tisdag 31 mars 2020

Tisdagstrion: Grannar

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat grannar. Här följer min trio:


En man som heter Ove av Fredrik Backman måste vara med när vi talar om grannar.
Det är en bok om en 59-årig man som kör Saab. Trots att han avsattes som bostadsrättsföreningens ordförande för flera år sedan, i det som Ove själv bara minns som "statskuppen", är han fortfarande kvarterets vresige ordningsman.
Tidigt varje morgon går han ut på sin inspektionsrunda och kontrollerar att alla dörrar är låsta, och Gud nåde den som kör in i området med bil. Det finns ju en skylt som klart och tydligt säger att det är förbjudet.
Från början trodde jag bara att det var en humoristisk bok om en "gôbbgrinig" man. Och visst är boken rolig. Men genom tillbakablickar får man alltmer förståelse för varför Ove är som han är, och läsarens sympati för den surmulne farbrorn ökar för varje kapitel.
Det är en mycket varm, och samtidigt humoristisk, skildring om en mycket rättskaffens man, som har svårt att leva i ett samhälle som styrs av män med vita skjortor och slipsar och som kör japanska bilar. Och som använder datorer och mobiltelefoner.
Hör Ove till kategorin goda eller mindre goda grannar? Det beror nog på vem av hans grannar man frågar ;)



Höjden av förändring av David Eriksson är en berättelse om vad som händer när man byter Huvudstadens 1000000 invånare till Vemforshöjdens 33. Vad som händer när man faktiskt vågar ta det där steget som innebär Stor Förändring. Som många pratar om, men väldigt få genomför.
Det här är en bok som jag tyckte om redan från första början. Det finns en ironi som jag bara älskar, när vi följer huvudperson (vars namn jag inte tror nämns) som lämnar Stockholm och istället flyttar till en pytteliten by i Norrlands inland.
Det har talats mycket om att människor kan bo kvar i glesbygden och arbeta hemifrån med hjälp av datorer och mobiltelefoner. Men här har vi en kille som går all in. Han tar varken med sig dator eller smartphone. Inga uppdateringar på FB och inga mejl eller sms. Under tiden han arbetat i Stockholm har han tjänat tillräckligt med pengar för att kunna bo i den här byn utan att ha något arbete. Levnadsomkostnaderna är små. Det hus på gränsen till ruckel som han valt som sitt hem betalar han kontant, vilket gör att han får låga boendekostnader.
Detta är en förändring som kan provocera omgivningen. Hans ytliga vänner i Huvudstaden skulle inte kunna förstå hur man frivilligt kan lämna storstadens stress. Och hans nya grannar och hans föräldrar kan inte förstå hur man kan låta bli att arbeta när man är i arbetsför ålder.



Mathias Alms debutroman Nytt land tar sin början i vårt grannland Finland, i en tid då landet löd under den ryske tsaren.
1874 är den finska landsbygden utarmad efter år av missväxt och svält. Aksel har sett många familjer försvinna eller gå under, och han vet att han har havet att tacka för att de ännu är vid liv. Hans älskade hustru och deras dotter. De har ingenting annat än fisket att leva av. Drömmen om ett drägligare liv åt familjen har fått honom att blicka långt bortom horisonten. Mot Sverige.
Aksel står inför ett livsavgörande val. Ett oåterkalleligt beslut måste fattas. Ett om kommer att sätta hans envishet, hustruns styrka och deras kärlek på prov. Han ser bara en möjlighet. Att ensam ge sig ut över havet och lämna dem han älskar bakom sig.
Detta är helt enkelt en riktigt bra bok! Alm beskriver på ett fullkomligt lysande sätt Aksels färd över havet från Finland till Sverige, så att man som läsare sitter och huttrar när vattnet stänker över honom och hela tiden oroas man med honom att något ska hända, för han är ju, för att tala med Erik Gustaf Geijer, ensam i bräcklig farkost.
Mathias Alm har inte suttit på sin kammare och plötsligt kommit på en berättelse. Den bygger på en sann historia som hans farmor berättat för honom om sin morfarsfar, som var den som i verkligheten gjorde den farofyllda resan. För oss nutidsmänniskor, som möjligen tar en tur över Östersjön med Cinderella eller någon av de andra färjorna, kan det vara svårt att förstå hur någon kan ha färdats med en roddbåt över Kvarken.
Aksel är givetvis bokens huvudperson, och ett av skälen till att detta är en så läsvärd roman är att författaren gör honom till en trovärdig karaktär. Han må kunna betraktas som en hjälte, som kunde företa den farofyllda färden och mödosamt skapa sig ett liv i ett nytt land, men författaren gör honom mänsklig genom att vi får ta del av Aksels tankar, där han ständigt frågar sig om han gjorde rätt i att lämna kvar familjen i väntan på att kunna fara tillbaka och hämta dem. En del i honom vet att han gjorde rätt eftersom han skulle ge dem ett så mycket bättre liv än det gamla, men en annan del av honom plågas av ovissheten hur hustrun och dottern klarar att få mat på bordet när han inte finns hos dem.

28 kommentarer:

  1. En man som heter Ove är en av mina favoritböcker. Så hjärtskärande men vacker.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man kan inte annat än älska karaktären Ove. Och det trodde man nog inte när man började läsa den.

      Radera
  2. Ove har varit med så många gånger hos mig så jag tog en annan av Backmans böcker 🙂

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Mormor hälsar och säger förlåt är också en riktigt bra Backmanbok!

      Radera
  3. Ove och grannar är ju en klockren träff. Dina andra två är jag inte bekant med.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, Ove är grannen framför andra :)

      Radera
  4. Boken om Ove är en fin bok. Filmen är inte heller så dum.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tycker att filmen fångade bokens innehåll riktigt bra.

      Radera
  5. har inte läst någon av dina böcker. men jag har sett filmen om Ove

    SvaraRadera
  6. Ove har jag sett på film, en rörande historia. Höjden av förändring blir jag nyfiken på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Höjden av förändring är inte alls dum :)

      Radera
  7. En man som heter Ove är ju helt fantastisk. Tack för övriga tips.

    SvaraRadera
  8. Ove har ju verkligen med grannar att göra :)

    SvaraRadera
  9. Ja just det, i Höjden av förändring fanns ju en viss grannsamverkan, tänkte jag inte på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man känner alldeles säkert fler grannar i en liten by än om man bor i en storstad.

      Radera
  10. inte läst dessa men sett en filmatisering.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nytt land tror jag att du skulle tycka om.

      Radera
  11. Ove tyckte jag mycket om :-) Tack för övriga tips!

    SvaraRadera
  12. Ove tänkte jag inte på alls men det stämmer ju

    SvaraRadera
  13. Den enda ja inte läst är Backmans bok, jag har fortfarande inte läst något av den författaren.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Backman har skrivit en hel del riktigt fina böcker, som jag kan rekommendera.

      Radera
  14. Höjden av förändring verkar intressant! Och Ove-boken är ju ett mycket bra exempel på tema grannar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tyckte att den var kul att läsa. Och boken om Ove står ju i en klass för sig när det gäller grannar :D

      Radera