En smakebit på söndag - Earthquake Bird

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter Earthquake Bird och är skriven av Susanna Jones.

Lucy har flytt till Tokyo för att undkomma det förflutna. För att inte bli upptäckt lever hon ett tillbakadraget liv, med få vänner, och en älskare som väger upp bristen på all annan passion.
Sedan träffar hon Lily som har kopplingar till hennes tidigare liv. Vänskapen blir intensiv, men kort därpå mördas Lily och Lucy är den enda som är misstänkt.
I jakten på att rentvå sig själv fångas Lucy i minnets förrädiska labyrinter. Det blir en suggestiv katt- och råttalek där läsaren, liksom Lucy, hålls på sträckbänken ifråga om hennes skuld - eller oskuld.

Smakbiten är hämtad från sidan 47:

Lucy Fly föddes i Scarborough år 1965, i ett gammalt radhus av strängt, grått tegel och med tre rejäla trappsteg upp till ytterdörren. Vinden från Nordsjön blåste så hårt på dörren att man måste ta på sig ytterkläder bara för att gå ut med soporna. Lucy var den yngsta av George och Miriam Flys åtta barn, och den enda flickan. Hon föddes hemma, i mörkret. Glödlampan i sovrummet gick med en liten knall just som barnmorskan uppmanade Miriam att krysta en sista gång. George satt på bottenvåningen och tittade på rugby, men älskvärt slet han sig från matchen så länge att han kunde byta den trasiga lampan mot den som satt på utedasset. När Miriam, stolt mor till sju söner, äntligen kunde se igen, så stirrade hon olyckligt på det röda klet som lyftes upp från det värkande hålet mellan hennes ben. Hon hade väntat sig en åttonde son. Han skulle ha hetat Jonah.
"Passar utmärkt", hade George muttrat för sig själv veckan innan, "för han kommer ju att springa fram ur en stor val."
Men allt Miriam kunde se var en pojke utan snopp.