tisdag 18 februari 2020

Tisdagstrion: Över generationsgränserna

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat över generationsgränserna. Här följer min trio:


Brobyggarna är den första delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. Boken är mycket välskriven, med ett mycket bra språk, och den är dessutom fängslande. Tre fattiga norska bröder får av en tillfällighet möjlighet att studera till ingenjörer i Dresden. Som motprestation förväntas de återvända till Norge och bygga broar. Det är dock bara en av bröderna som återvänder.

I boken följer vi två av bröderna. Den ene (Lauritz) lever och arbetar i Norge, medan den andre (Oscar) hamnat i tyska Östafrika (det som idag kallas Tanzania). Den afrikanska delen är stundtals en grym och blodig historia, med mord och kannibalism. Här känns det nästan som om Guillou har inspirerats av min barndoms äventyrsböcker för unga.

Det är uppfriskande att det är belgare och engelsmän som framför allt framstår som grymma, giriga och blodtörstiga, medan tyskarna försöker sprida kultur och civilisation. Det är alltför vanligt i vår anglosaxiskt dominerade värld att tyskarna ses som brutala medan britterna är civiliserade tedrickare.

Romanen är alltså första delen i en romansvit, där vi får följa en släkt genom flera generationer.

Farmor och Vår Herre är Hjalmar Bergman handlar också om flera generationer. Vi får följa farmor Agnes, som inte tvekar att säga åt Vår Herre ett och annat.

Hon kommer från fattiga förhållanden, men genom gifte och slughet har hon gjort det som idag skulle kallas en klassresa. I början har man stor sympati för bondflickan, som inte verkar accepteras av den fina familjen, men det beror på att vi ser historien genom hennes ögon. Mot slutet av boken är det barnen och andra familjemedlemmar som ger sin syn på saken, och då får man en annan bild av henne.

I Vladimir Nabokovs roman Lolita överskrids generationsgränserna, men inte på något positivt sätt.

Av baksidestexten framgår att detta är historien om den 40-årige bildade gentlemannen Humbert Humberts fatala passion för Lolita, den 13-åriga barnkvinnan, "nymfetten", och att boken vid det här laget är en klassiker som har översatts till många språk och även filmats. Det är en gripande kärlekshistoria - trots sitt upprörande motiv - berättad på ett lyriskt mästerligt språk med inslag av både svart humor, ömhet, sinnlighet och poesi.

Låt mig börja med att säga vad Lolita INTE är. Det är inte en pornografisk bok. Jag skulle inte ens kalla den erotisk. Den som till äventyrs kastar sig över denna bok för att få frossa i barnsex kommer att bli djupt besviken.

Visst är det så att Humbert Humbert har en sexuellt förhållande med 13-åriga Dolores, som han kallar Lolita. Men boken är HH:s skildring av sitt liv med särskild tonvikt vid kärleken till den unga flickan. Det märks att författaren är bildad, och jag missar säkert en del eftersom jag oftast inte förstår de franska sentenserna och ofta missar att förstå referenserna till klassisk litteratur.

Baksidestexter är ju reklampelare och behöver inte alltid stämma så väl in. Men jag håller med om att det är en gripande kärlekshistoria och att det är ett vackert språk. Den torra humorn uppskattar jag också.

28 kommentarer:

  1. Lolita är ju kontroversiell. Dock värd sin läsning. Farmor och vår Herre är ju underbar på sitt sätt.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Farmor och vår Herre har många goda kvaliteter.

      Radera
  2. Har inte läst n¨ågon av de här böckerna, men Lolita finns oläst i min bokhylla

    SvaraRadera
  3. inte läst dessa, den sista plockade jag med mig från bibliotekets gallringshylla.

    SvaraRadera
  4. Jag har läst alla tre. Och jag håller med om att gränserna överskrids på ett mycket dåligt sätt i Lolita, även om boken är bra.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är viktigt att skilja mellan vad man tycker om ämnet och vad man tycker om boken. Man kan ju läsa en bok om ett nazistiskt koncentrationsläger och uppskatta boken, även om ämnet är förfärligt.

      Radera
  5. Har läst en annan bok av Nabokov och är nog lite osäker på om han ska få ytterligare en chans.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag känner inte till några andra böcker av honom.

      Radera
  6. Lolita var bra men obehaglig.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan ju lugnt säga att det är en annorlunda bok.

      Radera
  7. "Farmor och vår herre" lät onekligen intressant, aldrig hört tala som tidigare. Tack för tipset!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Väl värd att leta fram. Finns nog på de flesta bibliotek.

      Radera
  8. Brobyggarna passar verkligen in på temat. Tack för övriga tips.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Serien spänner ju verkligen över generationer.

      Radera
  9. Skulle verkligen vilja läsa Lolita för att ha läst den, men vet inte om jag fixar att göra det.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det tror jag nog att du gör. Det finns ju många bra böcker, vars ämne man ogillar, men som man ändå kan se litterära kvalitéer i.

      Radera
  10. Jag har läst andra böcker av Hjalmar Bergman och Lolita har jag oläst i hyllan. Tack för tipsen!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hjalmar Bergman har skrivit många bra böcker.

      Radera
  11. Farmor och Vår Herre har jag hört läsas i radio för länge sedan. den är helt underbar. Lolita har jag läst och sett som film

    SvaraRadera
  12. Farmor och vår Herre har jag läst och gillat. Lolita har jag länge tänkt läsa, och sen skulle jag vilja läsa Sara Stridsbergs Darling River också (som tydligen på något sätt ska bygga på Lolita).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sara Stridsbergs bok kände jag inte alls till. Intressant!

      Radera
  13. Kul att du kom på Farmor! Guillous serie borde jag antagligen läsa ... den finns i hyllan.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker framför allt att de första böckerna i serien är bra, även om ingen del är dålig.

      Radera