Kaosutmaningen 2017 - Slutrapport

Nu är det dags att avge en slutrapport av kaosutmaningen. Utmaningen gick ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkterna nedan under år 2017. Varje bok får bara finnas med en gång. Här är punkterna och här kan man också se vilka jag har betat av. Jag hamnade på precis 20, så det får väl räknas som godkänt hoppas jag.

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
Nomadplaneten av Emanuel Blume
2. En bok med ett djur på omslaget
Björnstad av Fredrik Backman
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
Julys folk av Nadime Gordimer
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
Dikter av Gabriela Mistral
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
Änglarnas sorg av Jón Kalman Stefánsson
9. En bok med en tonårig huvudperson
Brudkronan av Sigrid Undset
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
Pion av Pearl Buck
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
Konklaven av Robert Harris
14. En bok publicerad innan 2000
Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl
17. Sista boken i en serie
Människohjärtatav Jón Kalman Stefánsson
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
Vi mot er av Fredrik Backman
22. En bok på under 150 sidor
Mord i vintertid (Antologi)
23. En lånad bok
Pastor Viveka och tanterna (Annette Haaland)
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän) av Jonas Jonasson
30. En somrig bok
Italienska nätter av Katherine Webb
31. En bok som utspelar sig före år 1900
Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
Blå stjärnan av Jan Guillou
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant
35. En bok vars titel börjar på L
Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf

Vi mot er

Titel: Vi mot er
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Forum (2017)
Antal sidor: 517

Vi mot er är uppföljaren till Björnstad. Det står på baksidan att det är en fristående uppföljare. Det håller jag nog inte med om. Jag rekommenderar alla som vill läsa Vi mot er att först läsa Björnstad. En tredje del är planerad.
I den här delen är vi tillbaka i det lilla samhället Björnstad. Ett samhälle där ishockeyn betyder allt. Eller nästan allt. Egentligen är det väl så att ishockeylaget blir det som håller människor samman på en ort där rädslan för arbetslöshet hänger över dem.
I den första boken fick vi se hur ett förfärligt brott delar samhället. Kan man ställa sig på ett ungt brottsoffers sida, om det innebär att ishockeylagets framtid hotas? Svaret borde vara ett tveklöst ja, men så enkelt är nu inte livet och världen.
I Vi mot er dyker nya motsättningar upp. En ung spelares innersta hemlighet avslöjas, och gamla lojaliteter utmanas.
Precis som den första boken, är detta en riktigt bra roman. Fredrik Backman avbryter ibland berättandet och börjar filosofera kring hur människor reagerar, och då blir han riktigt bra.
Hans språk tycker jag lämnar en del övrigt att önska, men jag kan ha överseende med det när berättelsen är så bra. Läs Björnstad om ni inte har gjort det. Och läs därefter Vi mot er!

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 21: En tegelsten (på över 500 sidor).

Kaosutmaningen 2017 - Kvartalsrapport

Nu är det dags att avge en rapport efter tre kvartal hur det går med kaosutmaningen. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkterna nedan under år 2017. Varje bok får bara finnas med en gång. Hittills har jag klarat av 19. Här är punkterna och här kan man också se vilka jag har betat av:

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
Nomadplaneten av Emanuel Blume
2. En bok med ett djur på omslaget
Björnstad av Fredrik Backman
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
Julys folk av Nadime Gordimer
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
Dikter av Gabriela Mistral
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
Änglarnas sorg av Jón Kalman Stefánsson
9. En bok med en tonårig huvudperson
Brudkronan av Sigrid Undset
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
Pion av Pearl Buck
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
Konklaven av Robert Harris
14. En bok publicerad innan 2000
Det växte ett träd i Brooklyn av Betty Smith
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl
17. Sista boken i en serie
Människorhjärtat av Jón Kalman Stefánsson
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
Mord i vintertid (Antologi)
23. En lånad bok
Pastor Viveka och tanterna (Annette Haaland)
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän) av Jonas Jonasson
30. En somrig bok
Italienska nätter av Katherine Webb
31. En bok som utspelar sig före år 1900
Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
Blå stjärnan av Jan Guillou
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant
35. En bok vars titel börjar på L
Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf

