Sidor
- Startsida
- Om mig
- Mina böcker
- Ljudböcker
- Antologier
- På gång
- Om recensionsexemplar
- Kaosutmaning 2016
- Kaosutmaning 2017
- Kaosutmaning 2018
- Kaosutmaning 2019
- Kaosutmaning 2020
- Kaosutmaning 2021
- Kaosutmaning 2022
- Kaosutmaning 2023
- Kaosutmaning 2024
- Kvinnliga nobelpristagare
- Klassikerutmaning
- Boktolvan 2022
- Boktolvan 2023
- Boktolvan 2024
onsdag 30 september 2015
Dagens visdomsord 2015-09-30
Det är med litteratur som med kärlek. Det finns tillfällen då man häpnar över vad andra väljer. (André Maurois)
tisdag 29 september 2015
Nu har jag skickat det!
Till slut måste man säga till sig själv att det räcker, och det har jag gjort nu. Jag har därför skickat mitt manus Skam till förlaget Deckardottir med förhoppningen att vinna ett förlagskontrakt.
Två vana deckarläsare och en deckarförfattare har varit provläsare och de har kommit med värdefulla synpunkter, som jag använt mig av vid redigeringen.
Sista dag att skicka in manus är den 1 november, det vill säga om en månad. De kommer att välja ut 5-10 bidrag, vars tre första kapitel kommer att läggas ut på deras hemsida. Därefter får läsarna rösta på det bidrag de tycker är bäst. Utifrån läsarnas röster och en jury väljs en vinnare ut i början av 2016.
Å, jag hoppas verkligen att mitt alster får vara med och läggas ut för röstning.
Två vana deckarläsare och en deckarförfattare har varit provläsare och de har kommit med värdefulla synpunkter, som jag använt mig av vid redigeringen.
Sista dag att skicka in manus är den 1 november, det vill säga om en månad. De kommer att välja ut 5-10 bidrag, vars tre första kapitel kommer att läggas ut på deras hemsida. Därefter får läsarna rösta på det bidrag de tycker är bäst. Utifrån läsarnas röster och en jury väljs en vinnare ut i början av 2016.
Å, jag hoppas verkligen att mitt alster får vara med och läggas ut för röstning.
måndag 28 september 2015
Tematrio - Män som skriver om kvinnor
Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om män som skriver om kvinnor. Så här skriver Lyran: Just nu läser jag Virginia Woolfs Ett eget rum, en text som väcker många tankar kring kvinnors villkor. Hon poängterar bland annat att det genom historien varit män som skrivit de stora kvinnoporträtten. Inspirerad av detta är veckans tema män som skriver om kvinnor. Långa eller korta texter, forntida eller samtida, välj själv.
Då börjar jag med en klassiker som jag använt i en tidigare tematrio, nämligen Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg.
Den handlar om ägaren av ett modevaruhus, fru Ingeborg, och hennes förfall. Den sägs vara ett psykologiskt mästerverk, men tyvärr har nog boken åldrats. Det är ju nästan 90 år sedan den kom ut.
Jag tyckte ärligt talat att boken var ganska tråkig, och inte blev det väl bättre av alla latinska och franska sentenser som författaren kryddat boken med.
Men tvivelsutan är det en bok om en kvinna, skriven av en man.
Därefter väljer jag en mycket nyare bok - Fredrik Backmans Britt-Marie var här.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.
Så avslutar jag med en dikt av Gustaf Fröding om den prostituerade flickan Fina, som hade Fröding och många andra studenter i Uppsala som sina kunder. Dikten heter Studentkårens dotter.
”Och nu har jag fått mig en liten,
en smånäpen flicka”, sa Fina,
”nu kommer väl hela smiten
av alla studenterna mina
att knuffas och slåss i min trappa
om vem, som är flickungens pappa!
Dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja,
dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja!
Och sen ska studentkåren samlas
på Gillet och gasken gå lös
och en million ska det skramlas
åt min och studentkårens tös
och namnen, vi henne ska giva,
ska bli Carolina Rediviva.
Och va ska vi sen ha för chim?
Jo sen
ska docenten Ahlén
få hålla ett tal på rim,
Då börjar jag med en klassiker som jag använt i en tidigare tematrio, nämligen Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg.
Den handlar om ägaren av ett modevaruhus, fru Ingeborg, och hennes förfall. Den sägs vara ett psykologiskt mästerverk, men tyvärr har nog boken åldrats. Det är ju nästan 90 år sedan den kom ut.
Jag tyckte ärligt talat att boken var ganska tråkig, och inte blev det väl bättre av alla latinska och franska sentenser som författaren kryddat boken med.
Men tvivelsutan är det en bok om en kvinna, skriven av en man.
Därefter väljer jag en mycket nyare bok - Fredrik Backmans Britt-Marie var här.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.
Så avslutar jag med en dikt av Gustaf Fröding om den prostituerade flickan Fina, som hade Fröding och många andra studenter i Uppsala som sina kunder. Dikten heter Studentkårens dotter.
”Och nu har jag fått mig en liten,
en smånäpen flicka”, sa Fina,
”nu kommer väl hela smiten
av alla studenterna mina
att knuffas och slåss i min trappa
om vem, som är flickungens pappa!
Dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja,
dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja!
Och sen ska studentkåren samlas
på Gillet och gasken gå lös
och en million ska det skramlas
åt min och studentkårens tös
och namnen, vi henne ska giva,
ska bli Carolina Rediviva.
