Och där kom det ett bokpaket

Dagens bokpaket kommer från Modernista. Det innehåller spänningsromanen Vedergällning av Sebastian Avindell. Den är andra boken i Östgötamorden-serien.

Dagens visdomsord 2023-08-30

Det finns många som anser det vara förmer att hållas för mästare än att vara det. (Dante Alighieri)

Tisdagstrion: Liv eller död i titeln

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat liv eller död i titeln. Här är min trio:   

Ahasverus död av nobelpristagaren Pär Lagerkvist var det väldigt längesedan jag läste, så jag minns inte så mycket av den.

Ahasverus ska enligt legenden vara den samme som den vandrande juden. Ahasverus ska ha nekat Jesus att vila på vägen till Golgata. Ahasverus sa: "Gå din väg, gå din väg!" Då ska Jesus ha svarat: "Jag går, men du ska stanna kvar tills jag kommer åter."

Sedan dess vandrar Ahasverus runt på jorden i väntan på Jesu återkomst. I Lagerkvists bok träffar Ahasverus på ett pilgripståg som han ansluter sig till. I skökors och syndares sällskap lyssnar han på sällsamma berättelser.

Flod av döda själar av Liz Moore är en bra spänningsroman. Romanen har två huvudspår. Det ena om morden som begås mot unga prostituerade kvinnor. Det andra är berättelsen om de båda systrarna, som hamnat på så olika ställen i livet. Mickey är polis och Kasey är en prostituerad narkoman.

Det är egentligen berättelsen om de båda systrarna som dominerar romanen. Författaren växlar mellan "nu" och "då", så att vi får en bild av vad som möjligen har format systrarna. Då var de otroligt nära, men nu är deras förhållande minst sagt komplicerat.

Det är som sagt en bra roman. På minussidan skulle jag sätta uppklarandet av mordfallen. Visserligen är det spännande, men jag saknar en förklaring till varför mördaren agerade som han gjorde. Slutet kändes en smula rumphugget. Jag vände blad och väntade på en fortsättning, men romanen var faktiskt slut. 

När jag läste Jens Lapidus' Snabba cash hade jag svårt för den "blattisch" som boken var skriven på. Men nu har jag väl vant mig, så det var lättare att ta till sig Livet deluxe. Den ingår i Stockholm Noir-serien, och utspelar sig sålunda i Stockholms undre värld.

Om man accepterar Lapidus' språk, så är det en välskriven roman rakt igenom. En spännande bok om kriminalitet, svek, bedrägeri och lojalitet.

Vi träffar på såväl yrkeskriminella, som poliser och dekadenta skuggestalter från Stureplan.

Det är väl inte så svårt att räkna ut vem av romanfigurerna som ligger bakom den yrkesmördare, som vi får följa genom boken. Men trots det är boken spännande och en hel del saker som händer är oväntade.

Det är definitivt en bok väl värd att läsa.

Boktriss L

Mia med Mias bokhörna har något som hon kallar Boktriss. Det är tre frågor som ska besvaras med utgångspunkt från veckans bokstav. Veckans bokstav är L. 

Författare: Nämn en författare på bokstaven, det får vara för eller efternamn. 

Det får självklart bli Selma Lagerlöf, den första kvinnan som erhöll Nobelpriset i litteratur och den första kvinnan att bli invald i Svenska Akademien.

Boktitel: En boktitel där boken ska börja på måndagens bokstav.

Löwensköldska ringen anknyter till gammal berättartradition. Man sitter tillsammans och kurar skymning och berättar historier. Det här är faktiskt en spökhistoria.

General Bengt Löwensköld har tjänstgjort i Karl XII:s armé. Han har fått en mycket dyrbar signetring, som får följa honom i graven. Ringen blir dock stulen, vilket givetvis inte ger generalen någon ro, utan han går igen på sitt gods och söker efter ringen.

Bokomslag: Ett bokomslag som börjar på bokstaven för veckan.

I Flickan som gifte sig med ett lejon av Alexander McCall Smith finns det ett litet lejon på bilden. Ingen bok som jag rekommenderar, men den passar som svar på 

Veckans mening v. 34 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från De ofrälsta av Robert Harris. Den handlar om en bestialisk avrättning av de ansvariga för avrättningen av Karl I.

