Dags för veckans tisdagstrio! Mina ex-frus föräldrar bodde i Lit i Jämtland, och där växte hon upp. Ett vackert landskap som är värt att besöka. Denna tisdags tema är: Jämtland (Republiken Jämtlands nationaldag imorgon).
Tipsa om tre böcker och lämna en länk, så vi kan klicka oss runt och ta del av varandras tips!
Everland av Lars Göran Persson var en bok som lockade mig. Framför allt för att romaner om andra världskriget kan vara väldigt intressanta, men även för att dåvarande hustrun kom från Jämtland. Tyvärr blev jag besviken.
Språket är omständligt. Det verkar som om författaren ansträngt sig för att brodera ut formuleringarna, men kanske att han inte borde ha försökt så mycket. Och att ge boken namnet Everland som en engelsk översättning av Jämtland känns bara fånigt.
Själva idén bakom boken är däremot inte dum. Europa befinner sig i krig och fler personer än någonsin tidigare blir inblandade. I det här fallet även barn. Med agenter som till varje pris ska försöka förhindra att den andra sidan vinner avgörande fördelar är det inte så lätt att veta vem som är vän och vem som är fiende. Är verkligen alla karaktärerna vad de från början synes vara?
Avslutningsvis måste jag få berätta om en sak som jag absolut inte tyckte om. Tors döde morfar dyker upp flera gånger i boken, dock utan att egentligen föra historien framåt. En gengångare i vad som ska föreställa en spänningsroman om andra världskriget? Nej, morfar kunde gärna ha fått stanna i graven.
Sly av Sara Strömberg utspelar sig i Jämtland. Detta är en sådan bok som jag tycker är svår att komma in i. Det kändes segt och trögt att läsa om Vera Bergströms trista liv, ibland avbrutet av berättelser om en flicka som varit med om något som läsaren inte vet vad det är. Men det är bara startsträckan som är lite lång. När jag väl har kommit in i boken blir den alltmer intressant. Vera söker efter nya trådar att nysta i och snart framträder en komplicerad historia som har sin grund i ett par ungdomars fruktansvärda felbeslut några decennier tidigare. Är det de händelserna som lett fram till mordet eller finns lösningen på mordfallet att söka i händelser i nutid?
Sara Strömberg har skrivit en spännande kriminalroman, men den har fler kvalitéer än så. Det är rikt med miljöbeskrivningar och jag gillar dessutom sparkarna mot fisförnäma storstadsbor.
Vem är då Sara Strömberg? Hon är uppvuxen i Västerbotten och Jämtland och arbetar som journalist och kulturredaktör i Östersund, där hon också är bosatt med sin familj. Det förklarar också lokalkännedomen. Handlingen i boken är förlagd till en plats där storstadsturismen har tagit över, där vinnarna tar allt och där förlorarna faller.
Jag blir lite nyfiken på om romanens huvudperson Vera Bergström i någon utsträckning ska ses som författarens alter ego. Namnen Sara Strömberg och Vera Bergström är ju väldigt lika.
Den som ruvar på hämnd är författarparet Eriksson & Manns debutroman. Den utgör inledningen till det de kallar Vemdalsmorden. Det är roligt tycker jag att förlägga handlingen till Härjedalens glesbygd. Befolkningstätheten i landskapet är bara 0,81 invånare per kvadratkilometer, och då bor ändå en hel del av invånarna i Sveg. När man rör sig utanför landskapets tre tätorter är det sannerligen glest mellan husen. (Härjedalen ligger i Jämtlands län om någon undrar.)
Författarna lyckas med miljöbeskrivningarna tycker jag. Som läsare får man både veta vilka växter man kan förvänta sig att finna i terrängen, men även vilka blommor som är tåliga nog att kunna växa i trädgården.
Huvudpersonen Henning är på något vis urtypen av människa som kan tänkas vara centrum i en sådan här bok. Förtidspensionerad journalist med lagom mycket krämpor i form av artros och liknande, som lyckas ramla in i olika brottsliga aktiviteter. Givetvis tillsammans med sin poliskompis. Polisen Kaj har fullt sjå med att försöka få Henning att inte bedriva polisarbete som kan vara livsfarligt.
Det som jag tycker är bokens svaghet är att det blir lite för många disparata polisärenden. Det är grov brottslighet (av en art jag inte ska avslöja) parat med mordfall och kvinnomisshandel. Allt händer på en gång och till slut blir det väldigt många personer att hålla reda på. Inte minst därför att det talas om "stockholmaren" som ömsom syftar på en gravt kriminellt belastad individ, och ömsom på Henning.
Bitvis är boken spännande, men jag tror att den hade vunnit på om man hade försökt renodla vilken historia man ville berätta.