Och va ska vi sen ha för chim?
Jo sen
ska docenten Ahlén
få hålla ett tal på rim,
fredag 25 september 2015
Inte lätt att jämföras med de stora
Det är inte lätt att stå bredvid de kända författarna. Den känslan formulerar Patrik Lundberg ganska fyndigt i en krönika i Aftonbladet. Han berättar hur chanslös han är mot Jonas Hassen Khemiri.
Jag har inte läst något av Khemiri, men det borde jag nog göra. Jag överväger inte alls att läsa något av Patrik Lundberg. Den senare får väl trösta sig med att Aftonbladet har ganska många läsare :)
Jag har inte läst något av Khemiri, men det borde jag nog göra. Jag överväger inte alls att läsa något av Patrik Lundberg. Den senare får väl trösta sig med att Aftonbladet har ganska många läsare :)
torsdag 24 september 2015
Ett litet paket
Igår kom det ett litet paket med posten. Det innehöll Harper Lees bok Dödssynden, som jag hade beställt. Mitt exemplar ser inte ut som det på bilden, men det tycker jag inte spelar någon roll. Jag orkar inte fotografera boken för att kunna lägga upp den här.
Tyvärr kan jag inte börja läsa den än. Det ligger några böcker före i kön ;)
Tyvärr kan jag inte börja läsa den än. Det ligger några böcker före i kön ;)
onsdag 23 september 2015
Dagens visdomsord 2015-09-23
Jag har en enkel filosofi. Fyll det som är tomt. Töm det som är fullt. Och klia dig där det kliar. (Alice Roosevelt Longworth)
tisdag 22 september 2015
Blot
Titel: Blot
Författare: Håkan Östlundh
Förlag: Månpocket (2008/2014)
Antal sidor: 344
Jag har läst Håkan Östlundhs bok Blot. Han lär vara en mycket uppskattad författare, men jag och boken kom tyvärr inte överens.
En ambulanshelikopter flyger över Östersjön med kriminalpolis Fredrik Broman, som har en svår skallskada. Två veckor tidigare har två människor hittats mördade på ett bestialiskt sätt på en gård i Levide på Gotland. Husets ägare, Arvid Traneus, har nyligen kommit hem från Japan. Polisen utgår först från att Arvid är den slaktade mannen, men det visar sig att mordoffret är Arvids kusin.
Det är mycket folk inblandade i boken, och många av dem heter Traneus. Jag känner ibland att jag inte förmår hålla isär alla personerna. Dessutom förstår jag inte vitsen med att vi genom boken får uppdateringar om hur tillståndet är för Fredrik Broman. Det tillför inget till historien.
Genom hela boken är det ett namn som hela tiden återkommer, och jag väntar otåligt på att få veta sambandet mellan den personen och intrigen. Men jag får vänta förgäves. Personen tycks ha spritts ut genom hela boken utan någon rimlig orsak.
Så tyvärr. Även om intrigen inte var så dum, det måste jag erkänna, så kändes boken som en besvikelse.
Författare: Håkan Östlundh
Förlag: Månpocket (2008/2014)
Antal sidor: 344
Jag har läst Håkan Östlundhs bok Blot. Han lär vara en mycket uppskattad författare, men jag och boken kom tyvärr inte överens.
En ambulanshelikopter flyger över Östersjön med kriminalpolis Fredrik Broman, som har en svår skallskada. Två veckor tidigare har två människor hittats mördade på ett bestialiskt sätt på en gård i Levide på Gotland. Husets ägare, Arvid Traneus, har nyligen kommit hem från Japan. Polisen utgår först från att Arvid är den slaktade mannen, men det visar sig att mordoffret är Arvids kusin.
Det är mycket folk inblandade i boken, och många av dem heter Traneus. Jag känner ibland att jag inte förmår hålla isär alla personerna. Dessutom förstår jag inte vitsen med att vi genom boken får uppdateringar om hur tillståndet är för Fredrik Broman. Det tillför inget till historien.
Genom hela boken är det ett namn som hela tiden återkommer, och jag väntar otåligt på att få veta sambandet mellan den personen och intrigen. Men jag får vänta förgäves. Personen tycks ha spritts ut genom hela boken utan någon rimlig orsak.
Så tyvärr. Även om intrigen inte var så dum, det måste jag erkänna, så kändes boken som en besvikelse.
Främmande ord - Björntjänst
Björntjänst är väl egentligen inte ett främmande ord, men en del verkar ha svårt att fatta innebörden. Att göra någon en björntjänst innebär att man gör något för någon annan av välvilja, men som får negativa konsekvenser för mottagaren.
Jönköpings kommun har uppenbarligen inte förstått ordets innebörd. I en kampanj har man gått ut med budskapet: "Ta reda på hur mycket du kan tjäna på att byta din vanliga bil mot el- eller hybrid. Gör både dig och miljön en björntjänst!"
Jönköpings kommun har uppenbarligen inte förstått ordets innebörd. I en kampanj har man gått ut med budskapet: "Ta reda på hur mycket du kan tjäna på att byta din vanliga bil mot el- eller hybrid. Gör både dig och miljön en björntjänst!"
söndag 20 september 2015
En smakebit på söndag - Nybyggarna
Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag ska börja läsa nu är Vilhelm Mobergs Nybyggarna. Det är tredje delen i Mobergs romanserie om folket från Ljuder socken som emigrerar till Amerika.
