En smakebit på søndag - Himlen ska gråta blod

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Betraktninger - tanker om bøker. Boken jag läser nu heter Himlen ska gråta blod och är skriven av Sigbjørn Mostue. 

Den cancersjuke före detta elitsoldaten Even Stubberud ger sig ut på det som är tänkt att vara hans sista uppdrag: Ett förhållandevis rutinmässigt eskorterande av en terrorist till Somalia. Men flyget från Oslo blir kapat och terroristen fritagen. Kaos uppstår på planet. Och den enda som skulle kunna rädda de 245 passagerarna är en obeväpnad, sjuk man utan flygerfarenhet.

Smakbiten är hämtad från sidan 11. Det finns smakbitar lite senare i boken som mer ger en bild av händelserna, men jag valde den här därför att jag tycker att det är roligt formulerad:

Dagens ungdomar klarar knappt en timme utan tillgång till nätet och vår tids bedövande underhållningskakafoni. Hellre än att upptäcka världen runt omkring sig, eller varandra för den delen, sitter de med näsan i en skärm och tror att livet och verkligheten utspelar sig inne i en digital platta som är några kvadratcentimeter stor. De är rena inkarnationen av Platons grottliknelse: fastkedjade fångar längst in i grottan, trollbundna av bilderna som flimrar framför dem. Hur de över huvud taget ska klara av att föra mänskligheten vidare är för mig en stor gåta. Men de använder tydligen nätet till det också.

Veckans mening v. 4

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Himlen ska gråta blod av Sigbjørn Mostue.

... jag skaffade en smoker från Tennessee: ett rejält, frustande schabrak som drev min dryge granne till vansinne när jag eldade i den och lade in en halv gris som skulle gotta sig i den över natten.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!   

Morden i Baronville av David Baldacci

Titel: Morden i Baronville

Originalets titel: The Fallen

Författare: David Baldacci

Förlag: Bokfabriken (2019)

Antal sidor: 445 (Pocket)

Amos Decker, FBI-utredaren med syndromet som gör att han minns allt, följer med sin vän Alex Jamison till småstaden Baronville för att hälsa på Alex familj. Men semestern får ett abrupt slut när plötsligt grannhuset står i brand. Till sin förfäran upptäcker Decker två kroppar i huset. Branden är inte dödsorsaken, och när Decker och Jamison bestämmer sig för att undersöka fallet stöter de på motstånd, både från den lokala polisen och från invånarna. Vad är det egentligen som döljer sig bakom småstadsidyllen? Morden visar sig bara vara toppen på ett isberg.

Morden i Baronville är tydligen fjärde delen i David Baldaccis serie om Amos Decker. Jag har inte läst någon av de tidigare. Decker är den där hårda typen som gärna blir huvudperson i en kioskdeckare.

Berättelsen håller ihop och som läsare får man till sist allt klart för sig. Bovarna åker fast och Decker triumferar. Boken är spännande, inte tu tal om den saken.

Men ändå känner jag mig inte helt nöjd. Det blir så många mordoffer i denna lilla stad att det nästan blir löjligt. Midsomer låter som ett lockande semestermål i jämförelse. I Morden i Midsomer brukar det "bara" vara tre mordoffer per episod. Men det finns en annan sak som faktiskt irriterar mig. Amos Decker har en kvinnlig kollega, Alex Jamison, men det är Decker som står för all tankeförmåga och alla intelligenta slutsatser. Jamisons roll är att ställa förundrade frågor så att Decker kan få berätta vad han har kommit fram till. Måhända är jag inte tillräckligt reaktionär för att uppskatta det upplägget.

Fem en fredag v. 4: Isbrytare

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer Elisa fem frågor. Den här gången kallar hon temat Isbrytare.

1. Skulle du hellre ha 10 hobbyer än en passion?
10 hobbyer skulle göra mig alldeles för splittrad, så jag väljer nog en passion.

2. Vad är det konstigaste i ditt kylskåp?
Man tycker nog sällan att man själv har konstiga saker i sitt kylskåp, för man är väl oftast ansvarig för att de hamnat där. Om någon annan skulle titta i vårt kylskåp skulle de kanske säga surströmmingen som väl är ett par år gammal till sommaren, men vi tycker inte det är konstigt.

3. Vilken är den vackraste plats du har sett?
Det kan nog ha varit bergslandskapet i Bayern.

4. Vilken låt har du spelat mest den senaste veckan?
Spela låtar? Det gör jag inte. Rix FM står på när jag sitter i bilen. Det får räcka.

