Tematrio - Män som skriver om kvinnor

Lyrans Noblesser har en tematrio, som denna gång handlar om män som skriver om kvinnor. Så här skriver Lyran: Just nu läser jag Virginia Woolfs Ett eget rum, en text som väcker många tankar kring kvinnors villkor. Hon poängterar bland annat att det genom historien varit män som skrivit de stora kvinnoporträtten. Inspirerad av detta är veckans tema män som skriver om kvinnor. Långa eller korta texter, forntida eller samtida, välj själv.

Då börjar jag med en klassiker som jag använt i en tidigare tematrio, nämligen Hjalmar Bergmans Chefen fru Ingeborg. 
Den handlar om ägaren av ett modevaruhus, fru Ingeborg, och hennes förfall. Den sägs vara ett psykologiskt mästerverk, men tyvärr har nog boken åldrats. Det är ju nästan 90 år sedan den kom ut.
Jag tyckte ärligt talat att boken var ganska tråkig, och inte blev det väl bättre av alla latinska och franska sentenser som författaren kryddat boken med.
Men tvivelsutan är det en bok om en kvinna, skriven av en man.

Därefter väljer jag en mycket nyare bok - Fredrik Backmans Britt-Marie var här.
Vi får följa Britt-Marie, som just lämnat sin man och som nu, 63 år gammal, vill ha ett arbete. Av misstag får hon ett tillfälligt arbete som vaktmästare på fritidsgården i Borg, det enda som kommunen inte hunnit lägga ned i den lilla byn.
Till en början är Britt-Marie reserverad som alltid, och söker sin tillflykt i städningen. Hon löser de flesta problem genom att städa med bikarbonat.
Men snart får Britt-Marie uppleva en alldeles ny känsla. Det finns barn i den lilla byn som faktiskt behöver henne.
Steg för steg byggs hennes självförtroende upp i denna bok, som faktiskt är humoristisk. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den.

Så avslutar jag med en dikt av Gustaf Fröding om den prostituerade flickan Fina, som hade Fröding och många andra studenter i Uppsala som sina kunder. Dikten heter Studentkårens dotter.

”Och nu har jag fått mig en liten, 
en smånäpen flicka”, sa Fina, 
”nu kommer väl hela smiten 
av alla studenterna mina 
att knuffas och slåss i min trappa 
om vem, som är flickungens pappa! 
Dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja, 
dä ä ja, dä ä ja, dä ä ja! 

Och sen ska studentkåren samlas 
på Gillet och gasken gå lös 
och en million ska det skramlas 
åt min och studentkårens tös 
och namnen, vi henne ska giva, 
ska bli Carolina Rediviva. 

Och va ska vi sen ha för chim? 
Jo sen 
ska docenten Ahlén 
få hålla ett tal på rim,