En smakebit på søndag - Obehaget om kvällarna

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Obehaget om kvällarna och är skriven av Marieke Lucas Rijneveld. 

Gud ger och Gud tar. Tioåriga Jas förstår bara inte riktigt vad han gett. Däremot hörde han av allt att döma hennes bön två dagar före jul.

Jag bad till Gud att han väl snälla kunde låta bli att ta min kanin och ta min bror Matthies i stället. "Amen"

Smakbiten är hämtad från sidan 11:

Jag var tio år och hade slutat ta av mig jackan. Den här morgonen stod mor och smorde in oss en i taget mot kylan med spensalva, salvan kom ut en gul burk från Bogena och användes i vanliga fall bara för de sprickor, förhårdnader och blomkålsaktiga knölar som mjölkkorna emellanåt fick på spenarna. Burklocket var så flottigt att det måste skruvas av med hjälp av en kökshandduk. Innehållet luktade som de ugnsbakade juver som brukade ligga i tjocka, saltade och pepprade skivor i en gryta med buljong på spisen och som jag blev lika illamående av som av den stinkande salvan på min hud. Det hejdade inte mor från att sätta sina tjocka fingrar i ansiktet på oss som när hon klämde och klappade på ostarna för att se om skorpan var mogen. Våra bleka kinder glänste i skenet från den flugskitstäckta kökslampan.