En smakebit på søndag - Snöstormen

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Snöstormen och är skriven av Vladimir Sorokin.   

I en nedfryst framtid utkämpar läkaren Garin en kamp mot klockan för att rädda sina landsmän från en utländsk och gåtfull epidemi som skapar zombier på landsbygden. Man talar om den nya digerdöden. Mörkret har fallit, månen skymtar bakom molnen och kölden är hård. Hästarna kämpar ursinnigt på den kalla tundran där små genomskinliga och mystiska pyramider ligger utströdda i snön. Hela tiden uppstår nya besvärligheter. Och snart inser Garin och hans kusk Harkel att de inom kort står inför den värsta fienden av dem alla - en tvättäkta rysk snöstorm är nämligen på ingång.

Smakbiten är hämtad från sidan 73: 

Hennes hand smekte lugnande. Då kvinnan förstod att mannen var inställd  på att njuta länge gav hon sig fullständigt hän. En stön växte fram i hennes stora, böljande barm. Och hon tillät sig att bli hjälplös. Brösten och höfterna började darra.

Du är så fin, kärna mig med din stav, kärna mig..., viskade hon i hans kind och omfamnade honom med båda armarna.

Han simmade i hennes kropp, vägen bar honom framåt, och det kändes som om det aldrig skulle ta slut.