Stegarna som restes, de dödsdömdas sista ord, skarprättaren som hängde upp dem och lät dem dingla tills de förlorade medvetandet, nedskärningen, hinken med vatten som användes för att väcka dem, kläderna som slets av dem, den vassa kniven som visades upp, könen som skars av, skriken, blodet, folkmassans extatiska tjut.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet! 

Dagens visdomsord 2023-08-23

Jag försökte laga mat med vin. Det gick inte så bra. Efter fem glas glömde jag varför jag var i köket. (Okänd)

Och vinnaren är...

Jag hade en utlottning av romanen Blodrött hav som är skriven av Lilja Sigurðardóttir. Och vinnaren är:

Klimakteriehäxan!

Grattis till vinsten! Jag skickar ett mejl så jag får veta vilken adress jag ska skicka boken till.

Tisdagstrion: Havet

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat havet. Här är min havstrio:   

Nytt land av Mathias Alm. Detta är helt enkelt en riktigt bra bok! Han beskriver på ett fullkomligt lysande sätt Aksels färd över havet från Finland till Sverige, så att man som läsare sitter och huttrar när vattnet stänker över honom och hela tiden oroas man med honom att något ska hända, för han är ju, för att tala med Erik Gustaf Geijer, ensam i bräcklig farkost.

Mathias Alm har inte suttit på sin kammare och plötsligt kommit på en berättelse. Den bygger på en sann historia som hans farmor berättat för honom om sin morfarsfar, som var den som i verkligheten gjorde den farofyllda resan. För oss nutidsmänniskor, som möjligen tar en tur över Östersjön med Cinderella eller någon av de andra färjorna, kan det vara svårt att förstå hur någon kan ha färdats med en roddbåt över Kvarken.

Aksel är givetvis bokens huvudperson, och ett av skälen till att detta är en så läsvärd roman är att författaren gör honom till en trovärdig karaktär. Han må kunna betraktas som en hjälte, som kunde företa den farofyllda färden och mödosamt skapa sig ett liv i ett nytt land, men författaren gör honom mänsklig genom att vi får ta del av Aksels tankar, där han ständigt frågar sig om han gjorde rätt i att lämna kvar familjen i väntan på att kunna fara tillbaka och hämta dem. En del i honom vet att han gjorde rätt eftersom han skulle ge dem ett så mycket bättre liv än det gamla, men en annan del av honom plågas av ovissheten hur hustrun och dottern klarar att få mat på bordet när han inte finns hos dem.

Naturligtvis måste jag ta med Den gamle och havet av nobelpristagaren Ernest Hemingway.

Det är en bra, och sorglig, roman om den gamle fiskaren som betraktas som otursförföljd. Därför får "pojken" inte följa med honom ut och fiska längre. Ensam sitter han i sin båt, när han äntligen får den stora fisken på kroken. I dagar kämpar han mot fisken och vinner. Han lyckas döda jättefisken och börjar se fram mot att få sälja fiskköttet på marknaden.

Men hajarna attackerar och tar bit efter bit från fisken. Till slut finns bara ryggfenan och huvudet kvar.

Ernest Hemingway fick Pulitzerpriset för denna roman 1953 och den anses vara den avgörande orsaken till att han 1954 erhöll Nobelpriset i litteratur.

Syndafloden av Marianne Fredriksson kan väl sägas handla om hav med tanke på vad syndafloden förde med sig.

Romanen bygger på den bibliska berättelsen om hur Gud, när han såg hur onda människorna var, beslutade sig för att utrota allt genom att dränka jorden med en enorm vattenmassa.

Noa ansågs dock som en rättfärdig man och Gud beslöt att för hans skull inte låta allt liv försvinna. Noa fick i uppdrag att bygga en stor ark, där han och hans hustru, samt de tre sönerna Sem, Ham och Jafet med sina hustrur, jämte en mängd djur av allehanda slag, skulle gå ombord, och därigenom överleva Syndafloden. I fyrtio dagar och fyrtio nätter regnade det och jorden översvämmades så att allt levande dog utom människor och djur i arken.

Efteråt lovade Gud att aldrig mer sända en sådan flod för att utplåna människorna och som ett bevis på detta löfte satte han en båge på himlen, regnbågen.

Boktriss K

Mia med Mias bokhörna har något som hon kallar Boktriss. Det är tre frågor som ska besvaras med utgångspunkt från veckans bokstav. Veckans bokstav är K. 

Författare: Nämn en författare på bokstaven, det får vara för eller efternamn.  

