tisdag 17 november 2020

Tisdagstrion: Mord & mysterier

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat mord & mysterier. Här följer min mystiska trio:

De sju morden på Evelyn Hardcastle av Stuart Turton måste vara med här. Boken är verkligen en roman utöver det vanliga. Jag kan inte påminna mig att jag har läst något liknande tidigare. Författaren marinerades i Agatha Christie-böcker som barn och därför har det varit en dröm i många år att skapa en pusseldeckare som utspelar sig i en avskild miljö. Alla är på plats, så den skyldige måste vara en av dem som befinner sig på lantgodset Blackheath. Men Stuart Turton har vittnat om hur svårt det är att komma på den rätta intrigen. Agatha Christie hade redan skrivit allt.
Men till slut har författaren ändå kommit på sin intrig. Och den är mycket speciell. Vi får veta att Aiden Bishop, historiens jag, ska försöka lösa mordgåtan, men, som framgår av baksidestexten, han vaknar upp i en ny kropp varje dag. Varje dag går i repris och han får se allt hända ur olika personers perspektiv. Han måste använda informationen han fått fram från var och en av dem och få ihop det till en hel bild. Men för att göra det ännu krångligare, så vet han ju delvis vad som kommer att hända och han själv blir ofta en del i att något verkligen sker. För vad skulle hända om han förhindrar något han upplevde dagen innan skulle hända?
Låter det krångligt? Det är det! Jag är himla glad att det i början av boken finns en lista över de personer som medverkar. Många gånger måste jag kolla där för att veta vem det är man talar om.
Det gör att jag under en stor del av läsandet är riktigt irriterad. Jag känner att jag inte hänger med. Men det är nog faktiskt meningen. Jag vet ju inte mer än vad Aiden Bishop dittills fått veta.
Men när boken närmar sig slutet och bilden äntligen börjar klarna, då är det hur bra som helst. Historien må vara helt otänkbar, men det hindrar inte att det är riktigt spännande. Och givetvis, som i alla sådana här historier, upptäcker man att inte alla karaktärer i boken är vad de utger sig för att vara. Jag vill dessutom tillägga att en del av behållningen är språket. Turton ger läsaren många roliga repliker att le åt.
De sju morden på Evelyn Hardcastle är en riktigt bra spänningsroman, en pusseldeckare helt annorlunda än andra som jag läst.

En fallen man av Håkan Lindgren. Oscar överlever fallet från sjätte våningen på hotellet där han jobbar. Men han hamnar i koma - åtminstone är det vad alla tror. Han kan varken röra sig eller tala men hör allt som pågår, varje samtal från sjukhusbesökarna och vartenda avslöjande om hemligheter och relationer.
Snart börjar en tanke ta form. Var fallet kanske inte alls en olycka? Visst har han inte varit Guds bästa barn, men varför skulle någon vilja döda honom? Oscar inser att hans människokännedom inte är så god som han trott, samtidigt ställs han inför en ännu värre insikt - tänk om han aldrig vaknar.
Den här boken blev jag tillfrågad av förlaget om jag ville ha som recensionsex och jag är glad att jag tackade ja. Detta är en annorlunda bok med en nervkittlande intrig, samtidigt som boken är underhållande.
Visst är väl tanken på att vara vid fullt medvetande samtidigt som man hör allt vara fruktansvärd. Att sakna möjligheten att kommunicera. Det är ju detta som har hänt Oscar. Men vad var det egentligen som förorsakade fallet från sjätte våningen? Ingen vet. Inte heller Oscar.
Som läsare får man veta det mesta genom det som Oscar hör. Det mest underhållande är hans tankar kring detta. Han har en svart humor, som nog är det som håller honom vid liv. Vi får även reda på saker som hänt tidigare. Saker som till en början inte verkar ha något med huvudberättelsen att göra, men som givetvis vävs in efterhand. Vem kan ha motiv att vilja döda Oscar? Som i alla romaner av det här slaget märker vi snart att det kan vara flera som skulle vilja ta livet av honom. Men vem är den skyldige och vad är motivet?
Håkan Lindgren har förvaltat bokidén på ett riktigt skickligt sätt, och de som behöver straffas blir straffade. Men kanske inte riktigt som man som läsare har föreställt sig.