Smakbiten kommer från ett avsnitt där Karl Oskar, efter att ha bott tre år i Minnesota, just mött Petrus Olausson från Alfta, som fått en marklott som gränsar till Karl Oskars:
- Lannet har kommet i market nu, sade Karl Oskar. Jag sir att du har taet lotten närmast te min.
- Jag va på lant åfisen och tittade på kartan.
Olausson hade valt ut den östra parten av sektionen nummer 35, township 34 och range 20.
Helsingebonden som Karl Oskar mött i skogen visste hur landtagningen skulle gå till: Olausson hade vistats i Nordamerika dubbelt så lång tid som han själv. Han började känna sig som en nykomling inför den äldre och erfarnare invandraren.
- Hustru min har meddasmålet på spisen, sade han. Vill du hålla te godo å äta hemmave?
- Hur far to go?
- Int stort länger än en mil. Jag har taet lotten i nordöst.
- All right! Jag vill gärna se ditt bygge.
Smakbiten kommer från ett avsnitt där Karl Oskar, efter att ha bott tre år i Minnesota, just mött Petrus Olausson från Alfta, som fått en marklott som gränsar till Karl Oskars:
- Lannet har kommet i market nu, sade Karl Oskar. Jag sir att du har taet lotten närmast te min.
- Jag va på lant åfisen och tittade på kartan.
Olausson hade valt ut den östra parten av sektionen nummer 35, township 34 och range 20.
Helsingebonden som Karl Oskar mött i skogen visste hur landtagningen skulle gå till: Olausson hade vistats i Nordamerika dubbelt så lång tid som han själv. Han började känna sig som en nykomling inför den äldre och erfarnare invandraren.
- Hustru min har meddasmålet på spisen, sade han. Vill du hålla te godo å äta hemmave?
- Hur far to go?
- Int stort länger än en mil. Jag har taet lotten i nordöst.
- All right! Jag vill gärna se ditt bygge.
torsdag 17 september 2015
Kvinnoalfabet - F
Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven F.
1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på F?
Här behöver jag inte tveka. Det får bli Marianne Fredriksson. Hon har skrivit många fina böcker, såsom Evas bok, Kains bok, Noreas saga och Simon och ekarna.
2. Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en dikt, en sång, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket.
Jag tycker att Cornelis Vreeswijks sång Felicia - Adjö är vacker, även om jag inte är säker på att jag uppfattat budskapet. Man kan lyssna på den här.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Ella Fitzgerald. En av Amerikas främsta sångerskor inom jazz och populärmusik.
4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Mitt svar blir Florence Nightingale. Hon var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Tyvärr framställs hon numera stundtals med ett löjets skimmer. En kvinna som offrar allt för att tjäna andra. Men hon måste ses i ljuset av den tid hon levde i. Hon är en av de främsta kvinnorna i historien. Under Krimkriget lyckades hon sänka dödligheten på militärsjukhusen från 42 till 2 procent!
1. Nämn en favoritförfattare med för- eller efternamn på F?
Här behöver jag inte tveka. Det får bli Marianne Fredriksson. Hon har skrivit många fina böcker, såsom Evas bok, Kains bok, Noreas saga och Simon och ekarna.
2. Lyft fram ett kulturellt verk på F. Det kan vara en bok, en film, en dikt, en sång, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum och gärna en kvinna som skapat verket.
Jag tycker att Cornelis Vreeswijks sång Felicia - Adjö är vacker, även om jag inte är säker på att jag uppfattat budskapet. Man kan lyssna på den här.
3. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på F vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Ella Fitzgerald. En av Amerikas främsta sångerskor inom jazz och populärmusik.
4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på F som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Mitt svar blir Florence Nightingale. Hon var en av grundarna av det moderna sjuksköterskeyrket. Tyvärr framställs hon numera stundtals med ett löjets skimmer. En kvinna som offrar allt för att tjäna andra. Men hon måste ses i ljuset av den tid hon levde i. Hon är en av de främsta kvinnorna i historien. Under Krimkriget lyckades hon sänka dödligheten på militärsjukhusen från 42 till 2 procent!
Jag bara måste...
...få lägga upp den här bilden, som jag hittade på författarinnan Åsa Hellbergs blogg. Precis så är det ju :)
onsdag 16 september 2015
Dagens visdomsord 2015-09-16
Det finns två skäl till att det aldrig kommer att bli någon revolution i Danmark. Först och främst regnar det för mycket och man kan inte göra revolution under ett uppfällt paraply. Sedan måste varje ansats till revolution vara undanstökad före matdags för danskarna vill inte gå miste om sin varma kvällsmåltid. (Arne Melchior)
måndag 14 september 2015
Tematrio - Ett liv (eller år) utan bokmässan
Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om livet utan bokmässan. Så här skriver Lyran: Jag ska inte på Bokmässan i år och just nu känns det mesta i bokbloggosfären därför trist. Jag får försöka komma igen när Bokmässan är överstånden. Och nej, det är egentligen inte så synd om mig. Jag har ju själv bestämt att avstå från Bokmässan och Stockholm Literature för att istället åka till Rom. Fast just nu är det trist... Berätta om tre titlar som beskriver hur en kan känna sig när en inte ska till det stora evenemang som alla pratar om!
Jag var lite frestad att välja Askungen, som inte får gå på balen, men jag valde tre andra böcker. Allt handlar väl inte om stora evenemang, men i alla fall av en form av utanförskap.
