tisdag 15 november 2022

Tisdagstrion: Hobbyer & fritidssysselsättningar

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat hobbyer & fritidssysselsättningar (böcker om en hobby, eller böcker där någon ägnar sig åt en hobby). Här är min trio:    

Vi mot er är uppföljaren till Björnstad. Det står på baksidan att det är en fristående uppföljare. Det håller jag nog inte med om. Jag rekommenderar alla som vill läsa Vi mot er att först läsa Björnstad.
I den här delen är vi tillbaka i det lilla samhället Björnstad. Ett samhälle där ishockeyn betyder allt. Eller nästan allt. Egentligen är det väl så att ishockeylaget blir det som håller människor samman på en ort där rädslan för arbetslöshet hänger över dem.
I den första boken fick vi se hur ett förfärligt brott delar samhället. Kan man ställa sig på ett ungt brottsoffers sida, om det innebär att ishockeylagets framtid hotas? Svaret borde vara ett tveklöst ja, men så enkelt är nu inte livet och världen.
I Vi mot er dyker nya motsättningar upp. En ung spelares innersta hemlighet avslöjas, och gamla lojaliteter utmanas.
Precis som den första boken, är detta en riktigt bra roman. Fredrik Backman avbryter ibland berättandet och börjar filosofera kring hur människor reagerar, och då blir han riktigt bra.
Hans språk tycker jag lämnar en del övrigt att önska, men jag kan ha överseende med det när berättelsen är så bra. Läs Björnstad om ni inte har gjort det. Och läs därefter Vi mot er!
(Fritidssysselsättningen är givetvis ishockey.)

I Flyga drake av Khaled Hosseini ägnar man sig förstås åt hobbyn att flyga med drakar.
Hosseini är en mycket bra författare. Flyga drake är en gripande berättelse om pojken Amir, som växer upp tillsammans med den unge tjänaren Hassan. De delar det mesta, men Amir kan ändå inte förmå sig att säga att Hassan är hans vän. De är ju inte jämlikar.
När Amir deltar i drakflygartävlingarna är det Hassan som är draklöparen, som springer allt vad tygen håller för att hämta drakar som besegrats.
Hassan gör allt för Amir, men när Amir blir vittne till hur Hassan utsätts för övergrepp förmår han inte hjälpa honom. Amirs skuldkänslor gör att de båda pojkarna skiljs åt.
När Afghanistan ockuperas av Sovjetunionen flyr Amir och hans far till USA. Åren går och Afghanistan drabbas av ännu större olyckor genom att talibanerna kommer till makten.
Historien kommer ikapp Amir och han tvingas återvända tillbaka till Afghanistan för att äntligen nå försoning.
Boken är mycket bra, men jag är lite nyfiken på hur väl översättaren har hanterat det engelska originalet. Det står om någon som begravs på en kyrkogård i Afghanistan, vilket verkar otroligt. Det lär inte finnas speciellt många kyrkor i det landet. Jag undrar om Hosseini verkligen har skrivit churchyard eller om han möjligen skrivit cemetary. Dessutom står det om en pojke som döpts till ett visst namn. Muslimer som döps? Det tror jag inte!

Så till en mycket speciell bok, nämligen Boktjuven av Markus Zusak. Där möter vi en flicka som till varje pris vill ägna sig åt sin mest älskade fritidssysselsättning: Att läsa böcker.
På baksidestexten kan man läsa att nioåriga Liesel Meminger bor hos en fosterfamilj. Hennes föräldrar har tagits till ett koncentrationsläger och hennes lillebror är död. Liesel är en boktjuv - hon stjäl från nazisternas bokbål, från borgmästarens bibliotek, varhelst böcker finns att hitta. Hon delar böckerna med sina grannar när de sitter i skyddsrummen och med den judiske man som gömmer sig i hennes källare.
Vad jag inte förstod innan jag började läsa boken var att den innehöll så mycket mörker. Det är definitivt ingen feel good-roman. I början hade jag svårt att förstå den, men snart trollbands jag av berättelsen. Det finns strimmor av ljus även i en värld fylld av mörker. För det är en mörk värld vi får möta, i en liten by i Tyskland under åren 1939-43. Döden, som är bokens berättare, har mycket att göra. Det är så många själar som han ska hämta.
När jag kom till slutet av boken hade jag tårar i ögonen. Kunde inte Liesel ha fått slippa en del av all den omänskliga sorg hon drabbades av? Men det här var Nazityskland under brinnande krig. Det var ingen lycklig tid.
Det är en fin bok, som jag gärna rekommenderar. Men bitvis gör den ont att läsa.

19 kommentarer:

  1. spelade ishockey, vi var stadens första tjejlag, sedan var jag enda mamma som spelade föräldramatcher mot mina söner, bara pappor...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du upphör aldrig att förvåna. (Och det menar jag positivt)

      Radera
  2. Din trio består av en bok jag älskar - Flyga drake - och två som står här sedan LÄNGE som jag SKA läsa.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Över huvud taget är jag mycket förtjust i Hosseins böcker.

      Radera
  3. har läst Boktjuven och jag var inte så förtjust, faktiskt. jag vet att alla älskar den, men nej. däremot tyckte jag mycket om Flyga drake

    SvaraRadera
    Svar
    1. Flyga drake är en fin och tänkvärd bok.

      Radera
  4. Jag känner faktiskt igen alla men har inte läst någon, däremot så är boktjuven en bok jag vill ta mig tiden att läsa :)

    SvaraRadera
  5. Bra trio jag har läst Boktjuven och Backman har jag i bokhyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har fortfarande inte skaffat tredje delen i trilogin - Vinnarna.

      Radera
  6. Flyga drake och Boktjuven är fantastiska böcker!

    SvaraRadera
  7. Riktigt bra böcker alla tre!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, jag kan inte annat än hålla med ;)

      Radera
  8. Flyga drake är den enda jag inte har läst, men den har jag faktiskt sett som film 🙂

    SvaraRadera
  9. Mösstanten här. Flyga drake läste jag med stor behållning. Så spännande och rörande och den gav inblick i kulturen i Afghanistan också.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hosseini skriver gripande tycker jag.

      Radera
  10. Vi mot er och Boktjuven har jag läst och tyckt mycket om. Flyga drake vill jag läsa, då det lilla jag har läst av Hosseini lockar till mer.

    SvaraRadera