En smakebit på søndag - Vintergraven

Idag är det söndag. Utan att spoila delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger.  Boken jag läser heter Vintergraven och är skriven av Peter May.

Året är 2051. Stora delar av jordens yta ligger under vatten och människor tvingas lämna storstadsregionerna för att bosätta sig på landet. Cameron Brodie är polis i Glasgow och har just fått en cancerdiagnos. När en kropp påträffas infrusen i isen nära byn Kinlochleven tar han sig ändå an fallet. Med bara sex månader kvar att leva är det dags för honom att göra upp med sitt turbulenta förflutna, och han har sina egna skäl att göra den farliga resan till de skotska högländerna. Mannen i isen var grävande journalist och verkar ha varit något stort på spåren - frågan är vad, och vem som ville tysta honom. Men polisutredningen är bara början. Det strömavbrott som effektivt kapar Brodies kontakt med omvärlden, hans egen trasiga familjehistoria och den lilla byns brutala hemligheter visar sig snart vara en livsfarlig kombination.

Smakbiten är hämtad från sidan 12:

Mannen befinner sig nästan omedelbart ovanför henne, fastfrusen i isen. Han är fullt påklädd och det första som slår Addie är att han är dåligt klädd för klättring. Han ligger på mage med armarna längs sidan, ögonen och munnen på vid gavel, och stirrar på henne som om han fortfarande var vid liv. Men det finns ingen luft i hans lungor och ingen blick i hans ögon. Och Addies skrik ekar över hela Coire an dà Loch.