Den tomma stolen av J.K. Rowling är hennes första vuxenroman. Hon är ju annars känd för att ha skrivit böckerna om Harry Potter.
Det tog en bra stund innan jag kände att jag kom in i boken. Kapitlen hoppade mellan olika personer, och jag hade svårt att hålla reda på vem som var vem. Detta ska dock inte nödvändigtvis lastas boken och författaren, utan skulden kan lika gärna sägas vila på denne läsare.
Romanen handlar om en man i kommundelsnämnden, som hastigt avlider. Flera personer känner sig kallade att fylla vakansen. Det handlar inte bara om personstrider, utan om den stora politiska frågan i Pagford: Till vilken del av kommunen ska problemområdet Fields höra?
Boken innehåller svartsjuka, missunnsamhet, sociala problem och kättja, det vill säga allt som behövs för att skriva en roman :-)
Delvis är den mörk, med barn och ungdomar som far illa. Det är ingen feel good-roman, som man lägger ifrån sig med ett leende när man har läst klart den. Jag känner mig snarare lite sorgsen. Vem ser ett barn som far illa innan det är för sent?
Att längta efter att sitta i kommundelsnämnden kan kanske platsa i trion...?
Det här är faktiskt en bok som jag fick låna i samband med ett föräldramöte på skolan. Eleverna har läst Johanna Nilssons Gilla "Hata Horan!" i skolan.
Den handlar om Jonna och Gloria, två 15-åriga flickor som är bästisar. De är inte speciellt populära, men heller inte mobbade.
På en Luciafest får Gloria dansa med Robin, skolans snyggaste, häftigaste kille. Det blir dock inte så underbart som Gloria trott. Snart dyker illvilliga kommentarer och bilder upp på nätet. Sajten Hata Horan! är skapad för att förödmjuka henne.
Men det vänder. Snart är det hennes plågoande som istället blir den hatade. Men vem ska man hålla på?
Boken är sannerligen ingen litterär höjdare, men det är nog inte meningen heller. Den vänder sig till unga tonåringar, som ska få en bild av nätmobbningen och hur snabbt rykten kan startas och spridas.
Detta handlar också om att känna sig utanför.
Den sista boken om att stå utanför får bli Jan Guillous Ondskan.
Boken ska vara delvis självbiografisk, men Guillou har kritiserats för att den alltför mycket avviker från verkligheten. Den saken kan jag inte bedöma.
Däremot är boken fängslande och samtidigt skrämmande i sina skildringar av vad "kamratfostran" kan innebära på en internatskola. I sina bästa former skulle kamratfostran kunna vara något mycket positivt, men här handlar det om utstuderad pennalism.
Huvudpersonen Erik blir misshandlad av sin far och utsatt för svår misshandel på internatskolan, även om han har förmågan att ge igen. Hans kamp är inte mot vare sig fadern eller det förtryckande skolsystemet. Det är en kamp mot Ondskan.
Inte utan skäl har denna bok karaktäriserats som en modern klassiker.
Jag var lite frestad att välja Askungen, som inte får gå på balen, men jag valde tre andra böcker. Allt handlar väl inte om stora evenemang, men i alla fall av en form av utanförskap.
Den tomma stolen av J.K. Rowling är hennes första vuxenroman. Hon är ju annars känd för att ha skrivit böckerna om Harry Potter.
Det tog en bra stund innan jag kände att jag kom in i boken. Kapitlen hoppade mellan olika personer, och jag hade svårt att hålla reda på vem som var vem. Detta ska dock inte nödvändigtvis lastas boken och författaren, utan skulden kan lika gärna sägas vila på denne läsare.
Romanen handlar om en man i kommundelsnämnden, som hastigt avlider. Flera personer känner sig kallade att fylla vakansen. Det handlar inte bara om personstrider, utan om den stora politiska frågan i Pagford: Till vilken del av kommunen ska problemområdet Fields höra?
Boken innehåller svartsjuka, missunnsamhet, sociala problem och kättja, det vill säga allt som behövs för att skriva en roman :-)
Delvis är den mörk, med barn och ungdomar som far illa. Det är ingen feel good-roman, som man lägger ifrån sig med ett leende när man har läst klart den. Jag känner mig snarare lite sorgsen. Vem ser ett barn som far illa innan det är för sent?
Att längta efter att sitta i kommundelsnämnden kan kanske platsa i trion...?
Det här är faktiskt en bok som jag fick låna i samband med ett föräldramöte på skolan. Eleverna har läst Johanna Nilssons Gilla "Hata Horan!" i skolan.
Den handlar om Jonna och Gloria, två 15-åriga flickor som är bästisar. De är inte speciellt populära, men heller inte mobbade.
På en Luciafest får Gloria dansa med Robin, skolans snyggaste, häftigaste kille. Det blir dock inte så underbart som Gloria trott. Snart dyker illvilliga kommentarer och bilder upp på nätet. Sajten Hata Horan! är skapad för att förödmjuka henne.
Men det vänder. Snart är det hennes plågoande som istället blir den hatade. Men vem ska man hålla på?
Boken är sannerligen ingen litterär höjdare, men det är nog inte meningen heller. Den vänder sig till unga tonåringar, som ska få en bild av nätmobbningen och hur snabbt rykten kan startas och spridas.
Detta handlar också om att känna sig utanför.