Till sist 1793 av Niklas Natt och Dag.
Gustav III är död. Mer än ett år har gått sedan skotten föll på maskeradbalen. Den nye kungen är omyndig och krigsåren har tömt statskassan. Riket styrs av egenintressen medan folket far illa. Ingen litar på någon. Överallt frodas missnöje och paranoia.
Hösten 1793 hittas ett lik i Fatburen på Södermalm, den igenslammade sjö där allt kåkstaden avskräde hamnar. Den döde saknar armar och ben, men skadorna är inte nya.
Cecil Winge har varit Stockholms poliskammare behjälplig med sitt skarpsinne förr. Nu vacklar hans hälsa, men han krävs på en gentjänst han inte kan neka. Tiden är knapp, och den vinter som ska bli den svåraste Stockholm skådat på ett decennium är i antågande.
Det är ingen självklarhet att en berättelse om ett fiktivt mordfall, som författaren placerar drygt två sekler bakåt i tiden, ska bli intressant och läsvärd. Natt och Dag lyckas med detta. Dels därför att själva mordhistorien är väl berättad, dels därför att han beskriver ett Stockholm med dess människor på ett sätt och med ett språk som känns trovärdigt.
Vid något tillfälle har han, vilket han nämner i efterordet, lagt till en byggnad som då ännu inte uppförts, men det var gjort för att skapa en än bättre berättelse och här får man hänvisa till varje skönlitterär författares rätt att forma verkligheten efter romanens idé.
Jag har lärt mig en hel del under läsandet. Inte kände då jag till de "paltar" och "korvar" som bevakade huvudstadens gator på ett sätt som oftast drabbade dem som stod längst ner på samhällsstegen. Inte heller kände jag till Fatburen, en sjö som fanns på Södermalm ända till 1850. Ibland har jag googlat saker som författaren skriver om och nästan alltid funnit att de varit korrekt beskrivna. Den grevliga ätten Balk som finns med i romanen har dock inte existerat. Sannolikt därför att författaren inte velat utpeka en specifik adelsätt. (Niklas Natt och Dag tillhör för övrigt Sveriges äldsta nu levande adelsätt.)

30 kommentarer:

  1. Den där första var ju verkligen ett bra tips! Jag gillar Agatha Christie och det där låter som en riktigt kul variant på hennes pusseldeckare. Tack, Robert!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är verkligen en annorlunda twist på pusseldeckare :)

      Radera
  2. Jag ser att vi har en gemensam! :D

    SvaraRadera
  3. Turtons bok hade jag inte läst när jag satte ihop min trio. Det har jag nu 🙂 Verkligen en passande bok att ha med när temat är mysterier.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, den boken är verkligen mystisk :D

      Radera
  4. Har blivit avrådd från att läsa 1793 för att den är så ruggig ... Omslaget med den fallande mannen är kanonbra, kanske lika bra som storyn?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den fallande mannen har en riktigt intressant intrig tycker jag.

      Radera
  5. läst Turton, intressant annorlunda tema.

    SvaraRadera
  6. 1793 är bra men otäck. Turbons bok har jag i läslistan så vi får se.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Turtons bok är bra, men man får anstränga sig för att hålla reda på allt.

      Radera
  7. Den första boken är jag lite nyfiken på. 1793 fastnade jag inte för, tyvärr.

    SvaraRadera
  8. Turtons bok har redan hamnat högt upp på min attläsalista idag. Tror den ploppade upp några placeringar till. Bara att beställa den på en gång verkar det som :)

    SvaraRadera
  9. 1793 har jag läst och skall läsa uppföljaren. Turtons bok står också och väntar i bokhyllan.

    SvaraRadera
  10. Har inte läst någon av de tre men ska nog kolla närmare på dessa framöver för det var intressanta beskrivningar du gjort. Alltid välkommet med bra tips

    SvaraRadera
    Svar
    1. De tre böckerna är väldigt olika, men riktigt bra var och en på sitt sätt.

      Radera
  11. 1793 har jag läst. Turtons bok vill jag läsa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det verkar som att de flesta gillar Turtons bok.

      Radera
  12. känner till alla tre, men jag har inte läst någon av dem. 1793 har jag i min hylla, men den börjar så hemskt så jag har inte kommit längre.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ibland får man faktiskt avstå från att läsa en bok ;)

      Radera
  13. Jag hade alldeles för höga förväntningar på Turtons bok. Blev alldeles för förvirrad ;-)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är en bok som kräver en hel del av läsaren :)

      Radera
  14. Tror att De sju morden på Evelyn Hardcastle kan vara en bok som passar mig. Tack för tipset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Låt dig inte distraheras när du läser den, för det gäller att vara skärpt när man läser den :)

      Radera
  15. Tre olästa för mig. Tack för tipsen!

    SvaraRadera