Anna Kuru har skrivit Kirunatrilogin. Senaste boken jag läst (förra veckan) var De ensamma av henne.

Boktitel: En boktitel där boken ska börja på måndagens bokstav.

Klubben av Matilda Gustavsson gav en bra inblick i vad som egentligen hände på Forum, där sexförbrytaren Jean-Claude Arnault härjade.

Bokomslag: Ett bokomslag som börjar på bokstaven för veckan.

På omslaget till Analfabeten av Jonas Jonasson ser vi en kvinna.

Veckans mening v. 33 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från De ofrälsta av Robert Harris.

Endecott lade ifrån sig rekommendationsbreven och såg forskande på de två främlingarna med sina fuktiga, svagsynta ögon, ljusgrå som ostron.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

(PS. Missa inte utlottningen av Blodrött hav av Lilja Sigurðardóttir!) 

De ensamma av Anna Kuru

Titel: De ensamma

Författare: Anna Kuru

Förlag: Modernista (2023)

Antal sidor: 173

Kiruna 1975. Efter vårens våldsamma islossning har sommaren kommit, varmare än på många år. Utanför gruvstaden ligger ett ensamt hus längs en lång grusväg. Där bor Carina. Hon är fortfarande tonåring, men med pappan som arbetar hela dagarna och mamman som sjunker allt djupare in i sin sjukdom blir det hon som får ta hand om lillasystern. Ansvaret för familjen vilar på hennes axlar, men Carina vill bara bort därifrån, särskilt efter det som hänt. På midsommaraftonen tar familjen båten ut på älven för att njuta av midnattssol och harrfiske, precis som de brukar. Men när natten övergår i dag har allt oåterkalleligt förändrats.

Anna Kuru är författaren till Kiruna-trilogin. Här är hon tillbaka med spänningsromanen De ensamma. 

Det är behagligt att ibland få läsa romaner som inte är på så förfärligt många sidor. 173 sidor passar mig alldeles utmärkt. Tyvärr tog det tid för mig att läsa den ändå, för jag somnade ifrån den kväll efter kväll. Det var dock INTE bokens fel, utan det var jag som försökte läsa alldeles för sent på natten.

Dock får jag väl säga att det i stora delar av boken inte hände så mycket. Mannen i familjen gav sig ut för att springa som en lösning på allt. Frun sov mest och klagade över att hon hade ont i handen. Carina fick ta hand om sin lillasyster. Ibland händer det märkliga saker. Som när mamman tar livet av yngsta dotterns älskade undulat. 

Händelserna 1975 varvas med att vi följer någon 2021, men vi får till en början inte veta vem det är. Bara följa personens tankar. Det är i den senare tidsperioden som läsaren mot slutet äntligen får veta allt som har hänt 46 år tidigare. Där blir boken riktigt intressant. Det visar sig att det hänt vidriga saker som aldrig riktigt klarats upp och det är inte självklart vem som är offer och vem som är gärningsman.

Det är bokens upplösning som ger romanen läsvärde. Lika bra som Den första frosten är den dock inte.

Utlottning av Blodrött hav II

Är det verkligen inte någon som vill vara med i en utlottning av Blodrött hav som är skriven av Lilja Sigurðardóttir?

Dagens visdomsord 2023-08-16

Modet är bekräftelsen på det gåtfulla faktum att något är vackert i dag som var fult i går och som blir outhärdligt i morgon. (Senta Berger)

Tisdagstrion: Sommarens bästa (hittills)

Bokbloggen Ugglan & Boken har en tisdagstrio, där det är ett nytt tema varje vecka, och vi uppmanas knåpa ihop vår egen trio. Denna vecka är temat sommarens bästa (hittills). Här är min trio som är utan inbördes rangordning:   

Lämna inga spår av Harlan Coben är den fristående uppföljaren till Pojken från skogen. Jag älskade verkligen Pojken från skogen, så förväntningarna var högt ställda inför den här boken.

Jag blev inte besviken. Harlan Coben är en mycket skicklig författare av spänningslitteratur. Det är omöjligt för mig att räkna ut vem som är mördaren. Det finns så många trådar att följa, men Coben knyter givetvis ihop dem. Samtidigt får vi svar på frågor från den förra boken. Någon tredje del tror jag inte att det blir, för slutkapitlet kändes som en avslutning. Coben är dock mycket produktiv, så det råder ingen brist på böcker av honom att sätta tänderna i.

