Authors & Characters: Samuel

Lyrans Noblesser har en utmaning, som  går ut på att hon väljer ett namn, och sedan är uppgiften att berätta om en författare och en litterär figur med det namnet. Det är tillåtet att välja andra former av namnet. Den här veckan är namnet Samuel.

Jag tänkte att jag skulle överraska lite vad gäller författare och välja Samuel Brhane. Tyvärr har jag ingen bild på honom.

Samuel Brhane kommer från Eritrea men bor numera i Sverige. Han skrev ner sina minnen från sin sista tid i Eritrea och resan genom Sahara, mot Medelhavet och Europa.

Litterärt är boken ingen höjdare. Språket är mycket enkelt och miljöbeskrivningar saknas nästan helt. Men man bör då komma ihåg att det är en sextonåring som skriver om den mest dramatiska tiden i sitt liv. Det är berättelsen som är det viktiga i det här fallet, inte formen.

Det är faktiskt en kärlekshistoria. Samuel lämnar Eritrea när hans älskade tvingas gifta sig med en annan. Kärleken är dock starkare är svårigheterna och de återförenas under den strapatsfyllda resan mot Europa. Brhane berättar kortfattade historier från resan. Förfärliga saker som var och en skulle kunna knäcka vem som helst. Men på något sätt vänjer man sig kanske, eller också stänger man ute det värsta. Nästan som i förbigående skriver han om barn som dör i sin moders famn.

Läs gärna boken. Inte som en litterär skönhetsupplevelse, utan som ett vittnesbörd om de fasor som många flyktingar får genomleva när de lämnar sitt land. Samuel Brhane är dock inte en flykting undan krig och svält, utan det är hans brustna hjärta som får honom att lämna Eritrea. Det är en liten Romeo och Julia-historia där kärleken inte alltid tillåts segra.

Jag hade sett Jonas Hassen Khemiri nämnas på så många ställen att jag till slut insåg att jag var tvungen att köpa en av hans böcker. Det blev Allt jag inte minns. Förväntansfull började jag läsa och jag blev så - besviken. Jag läste sida efter sida och jag kände att jag inte begrep någonting. Boken kändes rörig med sina många passager där någon berättar om en person som visst hette Samuel. Det var en sådan där bok som kan få mig att allvarligt överväga att lägga den ifrån mig och ta en annan.

Men jag fortsatte att läsa och tur var väl det, för romanen växte ju längre in i berättelsen jag kom och jag blev alltmer fascinerad av Khemiris sätt att lägga upp romanen och jag ville bara läsa mer. Jag läser ofta när jag just har lagt mig för natten och det var svårt att lägga boken ifrån sig. Bara ett par sidor till...

Man förstår ganska snart att något mycket allvarligt har hänt Samuel. "Författaren" intervjuar människor som kände Samuel väl. Laides och Vandads intervjusvar presenteras ofta omväxlande med varandra och snart märker man att deras uppfattning om vad som har hänt inte är lika. Med hjälp av de fragmentariska berättelserna kan läsaren steg för steg bilda sig en uppfattning om vad det faktiskt är som har hänt.

Ett mycket intressant sätt att berätta en historia, och när jag läst klart boken förstår jag bättre varför Khemiri nått berömmelse. För dig som tänker läsa boken vill jag gärna ge följande råd: Verkar boken seg i början, så ge den tid. Läs mer, så kanske du liksom jag sakta inser bokens kvalitéer.