5. Är du en sparare eller spenderare?
Just nu har jag inga pengar till att vare sig spara eller spendera. Men kommer det in pengar har de en märklig förmåga att försvinna.

Helgfrågan v. 4

Helgfråga från Mias bokhörna. Nu är många böcker en del av en serie konstaterar Mia. Helgfrågan lyder:

Finns det någon serie du känner att du måste följa?

Bonusfråga: Är det något ni längtar efter att göra när pandemin är över?   

Jag har läst åtta av tio delar i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet, så den vill jag fullfölja. Sedan är jag lite osäker på vad som konstituerar en serie. Det finns många trilogier och är första delen bra så vill man ju läsa de båda återstående, men en serie kanske ska innehålla fler band än så. Och då kommer jag inte på någon mer på rak arm som jag känner att jag måste följa.

Är pandemin över någon gång? Vi får väl hoppas det. Om min mamma fortfarande lever då skulle jag vilja ge henne en kram.

Veckans kulturfråga v. 4 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Linda ställer idag en fråga om programledarna på TV. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilket programledare på TV är din favorit?

Jag tittar inte så mycket på TV men jag tycker att David Hellenius är bra. Både som programledare för Hellenius hörna och för Let's Dance. Kristoffer Appelquist är fantastiskt rolig i Svenska Nyheter.

Omslagsonsdag v. 4: Kalla färger

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är kalla färger. Det är egentligen bara blått och vitt som dras mot blått som jag upplever som kalla färger. Det fanns så många att jag slutade när jag hade lagt upp 24 omslag. Min favorit är Blå stjärnan. Vilken är din favorit? Här är mina kalla omslag:   

Dagens visdomsord 2021-01-27

When they go low we go high! (Michelle Obama) 

Tisdagstrion: Cyklar, bilar & bussar (och andra fordon)

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat cyklar, bilar & bussar (och andra fordon).  Jag var nära att välja en bok där flygplan ingick, men så kollade jag betydelsen av ordet fordon och de åker på marken. Flygplan och båtar är inga fordon. Här följer min trio: 

Den andra dödssynden är nionde delen i Jan Guillous romansvit Det stora århundradet. Jag har inte köpt den än, för jag när en förhoppning att den ska dyka upp på bokrean i år. De åtta tidigare delarna har jag.

Boken utspelar sig på 1980-talet. Vilken är då den andra dödssynden? Det är girighet (avaritia).

De sju dödsynderna är:

Högmod (superbia)

Girighet (avaritia)

Vällust (luxuria)

Avund (invidia)

Frosseri (gula)

Vrede (ira)

Lättja (acedia)

Toscana tur och retur av Åsa Hellberg.

Sara Raphael köper en motorcykel för en spottstyver och bestämmer sig för att åka till Toscana för att möta gamla spöken. Givetvis måste bästa vännen, den kända författarinnan Jessica Romin följa med. Jessica, som aldrig kliver ur sina högklackade skor, gapskrattar åt förslaget. Ett par dagar senare sitter hon ändå bakom Sara i skinnställ.

Jag blev inte besviken på den här Hellbergsboken heller. Det är inte stor litteratur och inte kommer böckerna att bli några klassiker, men visst kan Åsa Hellberg skriva. Det är en underhållande bok, men även gripande. Jag skrattar flera gånger, men jag ska även erkänna att jag fick tårar i ögonen vid något tillfälle också, och det är alltid ett gott betyg. Då har författaren lyckats gripa tag i en.

Mordet på Orientexpressen av Agatha Christie är en riktig klassiker. 

Agatha Christie är verkligen i en klass för sig, men visst märks det att boken är gammal. Många fantastiska generaliseringar om olika nationaliteter, och alla karlar röker. Hercule Poirot frågar herrarna vad de röker, och svaret blir pipa, cigarr eller cigaretter, men ingen enda säger att de inte röker. Det alternativet var tydligen inte tänkbart.

Men boken är givetvis läsvärd. Jag har dock svårt att inte tänka på den där gamla filmen med Ingrid Bergman i en av rollerna. Den filmversionen kan jag tänka mig att se igen.

Främmande ord - Luguber och lukullisk

En bekant berättade en gång för mig att han ibland, när han skulle hålla tacktal efter en middag, roade sig med att tacka "för en luguber måltid". Det var aldrig någon som visste vad ordet luguber betydde, så alla log och nickade. Det hade de nog inte gjort om de hade vetat vad ordet betyder. Luguber betyder nämligen sorglig, dyster.