Människohjärtat

Titel: Människohjärtat
Originalets titel: Hjarta mannsins
Författare: Jón Kalman Stefánsson
Förlag: Weyler (2015)
Antal sidor: 307

Och där var Människohjärtat färdigläst, den sista delen i Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken.
Pojken har kommit tillbaka efter strapatserna i snöstormen, som beskrivs i Änglarnas sorg. Denna sista del innehåller så mycket, att det är svårt att sammanfatta det. Det finns lycka för en del, men här finner vi även svårigheterna. Girigheten och kättjan är städse närvarande.
Och mitt uppe i allt detta finns pojken. En person vars namn inte avslöjas och vars ålder vi får gissa oss till. Att han är tonåring torde dock stå klart.
Han vill så väl. Skriver brev, men tänker sällan på vilka konsekvenser orden kan få.
Trilogin är fascinerande. Det är ingen överdrift att säga att Stefánsson är en begåvad författare. Ibland dyker det upp små språkfel, men jag misstänker att dessa ska ligga översättaren mer till last än författaren.
Det är dock ingen lättläst text. Styckena är ofta orimligt långa, och två personer kan ha ett meningsutbyte i en och samma mening. Inga pratminus, som skulle kunna ge läsaren lite lisa och vägledning.
Men läs gärna denna trilogi. Den är en stark skildring av människors umbäranden kring sekelskiftet 1900 på Island.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 17: Sista boken i en serie.

Det växte ett träd i Brooklyn del 1

Titel: Det växte ett träd i Brooklyn (del 1)
Originalets titel: A Tree Grows In Brooklyn
Författare: Betty Smith
Förlag: Bookmark Förlag (2017)
Antal sidor: 295

Det växte ett träd i Brooklyn skrevs redan 1943 och har tidigare givits ut på svenska. Nu har Bookmark Förlag givit ut boken i två delar, vilket gör att vi är många som för första gången får ta del av denna roman.

Från baksidestexten: Brooklyn 1912: Den unga Francie klättrar ut på brandstegen för att få vara ifred med sin bok. Inne i lägenhetens mörker skrapar hennes mamma ihop matrester till middag medan lillebrodern leker. Ingen vet var pappan sover ruset av sig.
Livet är inte alltid lätt för Francie, men hon älskar sin familj och den stökigt livliga stadsdelen som de bor i. Men framför allt bär hon på ett stor dröm om att bli författare, och om att få resa över bron till New York och se världen.

Att läsa den här boken är att stiga in i en annan värld. Ett Brooklyn för över hundra år sedan. Inte en berättelse om de omåttligt rika, utan om en flicka från en mycket fattig miljö. De har inte många ägodelar och det är inte alltid lätt att sätta mat på bordet, men kärleken mellan familjemedlemmarna är påtaglig. Kärleken fördelas dock lite olika. Francies mamma älskar sonen mer än dottern. Men turligt nog finns pappan där, en slarver men en man med ett gott hjärta. Det är han som ser till att Francie får komma till en bättre skola, trots att det är emot reglerna. Men med en liten lögn här och där ordnar det sig.

Francie älskar att läsa och hennes dröm inför framtiden är att bli författare. En skjuts framåt får hon när en lärarinna kommer på henne med att ha ljugit. Lärarinnan är klok. Istället för att ge henne en anmärkning, säger hon att hon inte skulle vilja ta ifrån Francie hennes fantasi. Men hon ger henne rådet att när hon talar så ska hon försöka säga som det är. Sedan kan hon skriva hur det borde vara. Se där en författargärnings början.

Detta är en mycket bra bok, som får en att känna att man själv befinner sig i Brooklyn. Boken är lättläst och den är skriven med stor värme. Jag tyckte verkligen om att läsa denna bok och nu ska jag ge mig i kast med andra delen. 

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 14: En bok publicerad innan 2000.

Änglarnas sorg

Titel: Änglarnas sorg
Originalets titel: Harmur englanna
Författare: Jón Kalman Stefánsson
Förlag: Weyler förlag
Antal sidor: 257

Änglarnas sorg är andra delen av Jón Kalman Stefánssons Trilogin om pojken. Den första var Himmel och helvete.