Den sista boken om att stå utanför får bli Jan Guillous Ondskan.
Boken ska vara delvis självbiografisk, men Guillou har kritiserats för att den alltför mycket avviker från verkligheten. Den saken kan jag inte bedöma.
Däremot är boken fängslande och samtidigt skrämmande i sina skildringar av vad "kamratfostran" kan innebära på en internatskola. I sina bästa former skulle kamratfostran kunna vara något mycket positivt, men här handlar det om utstuderad pennalism.
Huvudpersonen Erik blir misshandlad av sin far och utsatt för svår misshandel på internatskolan, även om han har förmågan att ge igen. Hans kamp är inte mot vare sig fadern eller det förtryckande skolsystemet. Det är en kamp mot Ondskan.
Inte utan skäl har denna bok karaktäriserats som en modern klassiker.
torsdag 10 september 2015
Kvinnoalfabet - E
Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven E.
1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på E?
Jag tar min favoritförfattare från barndomen - Enid Blyton. Jag ÄLSKADE Femböckerna, Äventyrsböckerna och Mysterieböckerna!
2. Vilken författare med för- eller efternamn på E tycker du får på tok för lite uppmärksamhet?
Elin Wägner. Hon var mycket aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt. Det har endast funnits nio kvinnor i Svenska Akademien. Sex av dessa nio är ledamöter idag. Elin Wägner var den andra kvinnan som blev invald. Alla vet vem den första var - Selma Lagerlöf - men hur många känner till den andra?
3. Det fins ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på E vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Eartha Kitt. En kvinna som nådde berömmelse mot alla odds. Enligt henne själv blev hon till efter en våldtäkt. Fadern var av tysk och holländsk härstamning medan modern var cherokes och afroamerikan. Hon växte upp under svåra förhållanden, men blev en firad sångerska och skådespelerska.
4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på E som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Förra veckan hade jag med en drottning. Det får bli en nu också, nämligen den brittiska drottningen Elizabeth II, som igår blev den längst regerande brittiska monarken någonsin. Hon passerade sin farfarsfarmor - drottning Victoria. Tiderna förändras, politikerna byter av varandra, men hela tiden finns drottningen där, med hatt och handväska.
1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på E?
Jag tar min favoritförfattare från barndomen - Enid Blyton. Jag ÄLSKADE Femböckerna, Äventyrsböckerna och Mysterieböckerna!
2. Vilken författare med för- eller efternamn på E tycker du får på tok för lite uppmärksamhet?
Elin Wägner. Hon var mycket aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt. Det har endast funnits nio kvinnor i Svenska Akademien. Sex av dessa nio är ledamöter idag. Elin Wägner var den andra kvinnan som blev invald. Alla vet vem den första var - Selma Lagerlöf - men hur många känner till den andra?
3. Det fins ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på E vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare?
Eartha Kitt. En kvinna som nådde berömmelse mot alla odds. Enligt henne själv blev hon till efter en våldtäkt. Fadern var av tysk och holländsk härstamning medan modern var cherokes och afroamerikan. Hon växte upp under svåra förhållanden, men blev en firad sångerska och skådespelerska.
4. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på E som du beundrar. Det kan vara en känd eller okänd kvinna, död eller levande inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Förra veckan hade jag med en drottning. Det får bli en nu också, nämligen den brittiska drottningen Elizabeth II, som igår blev den längst regerande brittiska monarken någonsin. Hon passerade sin farfarsfarmor - drottning Victoria. Tiderna förändras, politikerna byter av varandra, men hela tiden finns drottningen där, med hatt och handväska.
onsdag 9 september 2015
Dagens visdomsord 2015-09-09
tisdag 8 september 2015
Tisdagsutmaning - Tre snabba om Japan
Veckans tisdagsutmaning från Kulturkollo. Så här skriver Anna: Veckans utmaning blir en helt ovetenskaplig undersökning. Vad tänker ni på när ni hör ordet Japan? Skriv ned de tre ord som kommer till er.
Första ordet är geisha. En geisha är en traditionell japansk underhållare. De är utbildade i dans, musik, poesi och de urgamla teceremonierna. De är inte prostituerade, vilket tycks vara en vanlig missuppfattning i västvärlden.
Det andra ordet kan få bli te, eftersom teceremonierna är så viktiga i den japanska kulturen.
Slutligen samuraj. Japansk adelsklass, som ofta förknippas med krigskonst. Någon som har sett TV-serien Shogun?
Första ordet är geisha. En geisha är en traditionell japansk underhållare. De är utbildade i dans, musik, poesi och de urgamla teceremonierna. De är inte prostituerade, vilket tycks vara en vanlig missuppfattning i västvärlden.
Det andra ordet kan få bli te, eftersom teceremonierna är så viktiga i den japanska kulturen.
Slutligen samuraj. Japansk adelsklass, som ofta förknippas med krigskonst. Någon som har sett TV-serien Shogun?
måndag 7 september 2015
Tematrio - Sånt som är kallt
Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om sånt som är kallt. Så här skriver Lyran: I morse gick jag som vanligt ut i tunn tröja och höll på att förfrysa mig innan jag insåg att det blivit höst. Dags att ta fram varma tröjan. Temat däremot ska vara kallt - och dessutom finnas i titeln. Berätta om tre boktitlar som innehåller något kallt!
Då börjar jag med Nobelpristagaren Orhan Pamuks roman Snö.