Ett ord som börjar med samma bokstäver är lukullisk. Lukullisk betyder utsökt eller läcker. 

En smakebit på søndag - Morden i Baronville

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet denna vecka är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser heter Morden i Baronville och är skriven av David Baldacci.  

Amos Decker, FBI-utredaren med syndromet som gör att han minns allt, följer med sin vän Alex Jamison till småstaden Baronville för att hälsa på Alex familj. Men semestern får ett abrupt slut när plötsligt grannhuset står i brand. Till sin förfäran upptäcker Decker två kroppar i huset. Branden är inte dödsorsaken, och när Decker och Jamison bestämmer sig för att undersöka fallet stöter de på motstånd, både från den lokala polisen och från invånarna. Vad är det egentligen som döljer sig bakom småstadsidyllen? Morden visar sig bara vara toppen på ett isberg.

Smakbiten är hämtad från sidan 15:

En genomdränkt Decker vräkte sig in i köket och vek av åt höger. Han hade dragit sin Beretta och höll den riktad framåt. Nu önskade han att han inte hade druckit så mycket öl. Hans finmotorik skulle kanske behöva fungera bättre än den gjorde för ögonblicket.

Han rörde sig snabbt längs den mörklagda korridoren och dunsade i ena väggen. När han kom åt väggen föll någonting till golvet. Det var ett fotografi.

Decker svor för själv eftersom han just hade kontaminerat något som nu var en brottsplats, och hade det varit någon annan som gjort det skulle han ha betraktat det som oförlåtligt. Men det kunde inte hjälpas. Han visste inte vad det var som pågick här. Den han hade sett kanske bara var toppen av isberget.

Försiktigt stack han först pistolen och sedan huvudet runt hörnet. Han sökte av området genom att svepa blicken över det två gånger och rätade sedan på sig.

Nu visste Decker vad som satt igång först gnistan och sedan lågorna. Och det fladdrande ljuset. Blottlagda elledningar hade verkligen fuktats med vätska. Men det var inte vatten. Det var blod.

Veckans mening v. 3

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från Morden i Baronville av David Baldacci.

Han var uppväxt i Mellanvästern och van vid de farliga vädersystem som huserade i Ohio-dalen, oväder som trollade fram och slungade ur sig virvelstormar som när en cancer spottar fram muterade celler.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

Alma - En kvinnohistoria av Eva Martinsson

Titel: Alma - En kvinnohistoria

Författare: Eva Martinsson

Förlag: Blue Publishing (2021)

Antal sidor: 368 

ALMA - en kvinnohistoria är en historisk roman som spänner över de första sju decennierna på 1900-talet. Berättelsen börjar i ett fattigsverige med avgrundsdjupa skillnader mellan fattig och rik, och skildrar, genom några kvinnoöden, det långsamt framväxande välståndet. I centrum står Alma, som föds i ett fattigt hem i Dalsland. Redan som barn får hon lära sig att arbeta hårt för sitt levebröd, och vi får följa hennes strävsamma kamp för en bättre tillvaro, genom två världskrig, hungersnöd och pandemi, men också hennes glädjeämnen, sitt möte med kärleken och egna familjebildning.

Författaren har valt ett intressant ämne. Vi följer utvecklingen i Sverige i något som kan kallas en släktkrönika. Fyra generationer följer vi, och det är mycket som förändras genom dessa år.

Det är intressant att följa en fiktiv familj genom glädje och sorg, samtidigt som vi får veta vad som händer i Sverige och världen. Hur är livet för fattiga människor under första världskriget? Vad innebar Spanska sjukan.

Men det finns saker som tyvärr drar ner betyget. Berättarrösten pratar och pratar. Ibland får vi för säkerhets skull veta att något snart kommer att förändra livet, men det kan väl läsaren få veta i sinom tid när det händer. Språket är torftigt och ibland kommer jag på mig att jag känner det som att jag läser en barnbok. På ett ställe står: "- Vov, vov, vov, hördes från baksidan av bersån."

Ibland förstår jag inte varför karaktärerna utvecklas på ett visst sätt. Hur kommer det sig att Karins pappa, som i början älskar sin "tösabit", blir alltmer kylig mot sin dotter?

Så sammanfattningsvis är det ett intressant upplägg, men en lektör kunde gärna ha fått styra upp texten.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 33: Läs en historisk roman.