Lämna inga spår är en lysande spänningsroman som inte får missas.

Den sista akten; den sista delen i De Aderton-trilogin av Anton Berg. En trilogi som verkligen låter alla konspirationsteorier blomma ut. I hemlighet styrs Sverige av en hemlig organisation som i det fördolda styr Sverige och har gjort så sedan 1790-talet.

Konspirationsteorier kan vara väldigt fåniga. Säger ni Illuminati skriker jag! Men Anton Berg berättar historien på ett så skickligt sätt att han och trilogin är förlåtna. Det här är en spänningsroman av hög klass.

För dem som inte följde med på historielektionerna (jag älskade historia) går det att få sig till livs en hel del matnyttigt om den svenska historien, men man måste förstås sålla bort författarens tillägg.

Själva intrigen blandas med en del romantik och personliga problem, vilket ger karaktärerna djup. Man måste som läsare få vila från dramatiken ibland också, och Berg ger oss den möjligheten.

Jag irriterades länge över karaktären David; en pojke med någon form av funktionsnedsättning. Han förde inte historien framåt, och jag tänkte att jag gärna skulle vilja fråga författaren varför han tagit med David i romanen. Men så gjorde jag något på slutet, som jag misstänker att de flesta inte gör. Jag läste författarens "tack" allra sist i boken. Och där förklarar han varför det var viktigt att ha med David. Tack Anton Berg!

Sammanfattningsvis är De Aderton-trilogin riktigt bra spänningslitteratur och denna sista del gjorde mig på intet vis besviken.

X måste väl vara rekord i kort titel! Detta är den femte, fristående delen i Pascal Engmans serie om polisinspektör Vanessa Frank. En tegelsten, men fylld av spänning mellan pärmarna.

Det är många historier i romanen, men givetvis vävs de samman. Hur hänger mordet på en känd fotbollsfru ihop med mordet på en ung man som fick fotbollskarriären förstörd efter att ha fått knäet krossat, matchfixning och andra till synes spretande händelser? Någon eller något är den okända variabeln X, som får allt att passa ihop.

Kapitlen är korta och som läsare kastas man mellan de olika scenerna vilket ger ett högt tempo och jag vill bara läsa ytterligare ett, nej två, nej tre kapitel.

Pascal Engman är en lysande spänningsromanförfattare. Den här romanen rekommenderar jag verkligen, men även om delarna i serien är fristående så är det inte fel att läsa böckerna i ordning, för då får man en bättre förståelse för vad som format personer som Vanessa Frank och Nicolas Paredes.

Ett bokpaket som nog kan vara intressant

Idag kom ett bokpaket som jag inte förväntade mig att få. Modernista hörde av sig och frågade om jag ville ha Daisy Darker av Alice Feeney som recensionsex. Eftersom jag tycker att jag just nu har tillräckligt med recensionsex som ligger och väntar svarade jag inte. Men då skickade de mig ett ex ändå. Och jag ska inte klaga, för när jag nu läser om boken så tycker jag att den verkar riktigt spännande. (Dessutom behöver jag ju inte känna någon press och stress med ett recensionsex som jag inte tackat ja till, utan den här karamellen får vänta ett tag. 

Boktriss J

Mia med Mias bokhörna har något som hon kallar Boktriss. Det är tre frågor som ska besvaras med utgångspunkt från veckans bokstav. Veckans bokstav är J. 

Författare: Nämn en författare på bokstaven, det får vara för eller efternamn. 

Karina Johansson från Sunne i Värmland skriver mysdeckare. Den senaste heter Pensionatet.

Boktitel: En boktitel där boken ska börja på måndagens bokstav.

Judas av Amos Oz. Vem är en förrädare? Det är en eftertänksam mångfacetterad roman som är mycket läsvärd.

Bokomslag: Ett bokomslag som börjar på bokstaven för veckan.

Lotta på Bråkmakargatan av Astrid Lindgren. På omslaget finns en jänta.

En smakebit på søndag - De ofrälsta

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter De ofrälsta och är skriven av Robert Harris.