Det här är en mycket speciell bok. Det är nog det minsta man kan säga. Jag tycker om den. Dessa människor som kämpar för att överleva under en karg vinter. Men den är ändå inte helt lättläst. En mening kan ibland vara med än en halv sida lång och det är inga pratminus när någon säger något. Allt vävs ihop. Om inte Stefánsson vore en så bra författare, skulle jag ha lagt bort boken för längesen. Men nu tänker jag fortsätta med tredje delen, men inte riktigt än.

En märklig historia är det när pojken tillsammans med postbudet Jens beger sig över bergen med post till avlägsna trakter. I ett par hundra sidor snöar det. Det snöar, blåser, snöar lite mera, de fryser och är hungriga. Och mitt upp i alltihop dyker ett spöke upp. En kvinna som nyligen dött och numera luktar rökt fårkött.

Jo, jag förstår att det låter knasigt, men som jag sade ovan, så är det ändå en riktigt bra bok. Man känner verkligen att man befinner sig mitt i snöstormen, så detta är en läsvärd bok. Jag lovar.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 8: En bok från Europa (inte Sverige).

Julys folk

Titel: Julys folk
Originalets titel: July's people (1981)
Författare: Nadine Gordimer
Förlag: Bonniers (1991)
Antal sidor: 205

Den sydafrikanska nobelpristagaren Nadine Gordimers roman Julys folk är en mycket speciell bok och den torde inte ha mottagits positivt av hennes hemlands styresmän. Boken kom ut under apartheidsystemets dagar och handlar om ett tänkt inbördeskrig som just brutit ut.

Läsaren får inte veta så mycket om hur striderna går, men det finns anledning anta att regimen är på väg att falla och att de svarta med stöd av bland andra ryssar och kubaner kommer att gå segrande ur kriget.

En vit familj har flytt från sitt hem tillsammans med sin svarte tjänare. Tjänaren July tar med dem till sin egen hemby. Hur ska en vit familj klara sig i den lilla byn, när det inte bara är att gå till en affär och köpa allt vad de kan tänkas behöva? Steg för steg märker de också hur maktförhållandena förändras. I de svartas by är den vita familjen inte längre herrar.

Ett mycket intressant perspektiv tycker jag. De vita i Sydafrika bör nog vara tacksamma över att övergången från apartheidsystemet till demokrati gick fredligt tillväga och att den kloke Nelson Mandela inte försökte hämnas på de forna herrarna.

Det enda som stör mig i boken är att den på något vis saknar början och slut. Den vita familjen och July har redan kommit till den byn när boken börjar och när texten är slut på sista sidan vänder jag förvånat blad för att få veta hur det går, men Gordimer låter mig sväva i ovisshet. Icke förty är det en bra bok, om än dramaturgiskt annorlunda uppbyggd än vad jag är van vid.

Jag deltar i en utmaning som går ut på att från november 2016 till den 31 december 2017 ha läst något av samtliga 14 kvinnliga nobelpristagare i litteratur, och Gordimer är den sjunde så jag ligger lite efter. Gordimer fick nobelpriset i litteratur 1991.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 4: En bok från Afrika.

Björnstad

Titel: Björnstad
Författare: Fredrik Backman
Förlag: Piratförlaget (2016)
Antal sidor: 470

Har ni läst En man som heter Ove, Min mormor hälsar och säger förlåt och Britt-Marie var här av Fredrik Backman? Glöm dem en stund nu är ni snälla, för Backmans fjärde roman - Björnstad - är något helt annorlunda.

Den här boken hittade jag på årets bokrea, och jag är mycket tacksam för det. Björnstad tillhör de där märkliga böckerna som man kan älska så att man inte vill sluta läsa, men som man ändå måste ta en paus ifrån därför att den väcker så mycket känslor.

Boken handlar om det fiktiva lilla samhället Björnstad, där alla lever för ishockeyn. Inget är viktigare än att juniorlaget vinner det stora mästerskapet, för då kommer den lilla orten att få ett idrottsgymnasium, A-laget ska gå mot en lysande framtid, företagen kommer att tjäna pengar... Ingenting får stoppa detta. I hockeyklubben är man lojal. Högt i tak men tjocka väggar säger man. Händer det något sköts det internt.