Jag kan inte riktigt bestämma mig för om boken var lättläst eller svårläst. Texten var inte svår och mycket av innehållet handlade om huvudpersonen Kas kärlek och vankelmod. Men samtidigt är det svårt att följa med och uppfatta den satir som finns i boken och som rör specifikt turkiska förhållanden.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.
Även om jag inte förstod allt när det gäller bokens mening, så är det i alla fall roligt att ha läst den :)
Någon gastkramande spänning är det inte, men boken är trevligt skriven och jag kände mig till slut riktigt bekant med huvudpersonerna.
Då börjar jag med Nobelpristagaren Orhan Pamuks roman Snö.
Jag kan inte riktigt bestämma mig för om boken var lättläst eller svårläst. Texten var inte svår och mycket av innehållet handlade om huvudpersonen Kas kärlek och vankelmod. Men samtidigt är det svårt att följa med och uppfatta den satir som finns i boken och som rör specifikt turkiska förhållanden.
Boken blev mycket uppmärksammad i Turkiet när den kom ut och den kritiserades också från många håll. Säkerligen därför att den skriver om den tilltagande islamismen, men även om regeringens förtryck av oliktänkande och undertryckandet av fakta om folkmordet på armenier för snart ett sekel sedan. Pamuk nämner ofta hus som han ser och som tillhört armenier.
Poeten Ka är bokens huvudperson, men han är inte bokens "jag". Istället är det Orhan Pamuk själv som då och då kommer in, och han träffar även de personer som romanfiguren mött tidigare i boken. Ett intressant grepp måste jag säga.
Även om jag inte förstod allt när det gäller bokens mening, så är det i alla fall roligt att ha läst den :)
Nu återanvänder jag en bok som jag använt i en tidigare tematrio. Då handlade det om våta saker. Men eftersom jag gärna dricker min akvavit kall, så tycker jag att den här boktiteln platsar.
Jag tycker för det mesta att Torgny Lindgren är en fantastisk författare, och Norrlands Akvavit gjorde mig inte besviken. Än en gång är handlingen förlagd till Västerbotten och han lyckas återanvända någon figur från en annan roman. I Merabs skönhet fick vi stifta bekantskap med Jakob, som kämpade mot en jättelik stubbe. I Norrlands Akvavit dyker hans änka Gerda upp när hon ligger på sitt yttersta.
Boken handlar om evangelisten Olof Helmersson, som ett halvsekel tidigare har omvänt en hel bygd och lett väckelsemöte. På gamla dagar har han kommit på att allt var fel och har nu blivit gudsförnekare. Därför återvänder han för att försöka omvända sin gamla församling bort från kristendomen. Problemet för honom är dock att de flesta av dem som fortfarande är kvar i livet redan själva har omvänt sig. Församlingen består nu av endast två personer och dem lyckas han aldrig ens försöka avkristna. Snarare är det väl Gerda som verkar frälsa Olof på nytt.
Det finns många tankar och episoder som kan leda till eftertanke och ibland till ett leende. Det stundtals meningslösa i livet tycker jag illustreras lysande i ett litet avsnitt i boken där Eskil Holm uttrycker sin stora tacksamhet till Olof Helmersson för att denne en gång i tiden gjort honom frisk från magsåret:
Tack vare Olof Helmersson och helbrägdagörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk.
Boken handlar om evangelisten Olof Helmersson, som ett halvsekel tidigare har omvänt en hel bygd och lett väckelsemöte. På gamla dagar har han kommit på att allt var fel och har nu blivit gudsförnekare. Därför återvänder han för att försöka omvända sin gamla församling bort från kristendomen. Problemet för honom är dock att de flesta av dem som fortfarande är kvar i livet redan själva har omvänt sig. Församlingen består nu av endast två personer och dem lyckas han aldrig ens försöka avkristna. Snarare är det väl Gerda som verkar frälsa Olof på nytt.
Det finns många tankar och episoder som kan leda till eftertanke och ibland till ett leende. Det stundtals meningslösa i livet tycker jag illustreras lysande i ett litet avsnitt i boken där Eskil Holm uttrycker sin stora tacksamhet till Olof Helmersson för att denne en gång i tiden gjort honom frisk från magsåret:
Tack vare Olof Helmersson och helbrägdagörelsen hade han gudskepris kunnat utföra sitt livsverk: sköta jordbruket som nu var nedlagt, bygga bönhuset som nu var rivet, färdigställa den numera avskaffade vägen till Kedträsk, starta konsumbutiken som inte fanns längre, försörja barnen som nu hade övergivit honom, vara ålderman i byn som nu var avfolkad och öde, grunda Folkpartiets lokalavdelning som nu var upplöst. Det var med stolthet och tacksamhet som han i sitt åttisjätte år såg tillbaka på detta sitt livsverk.
Så får det till sist bli lite mer snö. Flickan med snö i håret är en deckare av Ninni Schulman. Trevligt nog utspelar den sig i Värmland, närmare bestämt i Hagfors. Nåja, trevligt och trevligt. Här handlar det om ond bråd död.
En flicka skjuts ihjäl redan i inledningskapitlet och en annan flicka försvinner under märkliga omständigheter. I boken följer vi framför allt journalisten Magdalena, som just flyttat tillbaka till Hagfors från Stockholm, men också de lokala poliserna i deras arbete.Någon gastkramande spänning är det inte, men boken är trevligt skriven och jag kände mig till slut riktigt bekant med huvudpersonerna.
