En smakebit på søndag - Blodland

 Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter Blodland och är skriven av Kim Faber och Janni Pedersen.

Martin Juncker har knappt hunnit tillbaka till jobbet efter en allvarlig operation när en ung kvinna hittas mördad på Amager Fælled. Hon har kvävts till döds och lämnats kvar halvnaken i en buskage. Hennes kläder ligger prydligt hopvikta på marken vid sidan av kroppen. Det finns inga spår att gå på. Men mordet väcker något till liv i Juncker. För tio år sedan utredde han ett liknande fall, där man aldrig hittade gärningsmannen, och nu kan han inte frigöra sig från tanken att det kan vara samma mördare. Signe Kristiansen är glad att Juncker är tillbaka. Hon arbetar med en knivdråp där en ung nynazist mist livet under en politisk aktion i Nørrebro. Två oberoende fall - tills det visar sig finnas en uppseendeväckande koppling.

Smakbiten är hämtad från sidan 19:

Det skymmer. Teknikerna och Signes kolleger från avdelningen har nu hunnit till platsen. Hon tar på sig skyddsdräkten och går bot mot bordtennisbordet. Innanför avspärrningen arbetar redan två tekniker med att säkra spår och teknisk bevisning. Signe hälsar på de tre utredarna.

"Var kommer du från?" frågar Geir Jensen som är en mager, rödhårig och humorbefriad man som alltid ser ut som om han just klivit ut ur en vindtunnel. Han är i Signes ålder och har arbetat på avdelningen i många år, längre än hon, och chefar för en av mordsektionerna. Signe kan inte avgöra om han är duktig på riktigt eller bara väldigt duktig på att verka duktig.