En smakebit på søndag - Skampärlorna

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Skampärlorna och är skriven av Aline Lilja Gladh. 

Örbyhus syfabrik står i brand. William Silvergran står handfallen när hans fars livsverk går upp i rök. När polisens tekniker går in möts de av en obehaglig överraskning. I det som en gång varit fabriksägarens kontor hittas gamla mänskliga kvarlevor, gömda i ett lönnfack. Familjen Silvergran sluter sig och är inte till någon större hjälp i utredningen. Och när den lokala polisen tycks mer upptagen av att hantera redlösa semesterfirare i den rådande värmeböljan än av upptäckten på syfabriken, kan kommissariens syster, Lo Karlberg, inte låta bli att på egen hand börja snoka i det mystiska fallet. Samtidigt blåser det upp till storm när hennes ex, den lokala gängledaren Conny, återvänder för att ta tillbaka det som är hans.

Smakbiten är hämtad från sidan 5:

Mörkret var kompakt och luften så tung av jordpartiklar och mögel att hon kände smaken av den. Det stack i halsen och mungiporna brände. Munkavel och ögonbindel. Ingen syn. Bara hörsel.

Intill henne i det svarta rummet fanns någons tunga andetag. En andning som övergick i ett flåsande. Pulsen hamrade i tinningen. Blåsan ville tömma sig. Vem var det som såg på henne? Någon njöt av att se henne så här. Hon skrek in i munkaveln. Armar och ben var bundna till varandra, omöjliga att röra. De värkte så illa när hon spände musklerna att hon tvingade dem att slappna av.