Men så händer något som inte går att hålla hemligt. Då sätts lojaliteten på spel. Är alla verkligen beredda att göra allt för laget, även om det innebär att skyla över ett svårt brott?

Jag tyckte verkligen om den här boken. Den grep tag om mig på ett sätt som få böcker kan göra. Kanske för att mycket i boken känns äkta. Visst finns det tillfällen när jag kan bli förvånad. Ibland säger femtonåringar saker som är så kloka att det är svårt att tänka sig att det skulle vara verkligt, men det gör inget. Det är en bok som bubblar av kärlek, hat, våld, kamratskap, lojalitet och svek.

Jag tyckte mycket om Backmans tre första böcker. Men även den som inte föll för vare sig Ove, mormor eller Britt-Marie bör söka rätt på Björnstad, för det är en bok att läsa och begrunda.
I år kommer förresten fortsättningen på Björnstad. Den heter Björnstad - andra säsongen.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 2: En bok med ett djur på omslaget.

Kaosutmaningen 2017 - Halvårsrapport

Nu är det dags att avge en halvårsrapport hur det går med kaosutmaningen. Utmaningen går ut på att pricka av minst 20 av de 35 punkterna nedan under år 2017. Varje bok får bara finnas med en gång. Här är punkterna och här kan man också se vilka jag har betat av:

1. En bok i en genre du vanligtvis inte läser
Nomadplaneten av Emanuel Blume
2. En bok med ett djur på omslaget
3. En bok på ett annat språk än svenska
4. En bok från Afrika
5. En bok från Asien
6. En bok från Amerika
Dikter av Gabriela Mistral
7. En bok från Oceanien
8. En bok från Europa (inte Sverige)
9. En bok med en tonårig huvudperson
Brudkronan av Sigrid Undset
10. En bok med fler än tre hbtq-personer
11. En bok med något rött på omslaget
Pion av Pearl Buck
12. En bok som kommer som film under 2017 eller 2018
13. En bok publicerad 2017
Konklaven av Robert Harris
14. En bok publicerad innan 2000
15. Ett seriealbum
16. En bok du tycker att alla borde läsa
Någonstans brister himlen av Erika Olofsson Liljedahl
17. Sista boken i en serie
18. En bok som har mer än en författare
19. En bok du valde på grund av bilderna
20. En bok om något du brinner för
21. En tegelsten (på över 500 sidor)
22. En bok på under 150 sidor
Mord i vintertid (Antologi)
23. En lånad bok
Pastor Viveka och tanterna (Annette Haaland)
24. En faktabok
25. En bok för barn
26. En klassiker
27. En hyllvärmare
28. En bok som vunnit ett pris
29. En bok du länge velat läsa
Mördar-Anders och hans vänner (samt en och annan ovän) av Jonas Jonasson
30. En somrig bok
Italienska nätter av Katherine Webb
31. En bok som utspelar sig före år 1900
Himmel och helvete av Jón Kalman Stefánsson
32. En bok som utspelar sig under eller handlar om andra världskriget
Blå stjärnan av Jan Guillou
33. En bok som utspelar sig norr om Uppland
34. En hypead bok
Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant
35. En bok vars titel börjar på L
Löwensköldska ringen av Selma Lagerlöf

Äventyrliga hjärtan

Titel: Äventyrliga hjärtan
Författare: Jakob Sverker
Förlag: Egenutgivning (2016)
Antal sidor: 228

Äventyrliga hjärtan är sista delen i Europatrilogin av Jakob Sverker. De tidigare är Berättelsens ängel och Heidenstams misstag.

Baksidestexten lyder:
"Hur kan en vanlig tjej på väg mot en lysande karriär inom marknadsföring förvandlas till en kallblodig krigare? Finns det en hemlig och mäktig nazistisk organisation som utnyttjar kriserna för att skapa ett auktoritärt och intolerant Europa?
Ett sms får Carl-Henrik att i all hast resa till Berlin. Madeleine får hjälp från oväntat håll på sin färd genom Europa. Organisationen FEF är henne hack i häl i jakten på hemligheten och planerar dessutom attentat för att skapa kaos och tillintetgöra demokratin. Kommer någon att kunna stoppa dem?"