Fem en fredag v. 3: Liknelser

Fem en fredag kommer från bloggen elisamatilda. Varje vecka ställer hon fem frågor. Den här gången är temat liknelser. Riktigt rolig idé!

1. När blir du envis som en åsna?
Det skulle kanske kunna vara när en telefonförsäljare försöker övertyga mig om att köpa lotter i Postkodlotteriet.

2. När satt du sist som på nålar?
Det minns jag faktiskt inte.

3. Vad var lätt som en plätt den här veckan?
Jag fick lite tid över så det var lätt som en plätt att läsa boken jag höll på med.

4. Vad är väl som nålar i en höstack för dig?
När jag ska leta efter mina glasögon hemma :D

5. Hur är du smidig som ett kylskåp?
Jag har problem med balansen efter en stroke, så det är nog allt som oftast ;)

Jag skickade in en novell

Jag nämnde igår att Whip media och Miramir förlag bjuder in till en novelltävling m.m. med temat Bortom grinden. Jag kunde inte hålla mig, så jag har skickat in ett bidrag. Jag gillar såna här tävlingar, och skickar man inte in nåt så har man ingen chans. 

Helgfrågan v. 3

Helgfråga från Mias bokhörna. Triggerord handlar det om. Helgfrågan lyder:

Har du några ord som triggar igång dig till att vilja läsa en bok? Vilka?

Bonusfråga: Ge exempel på en bok enligt ovan, alltså som du vill läsa direkt?   

Inte några speciella ord kanske, men är det historisk miljö så lockar det. Engelsk överklassmiljö är trevligt, men jag läser även gärna böcker om människor som kämpar för sin överlevnad. Tänk Utvandrarna.

Belgravia av Julian Fellowes läste jag inte direkt när den kom, men när jag insåg att den skrivits av skaparen av Downton Abbey så var jag givetvis tvungen att läsa den.

Faktum novelltävling

I juni 2020 släpptes den första utgåvan av Faktum Novell. 13 unika berättelser författade av etablerade namn som Fredrik Backman, Tone Schunnesson och Linda Skugge, men också av talangfulla debutanter. Man fick in över 100 bidrag förra året och räknar med det dubbla i år. Faktum Novell är här för att stanna och nu har man inlett arbetet med nästa års utgåva.

Bidragen kan vara korta, eller långa, men max 20 000 tecken (inkl blanksteg) och kan handla om vad helst. Deadline för insända noveller är 14 februari 2021. 

Läs mera HÄR! 

Novelltävling - Bortom grinden

Whip media och Miramir  Förlag bjuder in till en novelltävling med temat "Bortom grinden". Man söker 30 noveller, 20 dikter och 20 illustrationer till en antologi.

• Noveller ska innehålla minst 10000 och som mest 25000 tecken inklusive mellanslag.
• Dikter får vara max 2 boksidor långa.
• Illustrationer skickas in digitalt. 600 dpi, format 133x210 mm.

Deadline: 15 mars 2021.

Läs mer HÄR!

Ett bokpaket

Dagens bokpaket kommer från Ormstunga förlag. Det innehöll romanen Örådet av Jakob Sverker.

Av författaren har jag tidigare läst Europatrilogin, som innehåller böckerna Berättelsens ängel, Heidenstams misstag och Äventyrliga hjärtan. 

Veckans kulturfråga v. 3 2021

Dags för veckans kulturfråga hos Linda som har bokbloggen enligt O. Linda ställer idag en fråga om ovanliga litteraturländer, dvs andra länder än Sverige, USA och Storbritannien. Veckans kulturfråga lyder: 

Vilket bok från 2020 som du inte hann läsa vill du läsa i år?

Jag vill läsa Bibliotekarien i Auschwitz av Antonio Iturbe. Visserligen kan det ibland kännas som att kvoten av smärtsamma berättelser från denna fruktansvärda epok i europeisk historia är fylld, men den här vill jag ändå läsa. Den handlar om 14-åriga Dita, som skickats till Auschwitz, där hon blir anförtrodd åtta skrifter som fångar lyckats smuggla in. Därmed bli hon bibliotekarien i Auschwitz. Romanen är byggd på den verkliga berättelsen om Auschwitzfången Dita Kraus.

Omslagsonsdag v. 3: Varma färger

Det är omslagsonsdag hos Boklysten. Temat är varma färger. Det tolkar jag som rött, gult och brandgult. Min favorit är Himlen ska gråta blod. Vilken är din favorit? Här är mina varma omslag: