söndag 20 november 2016

En smakebit på söndag - Elias Portolu

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Elias Portolu och är skriven av nobelpristagaren Grazia Deledda.

Den kan ju se lite tråkig ut på bilden, men den ser faktiskt ut så. Mitt exemplar är tryckt 1929.

I ett förord, som jag tyvärr inte vet vem som skrivit det, kan man bland annat läsa följande: "Elias Portolu, som räknas till hennes yppersta verk, kom ut år 1903. Man möter i denna roman själva den lilla stad, där Grazia Deledda tillbragt sin barndom och ungdom, och den utsikt över bergen, som hon på mer än en av bokens sidor skildrar, är för författarinnan en välkänd och kär horisont. De primitiva sardiska åskådningarna äro framställda med stamningsfull trohet. Det är betecknande, att romanens hjälte vid handlingens början just är återkommen från ett fängelse på fastlandet, utan att detta på något allvarligare sätt synes ha skadat hans medborgerliga anseende."

Smakbiten är från sidan 15, då Elias just kommit hem:

Elias var lång och smärt med ett fint, blekt ansikte utan skägg. Han hade svart hår, som var klippt ända intill huden, och blåa, i grönt skiftande ögon. Den långa tid, han suttit i fängelse, hade gjort hans händer och ansikte vita.
Grannkvinnorna trängdes omkring honom, stötte tillbaka de andra och tryckte hans hand, önskande honom: "Ingen olycka mer på hundra år!"
"Det give Gud!" svarade han.

26 kommentarer:

  1. annorlunda smakbit, gillar äldre böcker.

    SvaraRadera
  2. Jag har faktiskt aldrig hört talas om henne, det känns lite underligt med tanke på nobelpriset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det hade inte jag heller. Hon var den andra kvinnan som fick Nobelpriset i litteratur. (Selma Lagerlöf var naturligtvis den första.)

      Radera
  3. den här boken var jag väldigt förtjust i. tror att Fredrik Böök skrev förordet http://mrscalloway.blogspot.se/search?q=elias+portolu

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att det var på din blogg jag läste om den och bestämde mig för att skaffa den.

      Ja, det kan stämma med Fredrik Böök.

      Radera
  4. Svar
    1. Jag har läst ungefär hälften, och den är trevlig, fast väldigt annorlunda (och det är inte alls negativt).

      Radera
  5. Intressant smakbit. Känner inte till den här författaren. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är lustigt hur många Nobelpristagare det finns som de flesta av oss inte vet ett skapandes grand om.

      Radera
  6. Det var en helt ukjent bok for meg, men en fin smakebit. Hvilket land er handlingen lagt til? Jeg tenker på måten de gamle kvinnene og Elias snakker sammen på som minner meg om middelhavslandene. :-) Jeg liker også å lese gamle bøker. Jeg liker historier gjennomsyret av andre og mer høflige og omtenksomme levesett og som mangler den travelheten og fremmedfølelsen du ofte finner i bøker av i dag. Men det er klart, jeg liker nye bøker og :-) Ha en riktig fin søndag!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst är det Medelhavet, närmare bestämt Sardinien.

      Radera
  7. Tack för smakbiten. Känns lite skamset att jag inte ens känner till författarnamnet när hon fått nobelpriset.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner likadant, för jag hade inte heller hört talas om henne tidigare.

      Radera
  8. Helt okänd författare och bok för mig. Tänk så många "bortglömda" gamla böcker det finns som säkert är värda mer uppmärksamhet. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  9. Detta var något nytt för mig. Vad spännande att ha en sån gammal bok! :)

    SvaraRadera
  10. Tack för smakbiten. Har nog aldrig hört talas om boken tidigare.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, den var helt okänd för mig också innan jag läste om den på en blogg.

      Radera
  11. Helt okänd författare för mig...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är nog bara att inse att man bara känner till en ynka bråkdel av alla författare.

      Radera
  12. Hm, den här boken/författaren kände jag inte till. Tack för smakbit!

    SvaraRadera