Det finns böcker som är bra, men som sedan följs av fler, vilket gör att det blir en allt tunnare soppa. Så är inte fallet med Europatrilogin. Jag hade lite svårt att ta mig igenom början av den första delen, men när jag kom till den tredje delen möttes jag av ett crescendo. Spänningen stegras hela tiden, och de relativt korta kapitlen kastar en mellan olika personers perspektiv utan att den röda tråden tappas bort. (Precis som i de tidigare böckerna är författaren generös med hänvisningar till berömd litteratur, och där känner jag mig lite utanför, men det är inte författaren som ska lastas för mina tillkortakommanden.)

Här får en del av bokens karaktärer utsättas för fruktansvärd tortyr, men författaren gottar sig inte åt grymheterna. Det kraftiga våld som finns i delar av boken, är skapade av en anledning. Vi möter den mänskliga ondskan när den är som värst.

När jag når slutet av boken inser jag att jag inte fått svar på alla frågor. Jag tror dock inte att avsikten är att hålla öppet för en fjärde del, utan min tolkning av detta är att det är vi alla som har att skapa fortsättningen. Vilket Europa vill vi ha i framtiden? (Jag önskar författaren ett långt liv så inte David Lagercrantz kommer med en fortsättning...)

Jag vill med glädje rekommendera den här trilogin, som känns mycket aktuell. Det enda som är tråkigt är att böckerna är egenutgivna. Jag skulle önska att något av de större förlagen tog sig an dem, så att de kan nå en större läsekrets.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 17: Sista boken i en serie.

Bakom din rygg

Titel: Bakom din rygg
Författare: Sofie Sarenbrant
Förlag: Bookmark Förlag (2017)
Antal sidor: 393

Bakom din rygg av Sofie Sarenbrant utspelar sig på en frisersalong. Allt förändras när Angelina börjar jobba på Salong De Luca, Östermalms hetaste frisörsalong. Ägaren Stefano har bara ögon för henne och ser inte längre åt sin kollega Jenny. Driven av svartsjuka bestämmer sig Jenny för att ta reda på vem som döljer sig bakom Angelinas perfekta fasad.
Samtidigt hittas en av salongens kunder mördad, och det dröjer inte länge förrän ytterligare ett dödsfall sker. Under den välpolerade ytan utvecklas ett farligt psykologiskt spel som hotar att ödelägga liv. Misstankarna växer sig allt starkare, men sanningen avslöjas inte förrän det är alldeles för sent.

Det här är en riktigt spännande bok. Här dör flera av salongens kunder. Finns det ett samband? Och vad kan motivet vara? Sarenbrant har valt ett intressant grepp där hon låter de tre frisörerna Stefano, Angelina och Jenny omväxla som huvudpersoner i kapitlen. Man får samma historia berättad, men från olika personers perspektiv, och då förstår man att allt är mer komplext än man kanske tror till en början. Kapitlen är korta, och de blir ännu kortare mot slutet. Det gör att tempot och därmed spänningen stegras. Ett mycket bra grepp som gör denna bok till en riktigt läsvärd spänningsroman.

På minussidan finns det ibland klichéartade språket. "Det gör vi", svarar hon och känner tydligt hur Stefanos besvikna blick bränner i ryggen när hon lämnar köket. Men snälla nån, man kan inte känna en besviken blick bakom ryggen!

Men står man ut med klichéerna är Bakom din rygg som sagt riktigt läsvärd.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 34: En hypead bok.

Nomadplaneten

Titel: Nomadplaneten
Författare: Emanuel Blume
Förlag: Typ förlag (2016)
Antal sidor: 388

Nomadplaneten fick jag som recensionsex av författaren. Tack för det!

Som yngre läste jag massor av science fiction. Både romaner av klass och ren kiosklitteratur. Sedan kom jag bort från den genren, vilket är lite synd. Finns många guldkorn inom SF-litteraturen.