England 1660. Överste Edward Whalley och hans svärson William Goffe har drivits på flykt, efterlysta för avrättningen av kung Karl I tio år tidigare. I London har Richard Nayler, tjänsteman vid det brittiska kronrådet, fått uppdraget att hitta alla de 59 män som skrev på Kungens dödsdom. Ett fåtal av de inblandade sitter fängslade på livstid. Några har redan hängts eller skjutits. Driven av att hitta de resterande förrädarna ger sig Nayler ut på en oförsonlig jakt. För att undvika kungamaktens hänsynslösa vedergällning dras Whalley och Goffe in i en klaustrofobiska katt-och-råtta-lek tvärs över kontinenter där de inte kan lita på någon.

Smakbiten är hämtad från inledningen på sidan 17:

Den som sommaren 1660 hade färdats den dryga halvmilen mellan Boston och Cambridge i Massachussets och sedan tagit sig över till andra sidan floden skulle där ha fått syn på familjen Gookins hus. Det låg precis vid vägen i den lilla bosättningens södra del, inte långt från en bäck och omgivet av den sankmark som bredde ut sig mellan floden och Harvard College. Det var en rejäjl tvåvåningskåk i liggande timmer med ett staket runt tomten. Under det branta taket fanns en vind från vilken man kunde spana ut över floden Charles. Det här året hade kolonin börjat bygga den första bron över vattendraget. Arbetarna körde ned kraftiga pålar i leran nära rampen där färjan lade till. Ljuden från hammare och sågar, och karlarnas rop fortplantade sig i den ljumma sommarluften.

(PS. Missa inte utlottningen av Blodrött hav av Lilja Sigurðardóttir!)

Veckans mening v. 32 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är hämtad från De ensamma av Anna Kuru.

Den enda jag faktiskt pratat med är brevbäraren som en gång lade fel post i min låda.

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!  

(PS. Missa inte utlottningen av Blodrött hav av Lilja Sigurðardóttir!)

Dagens visdomsord 2023-08-09

Vid sidan av hunden är boken mannens bästa vän. Inuti hunden är det för mörkt för att läsa. (Groucho Marx) 

De rättrådiga av Tinna Lindberg

Titel: De rättrådiga

Författare: Tinna Lindberg

Förlag: Modernista (2023)

Antal sidor: 365

Diplomaten Linnea Bielke ska inom kort sin första ambassadörstjänst och ser fram emot sitt nya liv i  Kongo-Konshasa. Under den förberedande tiden på UD gör hon ett fynd: Hon hittar dokument med ett okänt vittnesmål om flygkraschen i dåvarande Nordrhodesia 1961, där FN:s generalsekreterare Dag Hammarskjöld omkom. Kort efter avslöjandet försvinner dokumenten spårlöst från Linneas tjänsterum. Hennes ambassadörstjänst dras tillbaka och det är uppenbart att någon försöker svartmåla henne. Med hjälp av Barbro Christensen, regeringens utredare i Dag Hammarskjöld-fallet, och vännen och journalisten Mia Holmström börjar hon nysta i vem som vill sätta stopp för hennes karriär.

De rättrådiga av Tinna Lindberg är första delen i författarens spänningsserie om diplomaten Linnea Bielke. Lindberg är faktiskt jurist och kommunikatör på Utrikesdepartementet.

Helt klart har författaren en fördel av att arbeta på UD. Det ger henne möjlighet att ge fina miljöbeskrivningar inifrån Arvfurstens palats. Om UD är lika fyllt av intriger och usel personalpolitik som den bild hon ger i romanen borde hon kunna lika illa till nu. Men då har hon möjlighet att ägna sig åt författarskapet på heltid, för det här är en bra spänningsroman.

Linnea Bielke, UD-tjänstemannen Barbro Christensen och journalisten Mia Holmström försöker på olika sätt få fram sanningen om Hammarskjöld död och varför någon eller några till varje pris vill hindra detta. Deras undersökningar visar sig vara livsfarliga för dem.

En svaghet i boken är att det egentligen är två helt olika historier som berättas. Den ena handlar om Hammarskjölds död och de försvunna dokumenten, medan den andra handlar om hänsynslös exploatering av mineral i dagens Kongo. Båda är intressanta, men det är svårt att förstå varför de måste samsas i samma bok. En annan sak som irriterar mig är de språkliga bristerna. Författaren förmår inte skilja mellan "före" och "innan" och inte heller mellan "vare sig" och "varken". Här borde förlaget ha gripit in och hjälpt till.

Men dessa brister till trots tycker jag att romanen får godkänt och förhoppningsvis kommer nästa del i serien bli ännu bättre.

