söndag 10 maj 2020

En smakebit på söndag - Daisy Jones & The Six

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu heter Daisy Jones & The Six och är skriven av Taylor Jenkins Reid.

Det här är berättelsen om Daisy Jones & The Six. Deras album spelades på alla klubbar, de sålde ut arenor över hela världen och deras musik definierade en hel era. Så plötsligt, den 12 juli 1979, splittrades bandet. Utan att någon fick veta varför. Förrän nu. De var älskare och vänner och rivaler. Rockbandet The Six kunde knappt greppa vilken tur de hade innan allt tog slut. Detta är deras berättelse om hur allt en gång började och de vilda nätterna som följde. Men bandmedlemmarna minns sanningen olika. Det enda som samtliga är ense om är att från den stunden då Daisy Jones barfota klev upp på scenen på the Whisky blev ingenting sig likt.

Smakbiten är hämtad från sidorna 89-90:

DAISY: Jag solade hela dagarna och drogade hela nätterna. Jag hade slutat skriva låtar för jag tyckte det var meningslöst om ingen gav mig chansen att spela in dom.
Hank kom förbi dagligen, låtsades att han brydde sig om hur jag mådde men egentligen ville han bara övertala mig att komma till studion, som om jag var nån jävla tävlingshäst som inte ville springa.
Men en dag kom Teddy Price och knackade på. Jag hade väl blivit hans uppdrag så att säga. Meningen var att han skulle få mig att komma in till studion. Teddy var nånstans mellan fyrtio och femtio då, engelsman, jättecharmig och lite faderlig så där.
Jag öppnade dörren och där stod han utanför och sa inte ens hej. "Inga konster nu, Daisy" säger han, "du måste spela in den här skivan annars drar bolaget dig inför rätta."
"Det skiter jag i", sa jag. "Dom kan få tillbaka sina pengar om dom vill, kasta ut mig härifrån om dom vill. Jag kan bo i en flyttkartong." Jag var väldigt jobbig. Jag visste inte nåt om vad det innebar att fara illa på allvar.

26 kommentarer:

  1. en obekant värld, tack för smakbiten, trevlig söndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, inget vi vanliga människor håller på med.

      Radera
    2. Evelyn Hugos sju äkta män är dock riktigt bra

      Radera
    3. Det är den här boken också.

      Radera
  2. Jag läste precis ut hennes förra bok, den om Evelyn Hugos sju äkta män. Än har jag inte bestämt mig för om jag blev sugen på att läsa även denna nya.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har inte läst hennes förra bok. Den här är i alla fall en väldigt annorlunda bok. På ett bra sätt.

      Radera
  3. Lite annorlunda bok än Evelyn Hugos sju äkta män verkar det som. Den blev jag inte helt förtjust i men var ändå intressant att läsa. Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  4. Jeg hørte denne på lydbok (på engelsk) og det var helt fantastisk!

    SvaraRadera
    Svar
    1. En verkligt rolig (och knasig!) bokidé.

      Radera
  5. Vilket hemskt liv. Hoppas att kreativiteten får utlopp istället. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  6. Jag lyssnade på den som ljudbok på engelska. Så bra! Tack för smakbiten!

    SvaraRadera
  7. Denne har jeg hatt lyst til å lese en stund nå. Men med et "no buy" år må jeg vente noen måneder til.
    Liker du boken?

    SvaraRadera
  8. https://www.youtube.com/watch?v=pMDn6V7ZLhE&list=PLNhmChbQs--sHV9y1JkYXHb8enbeBUfEu
    Jag var tvungen att gå in på youtube och leta efter luckan i min allmänbildning! Och fann något jag aldrig sett eller hört förut. Tack för smakbit, ha en fin söndag

    SvaraRadera
  9. Den där boken är jag jättesugen på att läsa. Tack för smakbiten.

    SvaraRadera
  10. minns inte den här gruppen. får läsa och lyssna. tack för smakebiten!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Du behöver inte oroa dig. Du har inte blivit dement. Den här gruppen har aldrig existerat. Allt är påhittat!

      Radera
  11. Missat bandet totalt, tack för att du bidrar till min bildning! Har dock svårt för drogromantik. Ha en fin söndag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det fantastiska med den här boken är att alltihop är fejk. Bandet har aldrig existerat! Alla dessa intervjuer som redovisas är påhittade. Men skrivet på ett så trovärdigt sätt att det känns helt rimligt.

      Radera
  12. Jag tycket mycket om Evelyn Hugos sju äkta män, så den här är jag nyfiken på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Den här författaren tycks gilla att tänja gränserna så att man inte vet vad som är sant och inte :)

      Radera