I boken Nomadplaneten befinner vi oss ett sekel in i framtiden. Det är tidigt 2100-tal. Konflikter, global uppvärmning och ekonomiska kriser avlöser varandra, men när det ser som mörkast ut tänds en ny stjärna på himlen. Stjärnan visar sig vara en nomadplanet, en vandrande himlakropp på väg att korsa solsystemet. Kan en internationell rymdexpedition flytta fokus från eländet på jorden och ge nytt hopp till en splittrad mänsklighet?
När expeditionen ska lämna jorden visar sig en av besättningsmedlemmarna arbeta för en terrororganisation. Ersättare i sista stund blir Jonathan Othiambo, en svensk-kenyansk astrofysiker. Som ny i gruppen kastas han in i ett maktspel han inte förstår, där konflikter sjuder under ytan i den till synes välorganiserade besättningen.
Den nya planeten bjuder på vetenskapliga upptäckter som väcker förvirring, skräck och konspirationsteorier. När expeditionen tappar radiokontakten med jorden tvingas Jonathan välja sida.

Som sig bör utspelar sig större delen av händelserna i boken ombord på rymdskeppet Melchior och på nomadplaneten Gilead. Namnet Gilead som författaren valt som namn på planeten är för övrigt intressant. Flera personer i Gamla Testamentet bar namnet och det tros betyda "evig lycka".

Någon evig lycka är dock inte besättningens följeslagare. Konflikterna blir allt svårare och det blir snart uppenbart att man inte är överens om vad som är expeditionens syfte. Vem kan man egentligen lita på?

Expeditionen till Gilead tror jag inte är det enda som författaren vill berätta om. Då och då får vi glimtar av hur vår planet har förändrats under de hundra år som gått från idag. Klimatet har förändrats kraftigt och människor tvingas lämna länderna på södra halvklotet och söka sig allt längre norrut. Författaren är miljövetare och jag tror att han minst lika mycket har velat berätta om klimathotet som om rymdfärder. Vad förväntar vi oss att finna på en annan planet, när vi inte ens förmår ta hand om vår egen?

De första hundra sidorna upplevde jag som lite sega, men det berodde mest på att det tog tid att få kläm på de personer som förekommer i boken. Där fanns berättelser som jag tyckte verkade helt ovidkommande, men som passade in i romanen när man kommit längre in i boken. Den sista tredjedelen av boken var riktigt spännande. Jag hade svårt att lägga boken ifrån mig, för jag var tvungen att läsa ytterligare ett kapitel och sedan ännu ett.

Det jag möjligen kan sakna i boken är mer beskrivningar av hur samhället i det 22:a århundradet ser ut. Okej, man kan inte odla vindruvor och oliver i samma områden som tidigare och renskötande samer söker sig allt längre norrut, men i övrigt? Det blir lite spridda skurar av information. Samtidigt kan jag förstå att det inte är så lätt att måla upp en trovärdig bild av samhället så långt in i framtiden. Hur skulle väl de som levde under första världskriget ha kunnat föreställa sig det samhälle som vi lever i idag? TV-apparater och mobiltelefoner kunde de säkert inte tänka sig. När vi i boken får veta att en person tycker om att spela TV-spel blir jag dock lite förvånad. Finns det verkligen TV-spel om hundra år?

Sammantaget är emellertid boken en verklig spänningsroman, om än i dystopisk form. En fördel är säkert att man har ett intresse för science fiction, men har man det är detta en bok att sätta tänderna i.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 1: En bok i en genre du vanligtvis inte läser.

Konklaven

Titel: Konklaven
Originalets titel: Conclave
Författare: Robert Harris
Förlag: Bookmark Förlag (2017)
Antal sidor: 286

Konklaven är en bok som jag fått som recensionsex av Bookmark förlag. Tack för det!

Påven är död. Bakom Sixtinska kapellets låsta dörrar samlas etthundraarton kardinaler från hela världen. Under ledning av kardinal Lomeli, som i tysthet vacklar i sin gudstro, ska de heliga männen utse den universella kyrkans nya överhuvud.
Men konklaven drar ut på tiden. Favoriter faller och obekväma sanningar kommer upp till ytan. Och ingen av de närvarande kan förutse hemligheten som den blivande påven bär på...