Boktriss I

Mia med Mias bokhörna har något som hon kallar Boktriss. Det är tre frågor som ska besvaras med utgångspunkt från veckans bokstav. Veckans bokstav är I. 

Författare: Nämn en författare på bokstaven, det får vara för eller efternamn. 

Inger Sandberg. Hennes barnböcker om Spöket Laban, Lilla Anna och Långa Farbrorn och Alfons Åberg är välkända.

Edit: Som Klimakteriehäxan helt riktigt påpekar är det Gunilla Bergström som skrivit Alfons Åberg, inte Inger Sandberg.

Boktitel: En boktitel där boken ska börja på måndagens bokstav.

Jag tänkte först ta Inte städa, sa Pulvret av Inger och Lasse Sandberg, men istället väljer jag Im Westen nichts Neues av Erich Maria Remarque.

Bokomslag: Ett bokomslag som börjar på bokstaven för veckan.

Johanssons liv arbetsglädje och återuppståndelse av Henrik Johansson pryds av en insekt.

En smakebit på søndag - De ensamma

Idag är det söndag. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är Astrid Terese med bloggen Betraktninger. Boken jag läser heter De ensamma och är skriven av Anna Kuru.

Kiruna 1975. Efter vårens våldsamma islossning har sommaren kommit, varmare än på många år. Utanför gruvstaden ligger ett ensamt hus längs en lång grusväg. Där bor Carina. Hon är fortfarande tonåring, men med pappan som arbetar hela dagarna och mamman som sjunker allt djupare in i sin sjukdom blir det hon som får ta hand om lillasystern. Ansvaret för familjen vilar på hennes axlar, men Carina vill bara bort därifrån, särskilt efter det som hänt. På midsommaraftonen tar familjen båten ut på älven för att njuta av midnattssol och harrfiske, precis som de brukar. Men när natten övergår i dag har allt oåterkalleligt förändrats.

Smakbiten är hämtad från prologen på sidan 7:

Hon ser på kaffekoppen som hon håller i sin ena hand. Den är av tunnaste porslin, släpper igenom hettan som bränner mot fingertopparna. Det gör inget, får henne bara att känna sig levande. Hon sitter utanför ytterdörren, på trappans översta steg, har nyss rökt en cigarett, smulat sönder fimpen under sin träsko. Det är en stilla morgon. Solen värmer hennes kinder lite, hon kisar, skuggar ansiktet med sin handflata. Hon ser en sädesärla röra sig över barfläckarna. Det är det första vårtecknet varje år. Den kommer alltid samma tid. Den, och flugorna. De feta, svarta flugorna som sitter på husväggens flagnande färg och surrar så högt att det gör ont inuti huvudet. Men nu hör hon dem knappt. Solen är röd på himlen. Så röd som hon aldrig sett den förut och snön smälter i en rasande takt. Allt händer så fort nu. 

Utlottning av Blodrött hav

Jag har råkat få två exemplar av Blodrött hav som är skriven av Lilja Sigurðardóttir. (Tidigare har jag läst Iskall sol av henne.)

Jag har talat med förlaget och har fått lov att lotta ut ett av exemplaren. Vill du vara med och försöka vinna boken? Reglerna är enkla.

1. Skriv din e-postadress i en kommentar till det här inlägget? Då får du en lott.

2. Tipsa om utlottningen på din blogg, på FB, på X (Twitter) eller liknande och länka till tävlingen. Då får du ytterligare en lott. (Glöm inte skriva i kommentaren här att du har tipsat om utlottningen på sociala medier.)

Detta görs senast söndagen den 20 augusti klockan 23.59. Vinnaren får ett mejl från mig nästkommande dag och jag berättar även i ett inlägg här vem som vann.

Veckans mening v. 31 2023

Varje lördag presenterar jag en mening från boken jag läser. En mening som har fått mig att stanna upp. Den kan vara humoristisk, men den kan även vara allvarlig. En mening att lägga några sekunder på. Veckans mening är även denna vecka hämtad från De rättrådiga av Tinna Lindberg.

Kunde de inte nöja sig med att bara gifta sig, skaffa barn och vårda sitt yttre i stället för att envisas med att förverkliga sig själva och spela hjältar?

Häng gärna på! Och länka gärna i kommentarsfältet!    

Dagens visdomsord 2023-08-02

Det största brott föräldrar kan begå mot sina barn är att ha glömt sin egen barndom. (Aksel Sandemose)