Bokbloggare för barn på flykt
Bladvändaren har startat en insamling bland bokbloggare för barn på flykt. Gå in här och se hur du kan hjälpa.
söndag 6 september 2015
En smakebit på söndag - Blot
Dags för en smakebit på söndagen igen. Utan att komma med några spoilers delar man på söndagen med sig av ett stycke från den bok man just håller på med att läsa. Spindeln i nätet är bloggen Flukten fra virkeligheten. Boken jag läser nu är Håkan Östlundhs kriminalroman Blot.
Blot är den fjärde delen i Håkan Östlundhs uppmärksammade serie om kriminalpolisen Fredrik Broman, men det är den första jag läser. Här har Fredrik Broman fått en svår skallskada och ingen vet om han kommer att klara sig. Smakbiten är hämtad från prologen:
Han svävade i mörker, gungade viktlös i något som var mer än natt. Världen hade ingen början, inget slut. Den kompakta svärtan var kanske just ingenting. Ändå var han där, medveten om att han rörde sig, vaggades fram genom rummet. Eller genom intet.
Var det en nära döden-upplevelse? Var det så här det var att balansera på gränsen mellan liv och död, ett ingenmansland där man är varken det ena eller det andra? Var han rentav död? Det var inte obehagligt, gjorde inte ont, kändes över huvud taget inte om man bortsåg från förnimmelsen av att vaggas i en stor, svart rymd. Om vaggandet upphörde, skulle han sluta existera då? Var den gungande rörelsen livet? Det sista av livet? Men han tänkte. Om han tänkte måste han ju leva. Var det inte så? När han försökte fånga in vad han tänkte på insåg han snart att han inte tänkte på något annat än den gungande rörelsen. Kunde det ens räknas som en tanke? Fanns det inget mer, inga andra tankar som var han? Han försökte, försökte... men hur försöker man? Det var omöjligt. Det fanns inget annat än natten och rörelsen.
Blot är den fjärde delen i Håkan Östlundhs uppmärksammade serie om kriminalpolisen Fredrik Broman, men det är den första jag läser. Här har Fredrik Broman fått en svår skallskada och ingen vet om han kommer att klara sig. Smakbiten är hämtad från prologen:
Han svävade i mörker, gungade viktlös i något som var mer än natt. Världen hade ingen början, inget slut. Den kompakta svärtan var kanske just ingenting. Ändå var han där, medveten om att han rörde sig, vaggades fram genom rummet. Eller genom intet.
Var det en nära döden-upplevelse? Var det så här det var att balansera på gränsen mellan liv och död, ett ingenmansland där man är varken det ena eller det andra? Var han rentav död? Det var inte obehagligt, gjorde inte ont, kändes över huvud taget inte om man bortsåg från förnimmelsen av att vaggas i en stor, svart rymd. Om vaggandet upphörde, skulle han sluta existera då? Var den gungande rörelsen livet? Det sista av livet? Men han tänkte. Om han tänkte måste han ju leva. Var det inte så? När han försökte fånga in vad han tänkte på insåg han snart att han inte tänkte på något annat än den gungande rörelsen. Kunde det ens räknas som en tanke? Fanns det inget mer, inga andra tankar som var han? Han försökte, försökte... men hur försöker man? Det var omöjligt. Det fanns inget annat än natten och rörelsen.
lördag 5 september 2015
Akrobaten
Titel: Akrobaten
Författare: Jenny Forsberg
Förlag: Klartext (2014)
Antal sidor: 242
Akrobaten av Jenny Forsberg är en bok som jag fått som recensionsexemplar. Enligt baksidestexten är det en roman om sanning och lögn, med familjerelationerna i centrum. Den utspelar sig i Stockholmsförorten Täby, där författaren Jenny Forsberg bor sedan trettio år tillbaka.
Jag blir inte riktigt klok på den här romanen. Den är fylld med en massa konflikter, så att jag efter ett tag blir osäker på vad som egentligen är den röda tråden.
Den är inte svårläst, även om jag har lite svårt för det ungdomliga språket ibland med ord som "keff", men det är egentligen inte en kritik, för kanske är målgruppen ungdomar i Stockholms förorter.
I boken följer man flera personer samtidigt. Det är Tom och Leila som har separerat och deras barn Anna och Victor. Tom är en notorisk lögnare, som saknar förmåga att själv veta när han ljuger. Leila läser kärleksromaner och hoppar mellan olika dieter. Storasyster Anna skär sig i armarna och funderar över sin sexuella läggning medan 15-årige Victor är mobbad och leker med Snurra, som är den lille akrobaten som finns på bokens framsida. Ibland blir det lite för många perspektiv. Emellanåt dyker det upp avsnitt där historien får en "jag" som är Tom. Jag tror att boken hade vunnit på att istället ha Anna eller Victor i centrum för berättelsen.
Författare: Jenny Forsberg
Förlag: Klartext (2014)
Antal sidor: 242
Akrobaten av Jenny Forsberg är en bok som jag fått som recensionsexemplar. Enligt baksidestexten är det en roman om sanning och lögn, med familjerelationerna i centrum. Den utspelar sig i Stockholmsförorten Täby, där författaren Jenny Forsberg bor sedan trettio år tillbaka.
Jag blir inte riktigt klok på den här romanen. Den är fylld med en massa konflikter, så att jag efter ett tag blir osäker på vad som egentligen är den röda tråden.
