En smakebit på søndag - Nattavaara

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag ska börja på heter Nattavaara och är skriven av Thomas Engström och Margit Richert. 

Erik hittar föräldrarna döda i bastun. Eftersom grannarna i byn fruktar en ny epidemi blir Erik bannlyst, och med sin lillasyster Sofia i släptåg tvingas han till en farofylld vandring mot Kiruna. Där finns jarlen - och Eriks enda chans att vinna tillbaka gården.

Torparen Marja, tidigare mellanchef i hemtjänsten, blir tillfångatagen av ett kriminellt gäng som hemsöker de norrbottniska skogsbygderna. Samtidigt har hennes man Mårten spårlöst försvunnit. Nu måste hon ställa sig in hos sina fångvaktare och försöka bli en av dem för att överleva.

Smakbiten är hämtad från sidan 11:

Han hittade dem döda i bastun nere vid älven. Här i det kvava, tysta utrymmet låg föräldrarna nakna, sånär som på en orange badhandduk de dragit över sig. Vedkaminen måste ha slocknat åtta, tio timmar tidigare. Än stank det inte men några flugor surrade redan kring liken. På den nedre bänken stod en tömd vodkaflaska med korken påskruvad; inte ens i döden fick någonting användbart gå till spillo. Paniken strömmade till och Erik backade ut, började gå i cirklar runt den tjärade timmerstugan - fick lust att slita av sig kläderna, låta strömmen ta honom ner mot havet. Men allt han till sist förmådde, när han nu ställts inför ett lika obegripligt som fullbordat faktum, var att sjunka ner med ryggen mot dörrens utsida. Där blev han sittande.