Det här var en bok jag verkligen såg fram mot att läsa, och jag blev inte besviken. Påveval är spännande, och att få följa processen inifrån (även om historien är uppdiktad) är fängslande.
Det brukar sägas att den som går in i konklaven som påve kommer ut som kardinal. Det som avses med talesättet är att det inte brukar vara storfavoriten som blir kardinalernas val till ny påve.
Robert Harris är mycket skicklig på att bygga upp spänningen. Det har stört min nattsömn något, för det har varit så svårt att lägga ifrån sig boken. Bara ett kapitel till...
Boken har på slutet en fullständigt oväntad twist. Vad den är tänker jag givetvis inte berätta här. Jag säger bara så här: Läs boken! Det är en fantastisk spänningsroman!
Det enda negativa jag har att säga om historien är att det flera gånger framförs att en del kardinaler kan ha ett intresse av att fördröja valet och blockera konklavens beslut. Bakgrunden till detta skulle vara att det krävs två tredjedels majoritet för att bli vald, men efter trettio misslyckade försök skulle konklaven kunna besluta att det räcker med enkel majoritet. Regeln om att kunna använda sig av enkel majoritet infördes av Johannes Paulus II, men upphävdes av efterträdaren Benedikt XVI. Där brast Harris i research.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 13: En bok publicerad 2017. (Ja, den kom ut på engelska 2016, men på svenska 2017!)

Någonstans brister himlen

Titel: Någonstans brister himlen
Författare: Erika Olofsson Liljedahl
Förlag: Historiska Media (2017)
Antal sidor: 351

Någonstans brister himlen, som jag fått som recensionsexemplar, är Erika Olofsson Liljedahls debutroman.

Bohuslän, sent 1920-tal. Trettonårige Elis och hans familj lever ett hårt och enkelt liv som fiskare. När den äldre systern Signe en dag försvinner avslöjas en mörk hemlighet och Elis tillvaro rämnar. Utan systern som jämvikt tar faderns oberäkneliga humör allt större utrymme i stugan vid havet. Till slut ser Elis ingen annan utväg än att plocka på sig familjens få slantar och ge sig av för att hämta hem Signe.
Resan bort från barndomens saltstänkta klippor blir för Elis ett möte med en okänd värld. Livet, och han själv, kommer ohjälpligt att förändras.

Jag måste säga att den här romanen knockade mig fullständigt. Vilken debut! Det här är en roman som griper tag i en och som man inte vill lägga ifrån sig. Man följer Elis genom boken och det är spännande, trots att det inte är en spänningsroman. Författaren lyckas också skapa en trovärdig bild av att vi befinner oss på 1920-talet, vilket inte är det minst viktiga. De fina miljöbeskrivningarna gör att man ser samhällen, landsbygden och havet genom Elis' ögon.

Men framför allt vill jag lyfta fram Erika Olofsson Liljedahls språkhantering. Det är ett målande poetiskt språk i prosan. Här är ett exempel, hämtat från sidan 153:

Elis satt kvar och såg ljuset försvinna från världen. Blåsten fick vassen på dynerna att bölja och han tänkte på vinden. Den som alltid var på väg och hade sett varje vrå av världen. Kanske fanns det någon som styrde över den, någon som fick gräset att dansa och stråna att prassla. Någon som manade på vid storm och lugnade vid stiltje. Vart tog vinden egentligen vägen när det inte blåste? Kanske gömde den sig i havet, drog fram över bottnarna och drev fisk i näten.
Natten kom som en mild knuff i ryggen, himlen gick från turkosgrön till djupt blå vid horisonten och stjärnorna tändes en efter en. Dynerna omkring Elis försvann för ögat och världen blev liten och trång som kammaren hemma. Kvar fanns bara vassens torra väsande, likt hemligheter viskade i mörker.

När året ska summeras, skulle jag bli förvånad om inte Någonstans brister himlen kommer att vara en av årets bästa, ja kanske till och med den bästa, romanen från 2017.

I kaosutmaningen får denna bok svara mot punkt 16: En bok du tycker att alla borde läsa.