Den är inte svårläst, även om jag har lite svårt för det ungdomliga språket ibland med ord som "keff", men det är egentligen inte en kritik, för kanske är målgruppen ungdomar i Stockholms förorter.
I boken följer man flera personer samtidigt. Det är Tom och Leila som har separerat och deras barn Anna och Victor. Tom är en notorisk lögnare, som saknar förmåga att själv veta när han ljuger. Leila läser kärleksromaner och hoppar mellan olika dieter. Storasyster Anna skär sig i armarna och funderar över sin sexuella läggning medan 15-årige Victor är mobbad och leker med Snurra, som är den lille akrobaten som finns på bokens framsida. Ibland blir det lite för många perspektiv. Emellanåt dyker det upp avsnitt där historien får en "jag" som är Tom. Jag tror att boken hade vunnit på att istället ha Anna eller Victor i centrum för berättelsen.
Jag hänger inte med längre
Gubben är gammal. Jag hänger inte med längre. Ibland tittar jag på reklam på TV och inser att jag inte fattar vad de gör reklam för. Gammal. Utsliten. Passé.
Idag läste jag Nya Wermlands-Tidningen. Det är visst dags för något Pride-evenemang. Först skulle man lära sig vad HBT stod för. När det hade trängt in i skallen, så hette det HBTQ. Q står tydligen för queer. Inte riktigt säker på vad det innebär i det här sammanhanget. Men i dagens tidning hette det HBTQI. I står för intersexuella. Jag har inte den blekaste aning om vad det är.
Till råga på allt hade tidningen en artikel där man hade intervjuat en icke-binär genusvetare...
Gubben är gammal. Jag hänger inte med längre...
Idag läste jag Nya Wermlands-Tidningen. Det är visst dags för något Pride-evenemang. Först skulle man lära sig vad HBT stod för. När det hade trängt in i skallen, så hette det HBTQ. Q står tydligen för queer. Inte riktigt säker på vad det innebär i det här sammanhanget. Men i dagens tidning hette det HBTQI. I står för intersexuella. Jag har inte den blekaste aning om vad det är.
Till råga på allt hade tidningen en artikel där man hade intervjuat en icke-binär genusvetare...
Gubben är gammal. Jag hänger inte med längre...
torsdag 3 september 2015
Kvinnoalfabet - D
Kvinnoalfabetsutmaningen från enligt O fortsätter. Nu är det dags för bokstaven D.
1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på D?
Dilsa Demirbag-Sten. En författare som vågat ta strid mot kvinnoförtryck, även då förtrycket skett i religionens namn.
2. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka.
Vad sägs om skådespelaren Dagmar Ebbesen (1891-1954)? Hon medverkade i ett antal svenska långfilmer, ofta som hembiträde med mycket skinn på näsan.
3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som du vill lyfta fram. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Bara för att det är roligt vill jag lyfta fram drottning Desideria. En kvinna som alltid gick sina egna vägar och som av en ödets nyck blev drottning av Sverige och Norge. Hon hade varit drottning i många år innan hon äntligen anlände till Sverige. Hon sov ofta på dagarna, och hon passade aldrig några tider. Hon kunde anlända till Operan när ridån redan hade gått ned efter tredje akten. Den franske diplomaten Bacourt sade om henne: "Kungligheten hade icke förändrat henne - olyckligtvis för kronans anseendes skull. Hon har alltid varit och kommer alltid att förbli en högst vanlig borgarkvinna, förvånad över sin upphöjelse och förvånande att skåda på en tron."
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på D har du ännu inte utforskat?
Jag har aldrig läst något av författarinnan Anna Dunér (f Blom), trots att hon varit tämligen produktiv.
1. Vem är en favoritförfattare med för- eller efternamn på D?
Dilsa Demirbag-Sten. En författare som vågat ta strid mot kvinnoförtryck, även då förtrycket skett i religionens namn.
2. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som är en stor favorit och som du tycker fler borde upptäcka.
Vad sägs om skådespelaren Dagmar Ebbesen (1891-1954)? Hon medverkade i ett antal svenska långfilmer, ofta som hembiträde med mycket skinn på näsan.
3. Berätta om en kvinna med för- eller efternamn på D som du vill lyfta fram. Det kan vara en känd eller okänd kvinna inom vilket område som helst. Motivera gärna ditt svar.
Bara för att det är roligt vill jag lyfta fram drottning Desideria. En kvinna som alltid gick sina egna vägar och som av en ödets nyck blev drottning av Sverige och Norge. Hon hade varit drottning i många år innan hon äntligen anlände till Sverige. Hon sov ofta på dagarna, och hon passade aldrig några tider. Hon kunde anlända till Operan när ridån redan hade gått ned efter tredje akten. Den franske diplomaten Bacourt sade om henne: "Kungligheten hade icke förändrat henne - olyckligtvis för kronans anseendes skull. Hon har alltid varit och kommer alltid att förbli en högst vanlig borgarkvinna, förvånad över sin upphöjelse och förvånande att skåda på en tron."
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på D har du ännu inte utforskat?
Jag har aldrig läst något av författarinnan Anna Dunér (f Blom), trots att hon varit tämligen produktiv.
onsdag 2 september 2015
Dagens visdomsord 2015-09-02
Historien lär oss att människor och nationer uppträder förnuftigt först när alla andra möjligheter är uttömda. (Abba Eban)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)