på att falla i glömska.
Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!
Den meningen känns lite lätt obekant ... Min är dagsaktuell: http://klimakteriehaxan.blogspot.com/2022/09/veckans-mening-om-ukraina.html
SvaraRaderaDet blev visst något fel när jag lade upp inlägget. Meningen ska inte vara "X". Nu är den rätta meningen inlagd.
RaderaEnkel gissningslek: https://bloggbokhyllan.blogspot.com/2022/09/guess-who.html
SvaraRaderaDet ska jag kolla på.
RaderaHär kommer min mening
SvaraRaderahttps://rammengarden.blogspot.com/2022/09/veckans-mening-v-38.html
Tack för ditt bidrag.
Raderahelt i min smak
SvaraRaderaDet blev visst fel ;)
Raderadin tänkvärda mening är u ganska kort, Robert, så jag kompletterar med en ganska lång: https://mrscalloway.blogspot.com/2022/09/veckans-mening-v-38.html
SvaraRaderaDet var inte meningen att den skulle vara så kort ;)
RaderaNu hänger jag med lite bättre ... och den där känslan har jag också lite av.
SvaraRaderaÄnnu mer i den värld boken beskriver, där människospillror lever i tunnelbanesystemet och böcker är sällsynta.
Raderaden meningen var ju lite annorlunda. fin mening. håller med Klimakteriehäxan. det känns som om vi var där på något sätt
SvaraRaderaJa, den meningen har lite mer djup ;)
Radera