onsdag 9 november 2022

Veckans kulturfråga v. 45 2022

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Nu är det dags att dra på smilbanden. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilken kultur får dig att skratta?

Frågan får mig att inse att jag skrattar alldeles för lite nuförtiden. Varför är det så? Jag kanske borde läsa färre dystopier och berättelser om nazisternas förbrytelser och istället söka efter humorböcker. Inte tittar jag på TV eller går på bio heller. Nu fick jag något att tänka på.

Boken En man som heter Ove var bitvis riktigt rolig, men det vete tusan om inte filmen var ännu roligare. Samtidigt är den sorglig. Kanske är det växlingarna mellan det roliga och det sorgliga som gör både boken och filmen så bra.

Speciellt roligt tycker jag att det är när man blir överraskad. Som när Ray Jessel, 84, uppträder i America's Got Talent.

8 kommentarer:

  1. Humor är svårt, maken och jag skrattar inte alltid åt samma sak, jag är sån som kan skratta högt ensam på bio... 🙂

    SvaraRadera
  2. stackars Ove tyckte jag var så tragisk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Visst var hans levnadsöde sorgligt, men det fanns även en hel del humor i boken. Dock var jag överraskad när jag läste den, för jag hade trott att den var en humorbok, men den innehöll så mycket mer.

      Radera
  3. Det är definitivt ingen risk att vi skrattar för mycket och för ofta. Ove var en bra blandning av humor och sorg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, men han älska den trulige gubben (som är ungefär i min ålder), skratta åt honom och samtidigt känna i hjärteroten att det är väldigt synd om honom.

      Radera
  4. Tyckte faktiskt också att filmen om Ove var ännu bättre än boken. Sällan det händer.

    SvaraRadera